Vill Du få email så du inte missar uppdateringar?

måndag 11 oktober 2021

Skogen är ett ekosystem och inte bara träd


Skogen är inte bara en massa träd, utan en skog är ett  levande ekosystem som tar århundraden att bygga upp!


Det vi ser på bilden är inte bara en hög gammal rutten ved som saknar värde. Utan detta är en hög gamla stockar som inte bara är värdefull, utan helt livsnödvändig för insekter, svampar, lavar, mossor och mikroorganismen. 


Om vi tillåter en massavverkning av skogen där man kalhugger, kommer skogens ekologiska system aldrig att hinna byggas upp, förrän nästa skövling sker. 

I ett så kallat effektivt skogsbruk som bara ser till hur många träd som kan växa upp och avverkas för att ge en så snabb ekonomisk avkastning som möjligt, får skogens ekologiska system inte plats. Systemet ges aldrig tid att utvecklas och under varje skövling förstörs systemet. Ett ekosystem där skogens alla olika arter får plats, inte bara träden som ger en ekonomisk vinning. 

Om man ställer sig i en skog och tittar sig runt omkring, så finns det massor av växter och djur där. De ingår i vårt ekologiska system.


Varje gång en skog kalhuggs förstörs ekosystemet. Det hjälper inte att kalhuggningen sker växelvis så att olika skogspartier är olika gamla. För skogen handlar inte bara om träden. Det handlar om att hela skogen är ett system och där alla delar måste få finnas och utvecklas i ett samspel under mycket lång tid.


Varje gång skogen huggs ner frigörs koldioxid till luften. Varje gång gång en våtmark, en sjö eller vattendrag dikas ut så står de där och läcker ut koldioxid till luften under massor av år framöver. De utdikade vattendragen läcker årligen ut lika mycket koldioxid som Sveriges fordonstrafik gör. 

Om vi alla blir påverkade av detta ekosystem som finns i skogen och som kan binda koldioxiden istället för att släppa ut den. Är det då rätt att en liten grupp människor, som råkar vara markägare, ska avgöra om ekosystemet ska saboteras gång på gång för att ge vinst i dessa markägare och skogsföretags fickor? Eller vem ska få avgöra om skogens ekosystem ska få finnas kvar och binda koldioxid under århundrade och årtusenden framöver för att motverka den miljöförstöring vi nu ser...


 Slaget om skogen är en vetenskapsserie i sju avsnitt som sänts av SVT. Se programmen och bilda dig en uppfattning om skogens ekologiska system och koldioxidutsläppen. Vilket skogsbruk ska vi ha i framtiden och vem ska avgöra det?



.

söndag 10 oktober 2021

Höst längs vägarna

 


Bilderna är tagna norr om Ronneby en vecka in i oktober och lövskogen som kantar vägen har börjat anta höstens färger.



torsdag 7 oktober 2021

Kurre

 


 I dag mötte jag en ekorre på väg ut i skogen. Han verkade inte så rädd utan jag hann ta några bilder innan han blixtsnabbt vände och försvann upp i en gran.


Nu på hösten samlar ekorrarna mat. Nötter, ekollon, frön, svamp, bär och insekter står på menyn. Sedan byter de också päls till den tjockare grå vinterpälsen. Förr kallades de gråverk på grund av färgen.






.

onsdag 6 oktober 2021

Åkroken Mörrumsån



Åkroken har fått sitt självklara namn av att här gör Mörrumsån en kraftig krök. Mörrumsån är Blekinges största ån. Den rinner upp vid Lindshammar mellan Jönköping-och Kronobergslän och är hela 186 km lång. Mörrumsån passerar bland annat sjöarna Helgasjön och Åsnen på sin väg söderut. Söder om Mörrum mynnar ån ut i Östersjön.

Åkroken är ett fint avsnitt av Mörrumån med mycket historia. På andra sidan den moderna bron går den 30 kilometer långa Laxaleden. 

Intill ligger en avgiftsbelagd lägerplats tillhörande Kronolaxfisket i Mörrum.


De många resterna efter fiske, industrilämningar, samt flottningslämningar berättar hur viktig ån har varit för de människor som levt i dess närhet. Den var en källa till kraft för olika industrier, fisket och som transportled.
Ute på ön låg Åkrokens kvarn. På den västra stranden låg en såg och spånhyvel. Anläggningen byggdes 1816 och brändes ner vid en brandövning i slutet av 1940-talet. 
Här finns även rester av en äldre bro över ån samt rester av en flottningsanläggning.

Går man över bron och följer vandringsleden söderut passerar man stenrester efter olika fångstanläggningar där man ledde in vattnet med fisken för ett fast fiske. Detta finns markerat på en karta så tidigt som 1773 men de rester som finns i ån är troligen av yngre datum. Även två stenarmar från en flottningsanläggning kommer strax söder ut.  Mellan ån och bebyggelsen kommer en ruiner från ett blåsterbruk. Arkeologiska boplatsfynd är gjorda runt om ån. Åkroken och ån varit en viktig plats historiskt och idag får vi på samma plats njuta av Mörrumsån vackra omgivningar.


Vägbeskrivning
N56.20209 O 14.75173
Kör igenom Mörrum norrut mot Svängsta. När tätorten Mörrum tar slut och bebyggelsen börjar tunnas ut går en liten väg ner till höger. Skyltad med en liten skylt. Följ den till Åkroken.



.

måndag 4 oktober 2021

Glömda hus, glömda berättelser...


 När jag ser övergivna hus kan jag inte låta bli att undra hur det såg ut under sin glans dagar? Vilka som bott där? Och så varför detta fina hus med en så gullig liten glasveranda har blivit övergivet? Tänk om det kunde berätta sin historia....


.

lördag 2 oktober 2021

De sentida ålderdomliga vägpartierna


Det här vägstycket är fotograferat i Röshult, Kyrkhult socken i nordvästra Blekinge under sensommaren. När jag växte upp i östra Blekinge under 70-talet fanns det många sådana här vägar på landsbygden. De var lätta att cykla på och vägrenarna örtrika med smultron och sommarblommor i olika färger som vi plockade. Vi är många som har minnen från dessa sommar-romantiska vägar där barn sprungit med bara ben, där vi andas sommarlov i luften och vi är lediga med tid för varandra.

Idag ser man inte dessa vägar lika ofta tyvärr. Dessa vägpartier som är ett fenomen som uppstod under förra seklet. Idag upplever vi dem som så ålderdomliga men så är det inte alls. Dessa vägar med tydliga hjulspår och en grässträng i mitten har bara funnits sedan de motordrivna fordonen gjorde sin entré i landskapet. Innan fordonstrafiken kom gick hästarna framför vagnarna och deras hovar slet upp gräset i mittsträngen som aldrig fick fäste att växa. Men för oss som växt upp från mitten av 1900-talet in på 2000-talet, är dessa små fina vägar rena sinnebilden av svensk landsbygd när den är som allra vackrast under sommarhalvåret och in på hösten.


.

Märkliga fenomen i naturen

Konformig hålighet Jag hittade den här stenen på stranden vid Råå utanför Helsingborg. Stränderna där är fyllda med miljontals småsten så de...