Lyckåleden längs Lyckebyån

Lyckåleden vid Ekebacksgärdet

Lyckåleden 6 kilometer längs Lyckebyån

Lyckåleden är en liten fin vandringsled på 6 km mellan Lyckeby och Lyckeåborg

i Karlskrona kommun, Blekinge.

Starten av vandringsleden vid Lyckåvallen

De 6 km går du från idrottsplatsen, Lyckåvallen i Lyckeby till Lyckåborg enkel väg.  Leden går alltså inte runt, utan i Lyckåborg får man vända och gå tillbaka.

Men om man vill gå en mindre del av leden kan man exempelvis parkera vid Augerums kyrka och gå halva leden antingen söder ut eller norr ut. Miljön kring Augerums kyrka, kvarnen och Augerumsgård är fin att strosa runt i.

Vid Mariefors finns en iordningställd parkering, ca 500 meter norr om Augerumskyrka och där finns också en grillring. Detta är den enda grillplatsen längs leden. Men ingen toa eller sopbehållare. Skyltat från vägen.

Tyvärr finns det inte några toaletter längs vägen, men om man tar några hundra meters avstickare då man är vid Augerums kyrka kan man gå bort till Nya griftegården där det finns en vattentoalett med rinnande vatten.

Vägbeskrivning

Här hittar du en fin beskrivning av leden och de kulturhistoriska platser du vandrar förbi

http://www.visitkarlskrona.se/sites/karlskrona/files/lyckaleden_2015.pdf

Länk till beskrivning av leden

Här finns en karta till området Karta på området

Lyckåleden söder om Augerumskyrka fann man under 1800-talet en båtgrav från järnålder.
Även hus från bronsålder och vikingatid har funnits här.

Är du intresserad av historia och arkeologi kan du här läsa ett inlägg om pålspärrarna utanför Lyckebyån mynning och om det tidiga Augerum.

Pålspärrarnas hemlighet 4

Även Strosa i Augerum som berättar lite om Augerums gård där Ferber hade en medicinalträdgård och självaste Linné kom på besök. Även lite information om kyrkan. Strosa i Augerum

Lyckå slottsruin

Avstickare till Lyckå slottsruin

Innan man startar leden kan man göra ett litet besök på andra sidan ån (några hundra meter extra väg) och se Lyckå slottsruin, eller resterna efter den forna kyrkan vid Mariagården.

Blogginlägg: Lyckå slottsruin

Rester efter kyrkan i den forna staden Lyckå bakom Mariagården

Vår fru kyrkan som låg i Lyckå stad

Byggdes under 1200-talet och kyrkan rasade under en pågående söndagsmässa 1736. Anledningen var att Lyckå blev ett mycket fattigt fiskesamhälle efter att stadsrättigheterna drogs in. Brist på pengar gjorde att kyrkan inte kunde underhållas.

Bakom gamla biblioteket/tingshuset invid Mariagården i Lyckeby ligger resterna av en gammal kyrka.

Lyckåleden tar sin början vid Lyckåvallen i Lyckeby

Leden följer Lyckebyån

Den första sträckan går längs ån genom tätbebyggt område upp till Kummeln med gravfält från järnåldern. Gravfältet ligger i en betad ekhage.

Du passerar Kronokvarnen där brödet till Karlskrona örlogsstad maldes. Det är en gul murad byggnad intill bron och vattenverket i Lyckeby. 

Åstugan är Lyckebys äldstabyggnad och var gästgiveri

Åstugan

Vägen,Via Regia den gamla Kungsleden, som fanns långt innan riksvägen och E22 gick här förbi Åstugan som var gästgiveri och är Lyckebys äldsta byggnad.

Den gamla träbron låg nära den plats som kallas "Fläcken"

och utgjorde stadskärnan i gamla Lyckå stad där torget låg med kyrkan.

I slutet av 1700-talet ersattes träbron med stenbron högre upp vid fallet

och som idag ingår i UNESCOs världsarv.

Den gamla båten låg tryggt kvar år efter år, men är nu borttagen.

Kronokvarnen vid bron över Lyckebyån finns med på Unescos världsarvslista

Kronokvarnen till vänster

Fallet i Lyckebyån innan renoveringen med nya laxtrappan

Den gamla järnvägsbron

Här passerar leden den gamla banvallen - nu cykelväg genom bostadsområdet. Här gick järnvägen Torsås- Karlskrona.

Bron byggdes 1898 av Göteborgs mekaniska verkstad

Bron över E22:an byggdes 1969

Lyckåleden passerar under i en tunnel in på Kummeln

och du lämnar det tätbebyggda området bakom dig

Gravfält från järnåldern

Här bodde förr en lärare. Resterna av huset och hans äppelodling finns kvar. Här finns också spridda resta stenar tillhörande ett gravfält från järnåldern. Tyvärr har stora delar av gravfältet odlats bort.

Längs leden passerar man genom ett stort område med gravfält innan man når Ekebacksgärdet på höjden som man tror var själva byn där man bodde. Det naturliga var då att lägga gravarna på höjderna lite längre söder ut. Det är där vid Ekebacksgärdet söder om Augerums kyrka som båtgraven hittades i slutet av 1800-talet då arkeologiska undersökningar gjordes.

Det är en utflykt i sig att vandra från Lyckoleden och runt Kummeln för att se fornlämningarna, och de vackra hagarna med stora ståtliga ekar.

Rester efter Emil Rundqvists odling och stuga

Här bodde biologiläraren Emil Rundqvist under 1930-40-talet.

Han var botaniskt intresserad och en del ovanliga växter går fortfarande att se här.

Tyvärr har en del stenar blivit flyttade under historiens gång. Det sägs att dessa tre resta stenar hör till dem som flyttats.

Själva gravfältet har varit stort både till antal resta stenar och till områdets storlek. Mycket av gravfältet har flöjt bort genom tiderna, men ännu finns många resta stenar och  skeppssättningar kvar.

Området har troligen varit bebott från tidiga 600-talet fram till och med vikingatida bebyggelse.

Lösenskyrka

Om man har tur vid en årstid då träden fällt sina blad kan man se kyrktornen av både Lösens kyrka och Augerum (nedan) sticka upp bland träden samtidigt. Det vittnar om att området var en rik jordbruksbygd med mycket folk  och arbetare på de stora gårdarna i trakten.

Augerums kyrka

Ekebacksgärdet, arkeologiskt fynd av en unik båtgrav

Här inunder ligger ett gravfält från tidiga 600-talet

Bland annat har man hittat en välkänd båtgrav och husrester från vikingatiden. Båtgravar i södra Sverige är extremt ovanligt. I graven var det en kvinna som var begravd tillsammans med bland annat två hästar. 

Dessutom fann man fynd av en hästrustning av samma modell som då användes i England. Det sägs att Svenska vikingar reste österut och bara danskar begav sig till England. Men här har man trots allt en koppling till England.

Mer kan du läsa under länkarna

Skandinavisktarkeologiforum.org

https://skandinavisktarkeologiforum.org/viewtopic.php?t=869

Blekingemuseum

http://blekingemuseum.blogspot.com/2013/08/publik-arkeologi-i-augerum.html

www.blekingemuseum.se

Ekebacksgärdet

Ibland är det enklaste det vackraste. Här slingrar sig Lyckeleden söderut från Augerums kyrka förbi Ekebacksgärdet. 

Kummeln större gravfält

Man kan efter pumphuset ta en avstickare om mot Kummeln där ett större järnåldergravfält ligger.

Koordinater till Kummeln 56.202939, 15.676676

Google maps kartnål

Kör du vägen mellan Lösen och Augerums kyrka så är Kummeln skyltat och det går in en liten väg mellan åkrarna där du kan parkera. Du behöver alltså inte gå Lyckeleden för att nå Kummeln som är en extra fin plats under våren med blommande vitsippor i stor mängd.

En mindre bokskog bilar ett nästan parkliknande område längs ån

Augerums kvarn och kyrka

Augerums kvarn och klockgölen där det sägs att man ännu kan höra klockorna klämta

Augerums kyrkogård med gravvalven där Wachtmeister (Skärvas grundare) samt politikern af Håkansson vilar.

Här går Lyckåleden in genom grinden och rundar kyrkan för att fortsätta söder ut intill ån

På platsen för Augerums kyrka har det funnits tidigare kyrkobyggnader

Men riktigt hur tidigt den första kyrkan uppfördes har man inte kunnat fastställa. Men långsidan i den tidigare medeltidskyrkan är numera gaveln på 1800-talskyrkan. Detta är anledningen till att Augerums kyrka inte ligger i det som är brukligt en öst-västlig riktning. Man sparade in på material genom att återanvända en del av den gamla mindre kyrkan. 

I kyrkan har det ovanför sakristian funnits en skolsal. Fönster från denna skolsal kan ännu anas i murbruket över altaret.

Skrönorna om Augerums kyrka

Men det finns flera sägner, kanske på grund av naturmystiken som bildas

med tanke på att kyrkan ligger så nära ån och det branta stupet ner mot vattnet.

I Lyckeby fanns den gamla Vår Fru kyrkan som tillhörde den gamla staden Lyckå. Denna kyrka rasade faktiskt under pågående söndagsmässa år 1736. Det är inte för långsökt att tro att denna händelse spädde på skrönorna om Augerums kyrka och att även den en dag ska rasa ner i ån. Dessutom finns det uppgifter som tyder på att en klockstapel en gång vid en hög vårflod ska ha rasat ner i ån. Så vem vet vad som är sant eller falskt...?

Enligt legenden ska den gamla kyrkan ha rasat ner i ån. Vid en särskilt kraftig vårflod, när ån steg tillräckligt högt, ska delar av kyrkogården och den gamla kyrkan ha dragits ner i vattenmassorna. Detta hände aldrig, men man skrämde barn med denna historia under många år. Barnen från till exempel Kättilsmåla som kom och hade skolavslutning i Augerums kyrka, blev tillsagda av sina föräldrar att sätta sig långt bak nära kyrkporten, för att hinna ut om kyrkan skulle rasa ner i ån igen. På grund av denna skröna kallas den lilla dammen i ån, nedanför kyrkan och precis efter kvarnen och bron, för Klockegölen. Enligt legenden ska den gamla kyrkans klockor ligga nere på botten, och man ska ännu kunna höra dem ringa, om man lyssnar noga.

Ja, skrönor- barnen i Kättilsmåla skola har så långt jag kan minnas och hört berättas fått gå i Flymens kyrka. Kanske av praktiska skäl, då Flymen hade en mindre antal skolbarn.

Även om byn tillhört Augerums församling. 

I en annan berättelse sägs att kyrkan återigen ska rasa ner i Lyckebyån

Då trenne systrar gifter sig skall  branten ge vika....

Och varje nyårsnatt tar kyrkan ett tuppfjät närmare ån...

Ett tuppfjät är en sådant steg en tupp tar. 

Ett ålderdomligt ord som även finns i Lucia sången Natten går tunga fjät...

Augerums kyrka

Linné på besök där nu resterna av alléerna från Augerums medicinalträdgård finns kvar

Att ta en liten avstickare runt miljöerna vid Augerums gård kan vara intressant. Här ser man resterna av alléerna från apotekare Ferbers medicinalträdgård och det var här självaste Linné för första gången beskrev växternas sexualsystem i boken Hortus Augerumensis

Ferbers alleér en tidig oktober morgon

Nya herrgården på Augerums gård

Här passerar leden över kyrkogården och förbi kvarnen

Miljön kring kvarnen i Augerum

Numera har fallet tagits bort. En restaurering för att fisken ska kunna gå upp och leka.

Augerums kvarn före att dammen togs bort för att underlätta för fisken att leka

Söder om Augerums kvarn

Forsen vid Johansfors en höstdag

Här låg ett sågverk fram till 1970-talet

Strömmen vid Johansfors

 Lyckåleden slutar vid Lyckeåborgsbruk/ MCT Brattberg

Här kan du antingen vända om och gå samma väg tillbaka.

Gå den stora asfalterade vägen tillbaka till Augerums kyrka, eller varför inte ta den mindre Mölletorpsvägen. Då kan du hoppa på leden igen vid Johansfors eller vid Mariefors.

Så här skriver riksarkivet om det gamla spikabruket

Redan år 1759 fick köpman Magnus Bååth från Karlskrona previlegium att anlägga en kopparhammare vid vattenfallet i Lyckeåborg. År 1775 ändrades anläggningen om till järnmanufakturverk och senare tillkom även ett valsverk.

År 1847 inköptes Lyckeåborgs bruk av den danske patronen J F Hansen. Tillsammans med sin kompanjon C A Rames, som hade varit i Amerika och lärt sig maskintillverkning av spik, byggde han ut vattenfallet och reparerade valsverket. Den 10 augusti 1847 utfärdade Kungl Bergskollegium privilegium på den nya anläggningen, som skulle bestå av en räckhammare och ett mindre valsverk.

År 1855 inköptes den första spikmaskinen och tillverkningen utökades från 300 ton på 1860-talet till 1000 ton på 1870-talet. 1873 dog J F Hansen varvid hans äldste son Gregor Hansen övertog ledningen och förestod fabriken till sin död 1892.

Spiktillverkningen var den stora produktionen, men 1942 anskaffades några stålpressar och legoarbete i rostfri plåt startade. 1948 övertog ramiljen Bergengren ledningen av brandsäkra kabelgenomgångar som blivit brukets huvudsakliga produkt. Efter 112 år, 1959, lades valsverksdriften för spiktillverkningen ner, men ännu på 1960-talet tillverkades 600 ton klippspik och klippdyckert om året. En ny kraftstation och en modern pressverkstad kunde också tagas i bruk vid denna tiden.

Under 1970-talet avvecklades udda verksamheter såsom länkhjul och pressdetalj- tillverkningen och 1980 lades spiktillverkningen ner. 1986 ändrade Lyckeåborgs bruk namn till LYCAB.

Företaget hade 1991 70-talet anställda och ett dotterbolag i England. Kabelgenomgångar är den största produkten med 90 % av den totala omsättningen på

55 miljoner kronor. Av övriga varor kan nämnas detaljer till offshore och U-båtar.

Brukets bolags- och styrelseprotokoll förvaras hos LYCAB.

Idag heter företaget MCT Brattberg

Industrilämningar vid Lyckeåborg

Lyckeåborg