Grottor och hålrum

Antamåla rör, Vissefjärda, Emmaboda

Antamåla rör är 11 meter högt och 150 meter långt

Det kom sig så i de äldre tiderna att det bodde en trollkärring i skogarna mellan Blekinge och Småland.
Men den stackars trollkärringen stördes av ljudet från Vissefjärda kyrka. Till slut blev hon så förtretad  att hon fyllde sitt förkläde med stenar som hon tänkte kasta på den ljudande kyrkan. Men det bar sig inte bättre än att när hon kom till Antamåla sprack förklädet och alla stenarna rann ut. Än i våra dagar ligger stenarna från trollkärringen förkläde kvar och vittnar om händelsen.

Antamåla rör är en stenbildning som är 150 meter lång, 50 meter bred och 11 meter hög. Det är alltså en ordentligt hög med rundade stenar och storblock. 

Tyvärr har röset till stora delar fått växa igen med sly. Men när jag var där första gången på 1980-talet kunde man se hela röset som var en imponerande syn och mäkta rolig för barn- och tonåringar att klättra omkring i. Antamåla rör har inte de stora grottbildningarna som Anglestue och Kanaberg där man kan klättra in i hålrummen mellan stenblocken.
Man tror de bildats av inlandsisen och eventuellt suttit i taket över en isälv eller issjö som sedan brustit. Stenarna är märkligt rundade och slipade.

Vägen som passerar förbi Antamåla rör är den gamla Kungsvägen som Karl XI lät bygga mellan den nya örlogsstaden Karlskrona och Stockholm i slutet av 1600-talet. Man kan fortfarande köra den ett antal kilometer genom skogen på en skogsväg ner till vägen mot Fur/ Saleboda.

Gränsen mellan Blekinge och Småland, dåvarande riksgränsen före freden i Roskilde 1658 går i bäcken ca 5 meter söder om röret som kan antas ha fungerat som gränsmarkering. Detta gör att röret ligger i Småland men parkeringen på backen i Blekinge.

Vägbeskrivning / tillgänglighet
Hitta till Antamåla rör Google maps
Från väg 28 så kör du igenom Vissefjärda. På backen efter järnvägsbron tar du vänster. Antamåla rör är skyltat härifrån. Men se, upp då skyltarna sedan är lite mindre och kan missas.
Vägen går direkt intill Antamåla rör varför då kan se röret från bilen. Strax efter röret finns en parkeringsplats men bord. Härifrån får man den bästa vyn över platsen.

Antamåla rör saknar jordmaterial mellan stenarna

Antamåla rör från parkeringen

Den gamla Kungsvägen från slutet av 1600-talet

Anglestue med grottor, Skuremåla, Ronneby

Första gången jag hörde talas om Anglestue var som barn och redan då skenade fantasin iväg när jag hörde min mamma berätta om grottformationerna och att här fanns gömställen på riktigt! Där riktiga människor verkligen hade gömt sig! 

Min mamma bodde under flera år i den gränsande byn Skuremåla, i skogslandet mellan Edestad och Kallinge. Om huset i Skuremåla som morfar arrenderade berättade hon att det varit riktigt fint och det hade funnits en brunn i brygghuset där man tvättade. 

Åter till Anglestue så är blocken mer dramatiska där med branta berg och block insprängt i en blandskog med mycket lövträd. Här finns många grottbildningar mellan de stora stenblocken som passar både mindre barn och vuxna att klättra omkring bland. Den största grottan är omkring 1 meter bred, 8 meter hög och 12 meter lång. 

Enligt berättelser från trakten var Anglestue gömställe för danskarna och friskyttarna under Snapphanetiden.

Blekingeläns tidning har skrivit om Anglestue:

www.blt.se/nyheter/bland-grottor-och-klippor-i-anglestue/

Vägbeskrivning
Koordinater 56.252526,15.339126
Ta av från E22 och kör till Kallinge. Ta vägen mot Tving. Efter några kilometer tar du av till höger mot Skuremåla/Boahaga. Det är skyltat från parkeringen och en ny bro finns uppsatt över bäcken. Man får gå en bit in i skogen till grottorna. 
Kartnål till Anglestue

Kanaberg med grottor, Påryd, Kalmar

Ett liknade rör med stenar är Kanaberg i Kalmar kommun på gränsen till Torsås. Byn heter Kättilsboda och tillhör Karlslunda församling dvs Påryd. Kanaberg innehåller riktigt stora block vilket tyvärr är svårt att se på bild då man inte har något att jämföra. Dessa stora, stora klippblock ligger utslängda huller om buller i en enorm hög. Kanaberg är en stenkummel som ligger 53 meter över havet och området med dessa klippblock är omkring 1 hektar stort. Stenrösena bildades under istiden genom isälvar eller issjöar.

Södra Möre hembygdsförening har gett ut en Årskrönika 1996 där man kan läsa mer om Kanaberg.

Här inunder ska det finnas en ganska stor grotta sägs det men att ingången är mycket smal. Under 1800-talet gömde sig flera tjuvar och personer som levde på samhällets yttersta kant. En av dem som ska ha gömt sig här var Bläsemålatjuven ifrån Vissefjärda trakten. Om honom har jag hört två olika skrönor. I den första kom han inspringande på en stor gård och skrek att elden är lös i lagården och medan husfolket sprang för att släcka elden- som naturligtvis inte fanns- länsade Bläsemålatjuven huset på det han kom åt.

I en annan berättelse så var det några tvättgummor som stod och tvättade kläder när Bläsemålatjuven kom och frågade dem om de visste vad man kunde ha en sådan tvättgryta till som tvättgummorna hade. När de inte visst sa Bläsemålatjuven att man kan ha de så här på huvudet, medan han tog upp tvättgrytan på huvudet och sprang till skogs med den.

Bland de ökända Kanabergstjuvarna ansågs Köhlmanna Pelle var den värsta. Han ska ha blivit halshuggen på avrättningsplatsen i Vassmolösa 1850.

Bland sägnerna om Kanaberg ska Dacke också vara inbegripen då det ska finnas domstolsprotokoll bevarade som beskriver att Dacke gömde sig i Mortorps skogar och vilket ska betyda Kanaberg. Men Nils Dacke som blivit en frihetskämpe och legend i våra trakter är något man vill stoltsera med och Dacke sägs ha gömt sig i många grottor och hålrum i de Småländska- Blekingska skogarna. Men så är det med legender och sägner att man aldrig vet var gränsen mellan fakta eller sagor går. Kanske höll Dacke verkligen till här eller så var han här aldrig...?

Men namnet Kanaberg ska komma från pigan Karna som blev bergtagen av trollen här och aldrig mer återsågs. För i äldre tider hände det verkligen att människor blev bortrövade av trollen och kom aldrig mer tillbaka, om de inte blev bortbytingar förstås. En bortbyting är när trollen bytt ut sin egna unge mot ett människobarn i gården. De kunde växlas tillbaka senare i livet.

Vägbeskrivning / tillgänglighet
Karta till Kanaberg
Från vägen går man till Kanaberg längs en upptrampad stig och det gör att det är svårt att nå platsen med barnvagn / rullstol.

Skaftaskärv, Hulta, Ronneby

Utanför Ronneby finns en stor ansamling av flyttblock som kallas Skaftaskärv. Här finns dels små hålrum som passar mindre barn. Men längre in skall det också finnas större hålrum som är lite mer krävande att leta upp och som blir en utmaning för vuxna och tonåringar. Även ett tiotal meter väster om själva Skaftaskärv kan man hitta ytterligare ett stort hålrum på omkring 10 meter. Klättra och undersök! :-D

Ett av de riktigt stora hålrummen ligger i markhöjd och rymmer en hel familj. En spännande plats för förskolebarn.

Vägbeskrivning

Koordinater Skaftaskärva grottor 56.21666,15.30060

Kör in i Ronneby från E22 från östra avfarten. Tag av mot Hulta som är ett bostadsområde. I en mycket skarp sväng ta av till höger och kör igenom en gård. Huset ligger på vänster sida och uthus/lada till höger. Kör under E22an och vägen blir nu en skogsväg. Där vägen delar sig ligger Skaftaskärva grottor direkt till vänster bakom buskaget. 

Tillgängligheten till Skaftaskärv är mycket varierande. Man ser inte grottorna från bilen på grund av buskage trots att man är mycket nära. Här finns grottor som passar barn i 2-3 års åldern som med föräldrarnas hjälp kan klättra omkring och gömma sig. Men här ska också finnas spännande grottor för vuxna som vill ha lite utmaning samt allt där emellan. Skaftaskärv passar därför många människor med olika önskningar av grottäventyr.

Berg med rester av en fornborg på gångavstånd från Skaftaskärv
I närheten ligger ett berg där en av Blekinges fonsborgar har legat. Platsen heter Hästhagen i Hyndekulla. Bäst är om du fortsätter att promenera den lilla skogsvägen som går till Skaftaskärv i kanten av åkrarna. I en skarp kurva ligger berget Hästhagen (liten äldre skylt finns på platsen) till höger ett kort stycke ner på en avtagsväg. Du ser berget när du går förbi innan gården. Denna väg är avstäng för biltrafik därför är det bäst att gå från Skaftaskärvs grottor. Vill du köra måste du åka en stor omväg runt Kallinge. Läs mer under Fornborgar och borgar i Blekinge https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/fornborgar-i-blekinge.html

Ola Sonas grotta Bromåla, Karlskrona

Olas Sonas grotta i Bromåla norr om Kättilsmåla. Denna grotta är igenfylld. Men det finns de som säger sig ha kunnat pressat sig igenom den 40 cm smala sprickan och att de kommit in i ett större hålrum innanför. Det finns en berättelse om grottan som berättar att Ola Sona var en dansk som gömde sig undan svenskarna här under snapphanetiden. Han gömde sig i sju år och var efter det lovad fri lejd. Men när han gav sig till känna svek svenskarna sitt löfte och hängde Ola Sonas i en stor ek utanför grottan. En skrin förvaras på en gård i Kättilsmåla och skall enligt en berättelse ha tillhört Ola Sonas.

Karta till Ola Sonas grotta Google maps

Man kan köra ner på en mindre skogsväg från Bromålavägen till en vändplan intill Havsjön. De sista 50 meterna får man gå över ett mindre hygge. Grottan ligger intill stranden till Havsjön i ett bergsparti. Man ser en trampad stig fram till den smala grottöppningen.

Grims kula, Verkö, Karlskrona

Lägg märke till
ornamenten på
skäggyxan

Grims grottor är ett område med stenblock som bildar olika mindre och större grottor i hålrummen mellan blockskärven och som har blivit ett populärt besöksmål för stora och små. Det störta grottan kan en vuxen människa stå rak i.

Doktorsavhandling år 1746

Skäggyxa
Grims kula. 

Adam Julius Kling skrev 1746 en doktorsavhandling om de fynd man gjort vid Grims grotta av en skäggyxa, en sköld och en bjällra fylld med utländska mynt. Det tycks alltså vara ett depåfynd man gjort.

Skäggyxor användes under medeltiden fram till 1600-talet. 

Statens historiska museum

På Statens historiska museum förvaras skölden, kobjällran och en skäggyxan som man hittat i grottan. På bilderna kan du se skäggyxan från Grims kula. Om du klickar på bilden så kan du få den förstorad och se de utmejslingar man gjort på skäggyxans framsida. 

Industriutbyggnaden har förstört stigen till Grims kula

Tyvärr har det i området byggts och och stora naturvärden runt udden Långelisa har försvunnit vid utbyggnaden av industrierna på Verkö. Idag kan jag därför inte säga hur man kommer till Grims kula. Den naturliga stigen man följde dit är i alla fall numera borta. Om du som läsare vet något nytt sätt att hitta till Grims kula så hör jättegärna av dig men en beskrivning så att fler kan ta del av platsen :-D Min e-post är lohlamariedebie@live.se 

Koordinater: 56.1602248,15.6475149

Grims kula Karta på Eniro: Grims kula

Sägnen: Vikingahövdingen Grim bodde i Grims borg
Enligt sägnen bodde vikingahövdingen Grim här med sin dotter Thora i sin vikingaborg. Stenblocken ska vara resterna av denna vikingaborg sägs det. Det berättas också att Grim och dottern bodde vintertid på Grimskär, ett idag mycket litet skär som ligger utanför Tjärhovet i Kalmar. 

P.G. Sparres bok om Grimsholms saga

På Verkö kallades Grim för Ögrim och en man som hette Perh George Sparre var på besök vid herrgården på Verkö fick höra talas om Ögrim av en gammal gumma och efter det skrev han den rimmade sagan "Tora eller Grimsholms saga" år1829. Denna bok finns att läsa på biblioteket i Karlskrona.

Berättelsen handlar om den olyckliga kärleken Tora hade till vikingen Vidar som pappa vikingahövdingen Grim inte uppskattade. Sagan påminner i stora drag om den välkända berättelsen om Hagbard och Signe

Det finns idag inga tankar på att grottan varit en borg utan det är en naturlig bildning av klippblock som bildats under senaste istiden.

Den välkända historien om Hagbard och Signe

Denna berättelse finns på många platser och skiftar lite i historien. Men i grund och botten är det samma berättelser i olika varianter.

Signe var trolovad med Hagbard. Ofta var Hagbard en viking. Men de har problem med Signes pappa som ofta beskrivs som en stor hövding eller kung och han är inte särskilt förtjust i Toras förälskelse till Hagbard.

Hagbard och Signe i Blekinge

De varianter jag känner till av denna berättelse är den om Thora Grimsdotter och Hagbard i Grims kula på Verkö i Östra Blekinge. I östra Blekinge på ett välkänt gravfält nära Ysane kyrka finns berättelsen om Signe och Hagbard i sägnen om Signills bur på Lussabacken. Utanför Ronneby finns Hagbards källare där ett tidigare vrak i strandkanten gav upphov till berättelsen om Hagbard och Signe.

Känner du till fler platser där denna berättelse finns så blir jag mycket tacksam om du vill slänga iväg ett mail till mig och berätta. Min e-post är: lohlamariedebie@live.se

Signe och Hagbard.

Hagbard och Signe, en saga från 800-talet då den berättades vid Harald Hårfagers hov i Norge

Sägnen förtäljer att vikingen Hagbard från Trondheim i Norge, som gett sig ut på vikingatåg nere i Västerhavets vatten, möts av en stor flotta under ledning av kung Sigvard av Asige. De båda vikingarna drabbar samman. Slaget blir oavgjort och man sluter fred. Sigvard bjuder hem Hagbard som där möter Sigvards vackra dotter Signe. Kärlek uppstår men något bröllop kommer inte till stånd, eftersom de båda släkterna sedan lång tid tillbaka ligger i fejd med varandra. Hagbard trotsar beslutet och i en förklädnad tar han sig in till Signe. Där överraskas han av hennes båda bröder och Hagbard grips. Vid tinget i Asige döms han till döden.

Där slutar dock inte historien om Hagbard och Signe. De båda älskande beslutar sig för att dö tillsammans. För att pröva Signes trohet låter Hagbard först hissa sin mantel i galgen. När Signe ser manteln på avstånd tror hon att Hagbard är död. Hon tar då sitt liv tillsammans med några tärnor genom att bränna sig inne. Då Hagbard såg röken kunde han dö i lugn och ro.

Mindre grottor 

Gudingagrottan vid Stora Årsjömåla kvarn i Backaryd
Denna grotta bildas av ett hålrum mellan flyttblock. Grottan är omkring 5 diameter i omkrets och tillräckligt hög för att jag själv skulle kunna stå raklång. En familj får plats i grottan samtidigt utan problem. 
Det finns en sägen att grottan ska ha använts av snapphanar.

Vägbeskrivning
Grottan ligger väster om Stora Årsjömåla kvarn. 
Om du parkerar vid Årsjömåla kvarn och går cirka 30 meter ut mot den stora asfalterade vägen mot Bräkne-Hoby så ligger grottan på höger hand cirka 20-40 meter ifrån grusvägen. Sist jag var här var den stora granskogen som dolde grottan ner huggen. Men det är ett litet tag sedan.

På Google maps ligger grottan ungefär här Gudingagrottan

Här har jag skrivit lite om Backaryd och vandringsslingan som går förbi Guidingagrottan. Backaryd

Ronneby slingor och Hejanrundan är en mindre vandringsled i Backaryd som passerar förbi grottan. Men den är tyvärr inte utmärkt på kartan eller i naturen. Men du bör kunna se de stora klippblocken som rymmer grottan på höger sida om grusvägen om du håller utkik. Hejanrundan

Kak-Annas grotta- ett människoöde 
Utanför Tving, Karlskrona: Kak-Annas Passar mindre barn och hembygdsintresserade då Anna bodde här med sitt lilla barn i mitten av 1800-talet.
Följ länken Kak-Annas grotta så har jag skrivit om detta tragiska kvinnoöde och hur du hittar till resterna av grottan. 

Dackegrottan i Hästmahult, Gullabo Torsås
Dackegrottan. Här har det bott människor. Man får gå en liten bit på en trampad stig genom skogen. Även mindre barn kan krypa in i grottan med förälder. Ta med ficklampa! 

Runt hålrummet under ett stort klippblock har man murat en vägg med ett smalt hål som man kan krypa in i. Man får ligga eller sitta i hålrummet för att få plats.

Det berättas att man förr kunde stå raklång i grottan men då en bonde i trakten var rädd att djuren skulle gå in i den fyllde han igen grottan. Runt Gullabo och Torsås finns en berättelse från en gammal dam som nu är avliden sedan många år. Damen  berättade att hon som barn hört talas om en person som i äldre tider bott i grottan.

Dackegrottan i Båldön. 
Detta hålrum under en sten är skyltad från väg 28, några kilometer norr om Fur mot Vissefjärda. En stege leder ner till ett litet hålrum under en stor sten.

Snapphanegrottorna Mörrum. 
Hålrum som ligger i en bergssida. Man får klättra lite. Karta Google maps 

Snapphanegrottan i Brännarebygden mellan Vilshult och Kyrkhult. 
Grottan består av ett hålrum under ett utskjutande bergsparti. Man får gå ca 50 meter för en brant trampad stig upp längs en rasbrant. Men inte värre än att barn i skolåldern klarar det lätt. 

Grottan är skyltad från vägen strax innan en gård på höger sida. Karta Google maps Koordinater: 56.38877,14.52642