Road trip i Nils Dackes gränsbygd

Dackerummet i Vissefjärda kyrkstallar / hembygdsmuseum

Lite om bakgrunden till Dackeupproret

Längre ned hittar du förslag till en färdbeskrivning runt Dackes gränsbygd

Dacke upproret var det största frihets- och bondeuppror som vi har haft i Norden och grogrunden till konflikten blossade upp här i gränslandet mellan dåvarande Danmark och Sverige. Blekinge var danskt fram till freden i Roskilde 1658 och människor hade i generationer sålt sina varor i den danska handelsstaden Ronneby och troligen även i danska Lyckå. Det fanns flera bondehamnar på närmare håll i Blekinge dit vägarna var fler och i bättre skick. De fick också bättre betalt för sina varor i Blekinge än i Kalmar. För Gustav Vasa och även senare för hans son Erik XIV var det viktigt att bönderna sålde sina varor i den svenska staden Kalmar vilket skulle stärka i den svenska statskassan.

Gustav Vasa var känd för sina grymma och hårdföra ledarstil. Nya förändrade lagar och påbud med helt orimliga skatter och restriktioner i handeln över gränsen var en av huvudorsakerna till att missnöjet växte bland befolkningen. Allmogen fick allt svårare att överleva.

Gustav Vasa var även den kung som införde reformationen och allmogen ansåg att de blivit berövade också på sin religiösa tro. De hade varit katoliker i närmare 500 år sedan de övergett sin asatro efter vikingatidens slut. Med hänvisning till reformationen kunde Gustav Vasa plundra kyrkor och kloster på sina rikedomar för att finansiera sina krig. Kyrkorna med sina rikedomar hade tillkommit genom donationer och arbeten utförda av befolkningen på orten. Kyrkan stod för stabilitet och var en viktig samlingsplats för bönderna.

Rövaregölen, en 500 år gammal berättelse

När jag bodde i den här gränstrakten berättade en granne vid vårt första mötet berättelsen om kyrkskatterna i Rövaregölen. Den numera igenvuxna gölen ligger några kilometer norr om Vissefjärda, invid väg 28 mot Emmaboda, strax före crossbanan. Grannen frågade om jag visste att det sades att Rövaregölen skulle ruva på en kyrkskatt? På botten av gölen ska kyrksilvret ligga gömt sedan soldater i äldre tider försökte stjäla till sig allt av värde som fanns i Vissefjärda kyrka. Men bönderna ville rädda rikedomarna och gömde silvret i Rövaregölen. Detta är en berättelse som har sitt ursprung 500 år tillbaka i tiden och visar på att soldaternas stöld av 2,5 kg silver ur Vissefjärda kyrka år 1542 var traumatiserande brott mot deras helgade plats.

Tog hus och hem för de som inte kunde betala

Bönderna betalade skatt till kungen Gustav Vasa som behövde allt mer pengar till sina dyra kringinvesteringar. Han höjde därför skatten för bönderna gång på gång. När de till slut inte kunde betala tog Gustav Vasa, genom sina fogdar helt enkelt deras hus och gårdar. Gustav Vasa behövde också allierade och det fick han genom hot, manipulation, utpressning och mutor.

Konfiskering eller ren stöld?

Det var detta som låg bakom att fogden Inge Arvidsson kom till Nils Dackes farbror, Olof Dackes gård på Norra Lindö, den ödesdigra dagen 1536. Olof Dackes gård skulle utan hans vetskap eller medgivande övergå till adelsmannen Tyge Krabbe och därefter till Gustav Vasa själv och detta ledde fram till att Nils Dacke sköt fogden med ett armborst och Jon Andersson slog ihjäl honom med en kätting. Mord var inte så ovanliga på den här tiden och Dacke och Andersson fick sona mordet med att betala dryga böter. För Nils Dackes del handlade böterna om 200 mark danska eller 80 oxar. När sedan Dacke flyttar till gården Flaken är han utfattig. Men mordet ansågs från lagens sida vara utagerat.

Färdbeskrivning: Road trip i Nils Dackes gränsbygd

Men låt oss börja med färdbeskrivningen runt om i Dackes gränsbygd och för att göra en road trip rimlig med bil får vi börja baklänges vid den plats där Dacke mördades. Under denna utflykt kommer det att finnas fina möjligheter även till vandringar varför jag föreslår att den Dacke- och naturintresserade ska lägga tid i området, gärna mer än en dag.

Mordet på Dacke vid Sörsjö i Rabbe
Olatorpet och byn Rabbe där Dacke mördades den 1 augusti 1543

Byn Rabbe ligger 15 km norr om Rödeby. För att hitta hit kör du igenom Rödeby samhälle och svänger sedan vänster mot Ledja. Rabbe som är skyltat innan Ledja ligger till höger in på en mindre byväg.
Men jag föreslår en annan vackrare rutt. Efter ett besök i Flymens kyrka och vid Krichnakällaren fortsätter du norrut genom att svänga vänster efter kyrkan mot Kallgårdsmåla/Bjurabygget. På den här vägen passerar du Flymens hembygdsgård i Krogsmåla där man sommartid vissa år tillverkar grillkol med hjälp av en gammaldags kolmila. Är du kulturhistoriskt intresserad så lägg märke till de ovanligt fina röjningsrösen som finns vid hästgården i Kallgårdsmåla.

Tidigare blogginlägg: Flymens kyrka och Allsjöns badplats

Krichnakällaren- en bevarad backstuga

När du kommit ut till Bjurabygget svänger du vänster och nästan omedelbart höger på Kopparholmsvägen som är skyltad Flaken 3 kilometer. Du kommer nu in Dackes gränsbygd och följer vägen genom ett småkuperad skogsbygd. Den sista av dessa 3 kilometerna slingrar sig vägen längs med Lyckebyån och här går kanotleden mellan Gusemåla söder om Lindås i Småland till Mästaremåla norr om Rödeby i Blekinge. Kanotleden går igenom Dackebygden och från kanotleden är det möjligt att besöka flera av de historiska platserna du passerar på din road trip.

När du kommer ut på den större Ledjavägen tar du vänster över ån och följer vägen under 2 kilometer till byn Rabbe som under Dackes tid låg på den danska sidan av gränsen. Omkring 200 meter in ligger en gård där en äldre skogsväg går ner till Olatorpen och den plats Nils Dacke mördades 1 augusti 1543 i närheten av Sörsjön. Idag kallas den numera utdikade sjön för Gubbasjön och ligger på Lyckebyåns västra sida. Vill du besöka platsen får här parkera bilen och ta en vandring ner genom skogen. Det stå en minnessten vid platsen för mordet invid en stadsmur. Dacke hade blivit förrådd av sin vän och allierade Per Skrivare. När han tillsammans med utländska legoknektar kom till Sörsjö-Jons stuga flydde Nils Dacke längs Sörsjön strand men sköts ihjäl av en armborstpil. När Gustav Vasa nåddes av meddelandet på Stegeborgs slott att Nils Dacke blivit ihjäl skjuten uttryckte han att Nils Dacke kommit undan med en för lätt död. Gustav Vasa hade gärna sett honom tillfångatagen levande.

För att nå minnesstenen där mordet skedde håller du till vänster vid första vägskälet och sedan höger. Anledningen att Dacke befann sig här var att han hade en vän som hette Sörsjö-Jon som bodde i torp. Vissa menar att det kan ha varit så att Dackes lille son hölls gömd där. Denne son som skall ha varit i tioårsåldern togs till fånga i samband med Dackemordet och fördes till Stockholm där han läts svälta ihjäl under fångenskap. Det finns inga ruiner kvar efter Olatorpet där Sörsjö-Jon bodde. Vill du besöka platsen där en minnessten restes 1935 håller till höger på skogsvägen efter gården i Rabbe.

Flaken, Dackes sista bostadsort

Äldre rastplats vid Lyckebyån

Vänd nu tillbaka till bron över Lyckebyån och utfarten från Kopparholmsvägen. Bron är av huggen sten och restaurerades 1945. Här finns en äldre rastplats tillhörande kanotleden med vindskydd, grillplats och sopkärl. Detta är en bra rastplats om du vill grilla under din tur. Gör gärna en liten vandring ner mot Kopparholm längs grusvägen som går intill Lyckebyåns strand.

Lyckebyån vid Flaken där Nils Dacke blev lurad på ålfisket

Dackes gård Flaken

Bron som går över Lyckebyån är av huggen sten i kallmursteknik och med två valv. Den restaurerades senast 1943. Från bron kan du uppströms se marken tillhörande Dackes arrendegård Flaken på höger sida och det fanns även en sjö, Flaksjön, strax norrut. Du står nu på den plats där Dacke fiskade och det var detta ålafiske han blev lurad på av fogden på Värnanäs. När mordet på Gustav Vasas fogde Inge Arvidsson skedde år 1536 var det Jon Andersson som bodde här på Flaka gård. Jon Andersson flyttade sedan till Ulfsmåla med sin familj och han blir där senare mördad.

Dacke blev lurad på fisket

Efter mordet på fogden Inge Arvidsson var Nils Dacke troligen helt utfattig och fick lämna gården på södra Lindön där han då bodde för den mindre arrendegården Flaka. Han erbjuds av Gustav Vasas underfogde Nils Andersson på Värnanäs gård att arrendera Flaka gård med ålfiske. Men när Dacke flyttar dit är gränsmarkeringen mellan länderna flyttad. Det visar sig senare att Dacke blivit lurad av underfogden Nils Andersson då det visar sig att Flaka gård tillhörde det danska Blekinge. Detta fiske var med stor sannolikhet helt nödvändigt för att kunna försörja en familj på den lilla magra kronogården Flaka. Samme underfogde som lurade Nils Dacke på ålafisket låg också bakom de bägge mordet i Lönnbomåla på Nils Dackes svåger och kusin.

Vattenavledningsprojekt utan konsekvensanalys

Från bron kan man se Lyckebyåns onaturligt raka fåra som tillkom vid ett misslyckat försök att sänka Lyckebyån samt flera sjöar för att få mera odlingsbar mark. Detta vattenavledningsföretag startade så sent som 1939 och gav aldrig den odlingsbara mark man hade hoppats på. Nästan all planerad odlingsbar mark är i dag bevuxen med skog eller sly. Men ett tiotal sjöar försvann både på den småländska och blekingska sidan av ån. Någon konsekvensanalys av Lyckebyån vattenavledningsprojekt gjordes aldrig. Under projektets gång ägde Lyckebyåns vattenavledningsutredning Flaka gård.

Minnessten vid infarten till Flaka gård, nu i privat ägo,

Minnessten vid infarten till Flaka gård

Senare köptes gården av Gun och Sven Petersson som var mycket engagerade kring gårdens historia och Sven har skrivit böcker om Dacke.

I dag på privat mark finns en grund till en byggnad som enligt Svens forskningar kan ha varit en rest efter Dackes arrendegård.

Det enda man idag kan se av Dackes gård är en minnessten på en slänt vid infarten på vänster sida av vägen öster ut mot Gullabo.

Flaken hade gemensam båtsman med Avelsgärde i Lyckeby

Flackatorpet

Flaken hade gemensam båtsman med Avelsgärde i Lyckeby. För att hitta platsen där båtsmantorpet låg går du in skogsvägen mitt emot gården i Flaken där minnesstenen står på slänten. Lite märkligt att man gjorde en sådan delning då det är många mil mellan Flaken och Avelsgärde även om bägge gränsar till Lyckebyån.

Koordinater: 56.41735,15.68600

Dackegatan- kroppen drogs till Kalmar

Dackegatan där Dacke drogs på en släpa till Kalmar

Fortsätt 200 meter öster ut och stanna till där den gamla landsvägen korsar vägen. Denna väg förband Flaka gård med Kalmar och Ronneby. För bönderna i denna gränstrakt var handeln med bland annat oxar, fläsk, tjära, och olika hushållsprodukter djupt rotad sedan generationer tillbaka och nödvändig för deras försörjning. Efter mordet på Nils Dacke lades hans kropp på en hästsläpa och drogs till Kalmar slott via den här vägen och den har därför fått namnet Dackegatan.

Äldre beskrivning på skylt om lederna

Fina småvägar under hösten

Tullahängen – Flaken, vandringsled 3 km

På platsen låg tullstationen mellan Sverige och Danmark

I dag har Torsås kommun anordnat en cykelled i området. Här kan du ta en vandring på Dackegatan till Tullahängen i Gullabo socken. Där hade Gustav Vasa en tullstation för att bevaka handeln mot Danmark och idag finns ingenting kvar av själva tullstationen men ideella krafter har ställt i ordning platsen med bänkar och bord i en gammaldags ängslycka med odlingsrösen.

Vandringsleden mellan Flaken och Tullahängen är 3 kilometer enkel väg och markerad med orange stolpar. Du vandrar sydöst längs en mindre skogsväg och passerar efter 100 meter en av alla de diken som grävdes ut i samband med Lyckebyåns vattenavledningsprojekt. Efter drygt en kilometer är leden skyltad in till vänster på en mindre skogsväg. Leden går genom en fin granskog där marken av bevuxen med tjock mörkgrön mossa. Leden delar sig men följ skogsvägen som går förbi gårdsplanen på två mindre torp. När du passerar den förr omtvistade gränsen Danmark-Sverige är den skyltad Lannabäcken. När du kommer fram till Tullahängen så missa inte den lilla jordkällaren och att skriva i gästboken.

Det berättas att Dackes mor, Elin Dacke, gick till fots längs Dackegatan till Kalmar efter mordet på Nils Dacke för att få se sin son en sista gång.

Jordkällare vid Tullahängen

Tullhängen- en väg med gamla anor

Södra och norra Lindön

Fortsätt nu resan österut och efter några hundra meter passerar du gränsen till Småland. Vägen blir mindre och härligt krokig på ett sätt som brukar uppskattas av många MC-åkare. Färden går förbi mindre torp och gårdar i ett kulturlandskap som är typisk för dessa trakter med ett mindre jord- och skogsbruk som kantas av små åkerlyckor, stenmurar och byggnader med snickarglädje. I Skruvemåla svänger du mot Lindön/Troxhult.

Dackes gård i Södra Lindön

Krononybygge i Södra Lindön är numera tillhörande Vissefjärda socken, men under Nils Dackes till som boende på gården tillhörde den Torsås socken på den Svenska sidan av gränsen. Han bodde här med hustru och minst en son vid tiden för fogdemordet 1536 och i vart fall fram till 1539 då böterna betalades.

När du kommer på vägen söder ifrån Blekinge så är Södra Lindön skyltad in till vänster. Parkera gärna och ta en promenad i området. I dag ligger två gårdar i södra Lindö. Dacke bodde på marken tillhörande den södra och det finns ingenting kvar av den gård han då arrenderade. När du är här notera den mycket steniga marken. Den måste ha varit ett hårt arbete att odla med hjälp av den tidens ålderdomliga redskap i denna jord med så mycket sten för att försörja en familj. Ta gärna en promenad längs den äldre väg som går in strax före avfarten till Södra Lindön. Här finns magnifika stenmurar bevarade.

Imponerande vällagda stenmurar i Södra Lindön

Stenmurar vid gården före Dackes gård i Södra Lindön.

Norra Lindön platsen för fogdemordet

När du fortsätter vägen norrut passerar du en ensam gård på vänster sida. Det var på marken till denna gård som Olof Dacke skulle vräkas när ridfogden kom till gården 1536. Kör förbi gården och fortsätt tills du kommer till en avfartsväg omedelbart söder om utfarten på Vissefjärda vägen. Du kan köra in och följa den 200 meter tills du kommer ut på Vissefjärda vägen.

Det var på denna äldre väg som mordet på fogden Inge Arvidsson skedde intill Olof Dackes gård.

Nils Dacke sköt honom med en armborstpil och Jon Andersson slog ihjäl fogden med en kätting.

Enligt en skröna ska det spöka på platsen och man kan höra en kätting rassla.

Vägen mot Vissefjärda

Dackes mor Elin

Ta av till vänster mot Vissefjärda och på vägen dit passerar du en vägskylt med bynamnet Hyltan. Det var där på okänd plats som Nils Dackes mor Elin Dacke bodde.

När du kommer fram till väg 28, Karlskrona-Vetlanda, så korsar du denna och följer sedan den gamla Kungsvägen som Carl XI byggde mellan den nya örlogstaden Karlskrona och Stockholm. Här har flera kungar och historiska personer rest. Klättorp heter byn intill Kyrksjöns strand och var förr hantverkarnas by. Vid det stora magasinet tar du vänster. Denna korsning kallas Bössan på grund av att fattigbössan förr stod här invid Kungsvägen. Under tidigt 1800-tal förvarades den del av böndernas spannmål som skulle gå till behövande i detta magasin.

Skröna om kistbärarna

Enligt en gammal skröna kunde man om mörka nätter se ett sorgetåg bestående av sex mörkklädda män bärande på en kista komma längs vägen till magasinet vid Bössan där de försvann. Dessa spökerier skrämde människor i trakten. Senare uppdagades att dessa sex män grävt sig in genom magasinets golv där de fyllde kistan med säd. Efter att detta uppdagades försvann de så kallade spökerierna på platsen.

Vissefjärda kyrka och hembygdspark

Vissefjärda kyrka med kyrkstall. Kaffeservering i juli månad.

Parkera gärna vid kyrkstallarna och ta en promenad i detta ovanligt naturvackra område invid Lyckebyån och Kyrksjön. Ta gärna en tur ut till minneslunden som ligger på en egen ö bakom kyrkan. Ända fram till 1900-talet gick vägen här mellan stallbyggnaderna via en stenvalvsbro över ån och upp igenom kyrkogården. Under klockstapeln tror man att resterna efter en borg, Vesaborg, skall finnas. På Blekinge sidan kommer vi senare att passera avfartsvägen till Gåsenabben där rester från en trolig medeltida byggnad ligger. Ingen av dessa platser är undersökta men det är möjligt att Vesaborg och Gåsenabben varit gränsfästen, eller byggnader med större betydelse var sin sida om den forna gränsen. En av handelsvägarna passerar förbi bägge platserna där vi efter besöket skall fortsätta ner mot Antamåla rör.

 

Kyrkstallarna från 1850-talet med sommarservering och museum

Rest minnessten 

Ån som passerar är Lyckebyån och utgjorde förr gränsen mellan Södra Möre härad tillhörande Kalmar län och Kåraböket tillhörande Kronobergs län. Gränsen för Vissefjärda socken gick på så sätt över två olika län och var gränsen mot det danska Blekinge.

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om kulturmiljön runt Vissefjärda: Fina Vissefjärda!

Minnesstenen vid Vissefjärda kyrka

Armborstpilen på minnesstenen är riktad mot Stockholm där överhetens förtryck riktades mot den lilla människan i gränslandet mellan Blekinge och Småland. I bakgrunden på bilden ser vi Kyrksjön där Lyckebyåns kanotled passerar.

Antamåla rör

I jämförelse med bilen kan man ana Antamåla rörs storlek

Furs bro är en plats där man slöt flera så kallade bondefreder. Idag är det en rastplats intill Lyckebyån vid väg 28. Här finns också den äldre vackra stenvalvsbron bevarad och som enligt Owe Nodmar i boken Kungsvägen (2017) renoverades år 1826 samt under 1860-talet. Hur gammal den är finns det dock inga uppgifter på.

Snabbaste vägen från Vissefjärda är att köra ut till väg 28 och fortsätta den söder ut till Furs bro vid den forna riksgränsen.

Men jag föreslår en så mycket trevligare väg genom att köra längs den gamla vägen som går förbi Antamåla rör. Huvudvägen från Vissefjärda och söderut gick förbi Älmtamåla, ner till Holmsjö där den fortsatte till Lyckeby. 

 Kungsvägen

När Karl IX byggde örlogsstaden Karlskrona ville ha en fungerande väg som skulle klara att två vagnar möttes och som skulle gå till Stockholm. Det är denna väg som kallas Kungsvägen och den gick öster om Vissefjärda via Furs bro till Holmsjö. I stort har väg 28, som byggdes under 1930-telet som en AK-väg,  samma sträckning. Man ser på många ställen längs vägen att den äldre vägen gått igenom byarna och flera   gamla milstenar står fortfarande kvar. Vägen gick igenom Klättorp intill Kyrksjön i Vissefjärda där många av byns hantverkare fanns och kallades hantverksbyn. Vidare fortsatte vägen förbi Skäveryd där en av de äldre milstolparna står, igenom Lindås och upp till Eriksmåla som fortfarande har sina marknadsstånd i trä på den anrika marknadsplatsen och som även var uppsamlingsplats för kronans soldater.

Tidigare inlägg Stenar av betydelse längs vägen om bland annat AK-vägar

I från Vissefjärda kyrka fortsätter du väster ut och förbi järnvägsviadukten tills du strax ser skyltningen Antamåla rör och viker av till vänster. Skyltarna är längre fram mindre träskyltar så håll utkik. När du kommer fram till Antamåla rör kör förbi och parkera på backen där en p-plats med bänkbord finns.

Antamåla rör är mäktigast härifrån.

Röret är omkring 150 meter långt, 50 meter brett och 11 meter högt röse av stora stenbumlingar, Stenarna i röset är något rundade och det saknas jordmaterial mellan stenarna vilket ger hålrum och mindre grottbildningar.

Riktigt hur röset bildats vet man inte men troligen har stenmaterialet transporterats med en stor isälv under senaste istiden. När isen brustit har stenen ansamlats i en hög på marken.

En 3-4 meter söder om röret går en bäck där gamla riksgränsen gått. Man förlade ofta gränserna vid naturliga kännemärken i naturen så som bäckar, flyttblock eller här som vid detta jättelika Antamåla rör.

Här kan du läsa tidigare blogginlägg om Antamåla rör och andra stora rösen med grottbildningar.

Furs bro

Furs bro var platsen för flera bondefreder

Folket ville ha det som var gammalt och fornt

Bondefreder var överenskommelse som gjordes mellan folken på bägge sidorna av gränsen där de kom överens om att inte bära vapen mot varandra. Detta visar med all tydlighet att krigen här mellan Sverige och Danmark var kungarnas krig, i Stockholm och Köpenhamn, långt ifrån skogsböndernas jord och livsvillkor. Folket som bodde invid gränsen hade alltid handlat med varandra och betraktade varandra som närboende och goda grannar. Medlare var vid några tillfällen prästerna i Vissefjärda och Fridlevstads socken, eftersom Sillhövda socken ännu inte bildats. Det finns historiker menar att detta var ett svek mot det egna landet och den egna kungen, men frågan är verkligen vem som svek vem? Dessa hårt arbetande människor ville inget annat än att få bruka sin jord, försörja sina familjer och få leva i fred.

Det orimliga skattekraven som gjorde att folks svalt, tortyren där man stack glödande järn innanför skinnet längs ryggraden på bönderna gjorde att även en del borgare i Ronneby stödde Dackeupproret. Det handlade även om dessa borgares villkor och den handel de idkat med smålänningarna sedan urminnestider. Var inte riskfritt att sluta bondefred då de sågs som landsförrädare och det är så vissa historiker ännu väljer att se dessa personer. Men jag anser att det snarare handlade om dessa bönder och småfolks möjligheter att slippa se sina barn svälta ihjäl. 

Flera bondefreder slöts

Enligt Gösta Hultén, Vägen till Lyckeby så slöts ett antal bondefreder vid Furs bro och han nämner åren 1514, 1520, 1611-13, 1642-44, 1657 och sista gången 1677. Att gränsen inte hade en så stor betydelse för folket som bodde var sin sida om den kan man läsa i bevarade kyrkböcker från 1600-talet där man kan se att det var vanligt att folk i norra Fridlevstads socken döpte sina barn i Vissefjärda.

I Martin Weibulls Samlingar till Skånes historia 1870 kan man läsa ett utdrag ur Vissefjärda sockens nu förkomna kyrkbok från bondefreden 1657. 

Där står: ”På Furs bro hade sockenmännen ”slutit freed. Nabolig sämia och givit hvarandra inbördes försäkran att, oaktat mellan Cronorna Sverige och Danmark var ofrid, skulle dock ingen af thesse socknars män falla in på hvarandra och med mord, rof och brand tillfoga hvarandra någon skada utan redelig grannsämja sinsemellean såsom tillförne.”

Ortsnamnet 

Jag har själv alltid hört att ortsnamnet Fur ska komma av fura, det vill säga tall som växer här och att dessa också var orsaken till att Furs sanatorium byggdes här 1909 för att behandla tuberkulosen. Men enligt Owe Nodmar som skrivit boken Kungvägen. Från Furs bro till Landbron kommer ortsnamnet från fornsvenskan och betyder fåra med syftning på Lyckebyån.

Den första i världen att motionera om fred och avrustning

Riksdagsman Jonas Jonasson

Även Torsås anslöt sig vid flera av dessa bondefreder och när man åker på denna Road trip i Dackes gränsbygd är Torsås kommun duktiga på att skylta och berätta om intressanta platser.

En mycket unik och framstående man var Jonas Jonasson, en riksdagsman i Gullaboås i Torsås som motionerade 1864 om fred och avrustning. Han var den förste i världen att vid en riksdag motionera om fred och avrustning och om behovet av att skapa fred och fredsbevarande samarbete mellan regeringar i Europa.

Spöken vid Furs bro
Enligt ovan nämnde Gösta Hultén så ska stupade har begravts norr om bron i massgravar och det sägs ha spökat här så folk gick omvägar förbi spökerierna.

När du fortsätter härifrån kan du välja vilken du vill av skogsvägarna och håll sedan vänster. Du kan antingen när du kommer ut i korsningen Fur-Älmtamåla välja att köra till Furs bro där denna Road trip i Dackes gränsland tar slut.

Gåsenabben i sjön Älten med rester från 1300-talsbyggnad

Historisk plats i närheten

Om du vill fortsätta en stund till på småvägar kan du vika av mot Älmtamåla och besöka Gåsenabben. Gåsenabben är en plats där man fortfarande kan se rester efter byggnader. Traditionellt har man sagt att det troligen rör sig om en fornborg, men numera är det troligt att det rör sig om något slag av skattelada från 1300-talet. Platsen ligger fint på en udde ut i en sjö. Läs mer under länken.

Dackegrottorna

Dackegrottan i Hästmahult

Dackes grotta i Hästmahult  - troligen är platsen inte kopplad till Dacke, men ändå en plats där människor bott under ett stort flyttblock. 

Dackegrottan i Båldön

Även vid Båldön finns en grotta under en stor sten som kallas Dackegrottan. Troligen finns ingen historisk koppling till Dacke här heller. Men vill man kan man ändå ta en tur förbi. Denna Dackegrotta är skyltad från väg 28 norr om Fur. I äldre tider har den gått under namnet Rövarehålan.

Dackes släkt i Ramdala? 

Följande text hittade jag på nätet. Läs och bedöm själva.

I Tornby har det funnits en legend att vi och stora delar av Ramdalas gamla befolkning även närliggande soknar härstammar i rätt nedstigande led efter Nils Dacke. De som kan sin historia vet att Gustav Vasa lyckades aldrig finna Nils änka , eftersom jag vid två tillfälle erbjudit ÖBH skriftkommite hela och en avkortad version av legenden så skall jag ta det mycket kortfattat här , lite efter midsommar 1543 förde Nils sin mor sin fru som enligt legenden hette Boel eller Bodel och en dotter till en plats vid nuvarande Beckareboda som då var väglöst land, ett par veckor senare blev Nils dödad när han skulle hämta sonen som fanns hos Jon i Sörsjön nära Lyckebyån och sonen blev tillfångatagen . På våren 1544 födde Boel en son som hon döpte till Olof denne Olof fick två kända söner den förstfödde döptes helt naturlig till Nils och han fick senare i varje fall en son till som döptes till Mogens. Nils fick i varje fall två söner Olof och Haaken efter Haaken har jag följt ett flertal grenar fram till våra dagar. Att Olof, Nils och Mogen funnits vid denna tid i Beckareboda är helt klart det är visserligen inte skrivit i sten men närapå för även ek duger väl för under Ramdala kyrkas predikstol står namnen på de som tillverkade den och det var Mogens Oluffson från Becareboa , Lauritz Pedersen och Trols Bram i Vin Berge