Det historiska Listerlandet med Sölvesborg och Sölvesborgs slott

 

Utsnitt generalstabskarta från 1862

Sölvesborg instiftades som det första administrativa centrumet åt den danska kungamakten. Borgen som vi idag kallar Sölvesborgsslott blev säte för länsherren över hela Blekinge och Lister som på den tiden sågs som ett eget område.
Placeringen var genomtänkt intill Sölvesborgsviken och Kungsvägen (Via regia) som gick igenom hela Blekinge. Samtidigt skyddades Sölvesborg och Lister av Ryssberget vilket gav platsen för Sölvesborgs slott ett strategiskt läge. Sölvesborgs slott kunde därmed bevaka både land och sjöfart.

Istabystenen med runor. Orginalet finns på SHM i Stockholm
En mycket lättbesökt kopia står utanför gamla skolhuset i Istaby

 
Runstenarna berättar om Ulvätten
Listerlandet som inte hade några kända borgar styrdes tidigare av en stark ätt vilket framgår av de runstenar som funnits där och kanske anges här nordens första namnkända stormän som Hariwulf, Haduwulf, Heruwulf ur Ulvätten på 500-600-talet. Runstenen Istabystenen är daterad till tiden omkring 600-talet e. Kr och där anges dessa alla tre stormän. 

På Gummarpsstenen namnges åter igen Haduwulf och på Stentoftastenen anges att Hariwulf är son till Haduwulf. 

Detta gör att om Heruwulf dessutom skulle vara farfar till Haduwulf, vilket man inte vet. Men skulle det vara så har vi i Blekinge namn på män som föddes kanske så långt tillbaka som 500-talet. En hisnande tanke...
 
Var Hosaby på Listerlandet ett militärt centrum?
In på medeltiden kom det senare att finnas en dansk kungalev, kungsgård, på Listerlandet. Ortsnamnet Hosaby tyder på att här legat en så kallad husaby som var en kungsgård för kungamakten. Husabyns uppgift var att ta upp skatt för området och vara en militär stödjepunkt.
 
Medeltidens borgar skulle hålla nere bondeuppror
Det är troligt att när borgen uppfördes i Sölvesborg att en av befästningens uppgifter var att kontrollera Listerlandet och att även hålla ner eventuella bondeuppror. 
 
Det var även så att biskoparna i Växjö och Lund styrde över stora jordegendomar och kungamakten behövde därför ha ett fäste i området under denna tid då kyrkan ville frigöra sig från ett allt för stort inflytande från kungamakten. Den närliggande staden Elleholm vid Mörrumsåns mynning inrättades av biskopen i Lund år 1450 men det är en senare fråga för makten i Blekinge.

Minnessten i Sölvesborg över kung Christoffer som
bekräftade stadsrättigheterna den 13 augusti 1445

 
Sölvesborg den största borgen i Blekinge
Av de borgar och försvarsanläggningar som funnits i Blekinge har borgen i Sölvesborg varit den största med en väl tilltagen borggård och med både yttre och inre vallgravar.
Borgkullen är 9 meter hög och har en diameter på 70 meter. Tornet har en diameter på 17 meter och väggarna är 5 meter tjocka. Den enda anledningen till att bygga så väl tilltaget är att tornet varit högt, kanske upp emot 35 meter och måste då ha varit en imponerande syn för omgivningen oavsett de kom till land eller sjöss.

Borgkullen och borgkastalen i Sölvesborg

Av byggnadssättet att döma anser man att borgen
i Sölvesborg var lika hög som Kärnan i Helsingborg.
De byggdes dessutom under samma tid.

Brev daterat till år 1343 på Sölvesborgs slott
Skånelandskapen där Blekinge ingick tillhörde Sverige under en period av 30 år under 1300-talet. Då skriver svenska kungen Erik Magnusson ett brev till länsherren daterat år 1343 med instruktioner till Sölvesborgs länsherre Knut Folkesson. Därmed finns ett datum då man med säkerhet vet att Sölvesborg med länsadministration var igång. Men när den tidigaste borgbebyggelsen kom till vet man inte.
Sölvesborg som länsadministration var en plats där avtal gjordes och papper skrevs under. Många högt uppsatta personer besökte därför platsen och man vet att personer som Drottning Margaretha och Erik av Pommern besökt Sölvesborg.
 
År 1564 brände danskarna själva ner borgen för att den inte svenskarna skulle kunna dra nytta av den då de närmar sig staden under Nordiska sjuårskriget. 
 
Borgkullen omgavs av hus, förgård och inre samt yttre vallgravar
Det man vet om själva byggnaderna är att tornet på kullen var omgiven av hus som stod fyrsidigt mot tornet och under gräset ligger fortfarande den stensatta markytan kvar. Nedanför kullan fanns en inre borggård och så kom en förgård som sträcker sig ut på det som idag är slottsparken. Den avslutades med en yttre vallgrav ner mot den plats där järnvägen idag går. På förgården bodde tjänstefolket, där fanns förråd och magasin, hantverkare hade sina verkstäder och där fanns djur som grisar och höns.
 
Fynd från 1300-talet runt Sölvesborgs slott
Bland de få undersökningar som har gjorts har man funnit djurben från måltider och hästskor från 1300-talet. Efter den andra vallgraven ut mot viken har man funnit resterna efter an avfallshög där djurbenen undersökts. Stadsbefolkningen köpte upp och åt ofta äldre uttjänta kor och oxar från vilka man fann ben i avfallshögen. Men också ben från vilt. Jakten av undantagslöst tillhörande kungamakten så resterna efter hjort, rådjur, vildsvin och trana kom från finare matlagning till de högre stånden av adel och kungamakten.
 
Blekinges två länsadministrationer
Blekinge var indelat i två län där Sölvesborgs slott varit det administrativa centrumet för Sölvesborgs län i västra Blekinge medan Lyckå var administrativt centrum för Lyckå län i östra Blekinge.
När den danske kungen Christian IV byggde Kristianstad förlorade Sölvesborg sin betydelse som militärt centrum och 1654 förlorade Sölvesborg sina stadsrättigheter.

Sankt Nicolai kyrka började byggas sekelskiftet runt år 1200-1300.
Här fanns ett kloster under medeltiden.
Stentoften en runsten från 600-talet finns i kyrkans vapenhus