Arby kyrka och runsten med kors på väggen inuti kyrkan

Arby medeltidskyrka med runsten ligger söder om Kalmar

Runsten med kors på väggen inuti kyrkan

Runstenen bedöms vara från slutet av 1000-talet och är ett fragment inhuggen i Ölandskalksten. Det inhuggna korset på stenen visar att kristendomen fanns i människors religiösa föreställningsvärld under 1000-talet på den här platsen.

Runstenen var länge försvunnen men fanns beskriven i text. Det var år 1976 som undret hände då runstenen hittades utanför kyrkomuren då man grävde för att lägga ner en ledning.

Runstenen är 1,25 x 0,8 x 0,14 meter stor och gjord i röd sandsten. Runhöjden är omkring 9 -10 cm. På den fria ytan är ett kors inristat.

 

Enligt runverket lyder inskriften:

"...resa minnesmärke efter Bove ..."

 

I Arby säger numera att Bove var den förste kristne personen i den här trakten och församlingshemmet har fått namnet Bovestugan.

Man tror att denna runsten troligen stått vid stenvalvsbron som tidigare varit ett känt vadställe. Och det var ofta så man placerade runstenar. De skulle synas väl av alla som passerade. Ibland sattes de på en höjd, men ofta också precis som här vid vägar. I Arby gick en väg (stig) över vadstället och anslöt till huvudleden/ ridstigen som kom norrifrån och gick söderut.

Stenvalvsbron i Arby

Stenvalvsbron efter kyrkan över Hagbyån

Stenvalvbron i Arby är 34 meter lång och 7 meter bred. Stenvalvsbron har 2 spann som vardera är 5 meter långa och 1,7 meter höga. Bron är byggd av tuktad gråsten. Bron är svängd åt norr i sin östra del. Räcke är gjort av järn på stenstolpar.  Bron byggdes år 1859.

Byggtiden ska ha varit bara 6 veckor och till en kostnad av 250 riksdaler. Innan stenvalvsbron byggdes fanns här en träbro och innan dess var platsen ett känt vadställe. Vägen eller ridstigen under Gustav Vasas tid gick på andra sidan ån och kom från Vassmolösa och gick söderut. Längs vägen fanns flera kända vadställen. Så detta kan ses som historiens mycket tidiga ”E22” som gått i nästan samma sträckning sedan urminnestider ner genom Blekinge mot Danmark.

Arby medeltidskyrka invigd redan på 1100-talet

Medeltidskyrka invigd under 1100-talet

Man tror att det funnits en enkel träkyrka på platsen innan den nuvarande stenkyrkan byggdes ut i flera etapper från 1200-talet och framåt. Under en period på 1700-talet hade kyrkan ett torn med två spiror som senare revs. Kyrkan renoverades 1971-73. Sakristian är från 1300-talet. Koret avskiljs med en triumfbåge som härstammar från den katolska tiden.

På absidens murar finns två stycken konsekrationskors, det vill säga invigningskors som målades vid den katolska invigningen av kyrkan. Det var biskopen som målade tolv kors med smörjelser på kyrkan väggar. Ett kors för varje apostel och därefter firades den första mässan i den nyinvigda kyrkan. Biskopens kors ifylldes sedan som ett cirkelkors.

Arby klockstapel, medeltida bod och kyrkstallar i bakgrunden

Klockstapel och Medeltida stenbod

En medeltida bod byggd av sten finns på kyrkogården och kyrkklockorna hänger i en öppen klockstapel Arby kyrka är församlingskyrka i Arby-Hagby församling i Växjö stift.

Gamla prästgården och Bovestugan

Prästgården från 1880-talet ligger norr om ån och är idag privatägd. Troligen låg prästgården här redan på 1700-talet. Det är där Bovestugan ligger.

Kyrkstallarna

Kyrkstallarna ligger i sydväst om kyrkogården intill parkeringen

Församlingshemmet Bovestugan har fått namn efter Bove som nämns på runstenen

Fornlämningsområde med älvkvarnar och stenåldersboplats

Runt omkring Arby kyrka finns flera platser med älvkvarnar/skålgropar. Man har också hittat en stenåldersboplats som mäter 65x65 meter. På platsen hittades även skörbränd flinta, tre avslag i sydskandinaviskflinta, ett bränt ben, tvärpil med utsvängd egg i sydskandinaviskflinta, en fragmentarisk glaspärla i blått med vita längsgående linjer. Sot efter en härd. I boplatsens nordvästra hörn påträffades järnslagg.

Det finns en mängd fornlämningar i området och boplatserna i området visar att Arby varit bebodd sedan forntiden.

Interiör Arby kyrka  

Under den katolska tiden fick endast kyrkans folk, det vill säga de i kyrkan vigda vistas i utrymmet vid altaret. Därför är tidiga kyrkor avskilda med ett valv mellan koret och kyrksalen där allmogen satt.

Fortfarande lever det inom en del av kyrkan kvar att ovigda ej får vistas inom altarskranket, det lilla staketet som finns vid altaret.

Vigda inom kyrkan är biskopar, präster och diakoner. Undantag gjordes ibland av munkar som inte var vigda som kunde sitta nära altaret under mässan. 

Pieta från 1600-talet 

Konsekrationskors från biskopens invigning av Arby kyrka

Kyrktupp på klockstapeln