Lyckåleden är en liten fin vandringsled på 6 km mellan Lyckeby och Lyckeåborg
i Karlskrona kommun, Blekinge.
De 6 km går du från idrottsplatsen, Lyckåvallen i Lyckeby till Lyckåborg enkel väg. Leden går alltså inte runt, utan i Lyckåborg får man vända och gå tillbaka.
Men om man vill gå en mindre del av leden kan man exempelvis parkera vid Augerums kyrka och gå halva leden antingen söder ut eller norr ut. Miljön kring Augerums kyrka, kvarnen och Augerumsgård är fin att strosa runt i.
Vid Mariefors finns en iordningställd parkering, ca 500 meter norr om Augerumskyrka och där finns också en grillring. Detta är den enda grillplatsen längs leden. Men ingen toa eller sopbehållare. Skyltat från vägen.
Tyvärr finns det inte några toaletter längs vägen, men om man tar några hundra meters avstickare då man är vid Augerums kyrka kan man gå bort till Nya griftegården där det finns en vattentoalett med rinnande vatten.
Här hittar du en fin beskrivning av leden och de kulturhistoriska platser du vandrar förbi
http://www.visitkarlskrona.se/sites/karlskrona/files/lyckaleden_2015.pdf
Här finns en karta till området
Karta på området
Avstickare i området från leden som kan vara värda ett besök
Innan man startar leden kan man göra ett litet besök på andra sidan ån (några hundra meter extra väg) och se Lyckå slottsruin, eller resterna efter den forna kyrkan vid Mariagården.
Vår fru kyrkan i Lyckå stad
bakom gamla biblioteket/tingshuset invid Mariagården i Lyckeby ligger resterna av en gammal kyrka.
56.197099, 15.657100
Byggdes under 1200-talet och rasade 1736 och bygdes därefter aldrig upp igen.
Staden Lyckå låg här och resterna efter Lyckå slott som revs då staden förlorade sina stadsrättigheter när Kristianopel bygdes
56.193186, 15.651982
Lyckåleden tar sin början vid Lyckåvallen i Lyckeby
Den första sträckan går längs ån genom tätbebyggt område upp till Kummeln
Du passerar Kronokvarnen och ekdungar med ramslök
Åstugan
Vägen,Via Regia den gamla Kungsleden, som fanns långt innan riksvägen och E22 gick här förbi Åstugan.
Den gamla träbron låg nära den plats som kallas "Fläcken"
och utgjorde stadskärnan i gamla Lyckå stad.
I slutet av 1700-talet ersattes träbron med stenbron högre upp vid fallet
och som idag ingår i UNESCOs världsarv.
Den gamla båten ligger tryggt kvar år efter år...
Kronokvarnen och bron över Lyckebyån finns med på Unescos världsarvslista
Den gamla järnvägsbron
Här passerar leden den gamla banvallen - nu cykelväg genom bostadsområdet. Här gick järnvägen Torsås- Karlskrona.
Bron byggdes 1898 av Göteborgs mekaniska verkstad
Bron över E22:an byggdes 1969
Lyckåleden passerar under i en tunnel in på Kummeln
och du lämnar det tätbebyggda området bakom dig
Här bodde förr en lärare
Resterna av huset och hans äppelodling finns kvar.
Gravfälten
Längs leden passerar man genom ett stort område med gravfält innan man når Ekebacksgärdet på höjden som man tror var själva byn där man bodde. Det naturliga var då att lägga gravarna på höjderna lite längre söder ut.
Det är en utflykt i sig att vandra från Lyckoleden och runt Kummeln för att se fornlämningarna, och de vackra hagarna med stora ståtliga ekar
Här bodde biologiläraren Emil Rundqvist under 1930-40-talet.
Han var botaniskt intresserad och en del ovanliga växter går fortfarande att se här.
Tyvärr har en del stenar blivit flyttade under historiens gång. Det sägs att dessa tre resta stenar hör till dem som flyttats.
Själva gravfältet har varit stort både till antal resta stenar och till områdets storlek. Mycket av gravfältet har flöjt bort genom tiderna, men ännu finns många resta stenar och skeppssättningar kvar.
Området har troligen varit bebott från tidiga 600-talet fram till och med vikingatida bebyggelse.
Lösenskyrka
Om man har tur vid en årstid då träden fällt sina blad kan man se kyrktornen av både Lösens kyrka (ovan) och Augerum (nedan) sticka upp bland träden samtidigt. Det vittnar om att området var en rik jordbruksbyggd med mycket folk och arbetare på de stora gårdarna i trakten.
Här finns en bänk och fin utsikt för en liten rast.
Ekebackgärdet
Här inunder ligger ett gravfält från tidiga 600-talet
Bland annat har man hittat en välkänd bårgrav och husrester från vikingatiden
Mer kan du läsa under länkarna
https://skandinavisktarkeologiforum.org/viewtopic.php?t=869
http://blekingemuseum.blogspot.com/2013/08/publik-arkeologi-i-augerum.html
Hästar vid midsommartid
Ibland är det enklaste det vackraste
En mindre bokskog bilar ett nästan parkliknande område längs ån
Den sägenomspunna Klockaregölen nedanför Augerums kyrka
Augerumskvarn
På platsen för Augerums kyrka har det funnits tidigare kyrkobyggnader.
Men riktigt hur tidigt den första kyrkan uppfördes har man inte kunnat fastställa
Men det finns flera sägner, kanske på grund av naturmystiken som bildas
med tanke på att kyrkan ligger så nära ån och det branta stupet ner mot vattnet.
Enligt legenden ska den gamla kyrkan ha rasat ner i ån. Vid en särskilt kraftig vårflod, när ån steg tillräckligt högt, ska delar av kyrkogården och den gamla kyrkan ha dragits ner i vattenmassorna. Detta hände aldrig, men man skrämde barn med denna historia under många år. Barnen från till exempel Kättilsmåla som kom och hade skolavslutning i Augerums kyrka, blev tillsagda av sina föräldrar att sätta sig långt bak nära kyrkporten, för att hinna ut om kyrkan skulle rasa ner i ån igen. På grund av denna skröna kallas den lilla dammen i ån, nedanför kyrkan och precis efter kvarnen och bron, för Klockegölen. Enligt legenden ska den gamla kyrkans klockor ligga nere på botten, och man ska ännu kunna höra dem ringa, om man lyssnar noga.
Ja, skrönor- barnen i Kättilsmåla skola har så långt jag kan minnas och hört berättas fått gå i Flymens kyrka. Kanske av praktiska skäl, då Flymen hade en mindre antal skolbarn.
Även om byn tillhört Augerums församling.
I en annan berättelse sägs att kyrkan återigen ska rasa ner i Lyckebyån
Då trenne systrar gifter sig skall branten ge vika....
Och varje nyårsnatt tar kyrkan ett tuppfjät närmare ån...
Ett tuppfjät är en sådant steg en tupp tar.
Ett ålderdomligt ord som även finns i Lucia sången Natten går tunga fjät...
Linné på besök där nu resterna av allérna från Augerums medicinalträdgård finns kvar
Att ta en liten avstickare runt miljöerna vid Augerumsgård kan vara intressant.
Här ser man resterna av allérna från apotekare Ferbers medicinalträdgård
och det var här självaste Linné för första ngen beskrev växternas sexualsystem i boken Hortus Augerumensis
Ferbers allér en tidig oktober morgon
Nya herrgården på Augerums gård
Här passerar leden över kyrkogården och förbi kvarnen
Miljön kring kvarnen i Augerum
Fallet har nyligen tagits bort. En restaurering för att fisken ska kunna gå upp och leka.
På hösten är lövdungarna mellan Augerums kyrka och Mariefors vackra
Forsen vid Johansfors en höstdag
Här låg förr ett sågverk
Lyckeåborgsbruk
Ändhållplatsen på Lyckåleden
Här kan du antingen vända om och gå samma väg tillbaka.
Gå den stora asfalterade vägen tillbaka till Augerums kyrka, eller varför inte ta den mindre Mölletorpsvägen. Då kan du hoppa på leden igen vid Johansfors eller vid Mariefors.
Så här skriver riksarkivet om det gamla spikabruket
Redan år 1759 fick köpman Magnus Bååth från Karlskrona previlegium att anlägga en kopparhammare vid vattenfallet i Lyckeåborg. År 1775 ändrades anläggningen om till järnmanufakturverk och senare tillkom även ett valsverk.
År 1847 inköptes Lyckeåborgs bruk av den danske patronen J F Hansen. Tillsammans med sin kompanjon C A Rames, som hade varit i Amerika och lärt sig maskintillverkning av spik, byggde han ut vattenfallet och reparerade valsverket. Den 10 augusti 1847 utfärdade Kungl Bergskollegium privilegium på den nya anläggningen, som skulle bestå av en räckhammare och ett mindre valsverk.
År 1855 inköptes den första spikmaskinen och tillverkningen utökades från 300 ton på 1860-talet till 1000 ton på 1870-talet. 1873 dog J F Hansen varvid hans äldste son Gregor Hansen övertog ledningen och förestod fabriken till sin död 1892.
Spiktillverkningen var den stora produktionen, men 1942 anskaffades några stålpressar och legoarbete i rostfri plåt startade. 1948 övertog ramiljen Bergengren ledningen av brandsäkra kabelgenomgångar som blivit brukets huvudsakliga produkt. Efter 112 år, 1959, lades valsverksdriften för spiktillverkningen ner, men ännu på 1960-talet tillverkades 600 ton klippspik och klippdyckert om året. En ny kraftstation och en modern pressverkstad kunde också tagas i bruk vid denna tiden.
Under 1970-talet avvecklades udda verksamheter såsom länkhjul och pressdetalj- tillverkningen och 1980 lades spiktillverkningen ner. 1986 ändrade Lyckeåborgs bruk namn till LYCAB.
Företaget hade 1991 70-talet anställda och ett dotterbolag i England. Kabelgenomgångar är den största produkten med 90 % av den totala omsättningen på
55 miljoner kronor. Av övriga varor kan nämnas detaljer till offshore och U-båtar.
Brukets bolags- och styrelseprotokoll förvaras hos LYCAB.
.
2 kommentarer:
Som dina foton visar är leden vacker oavsett årstid. Extra eloge för bilden av den vackra bilden på E22!
Tack snälla!
Skicka en kommentar