Heliga Kors kyrka, tiggarmunkar och Erik XIV

Heliga Kors kyrka, hette Sankt Laurentius före reformationen.

Heliga kors kyrka från 1100-talet
De första delarna av Heliga  Kors kyrka är så tidiga som från 1100-talet, och kyrkan stod inte helt färdig förrän den sista delen av 1400-talet.

Den nuvarande ingången till Heliga Kors kyrka, ett namn som började användas först på 1930-talet

Till Sankt Laurentius ära

När kyrkan i Ronneby byggdes var det till Sankt Lauretius ära, och kyrkan hette Sankt Laurentius, det vill säga Sct Laurits kirke, under hela dess danska tid fram till 1658 då freden i Roskilde innebar att Blekinge och Ronneby kom att tillhöra svensk mark. Namnet Heliga Kors kyrka började användas först på 1930-talet.

Helgonet Sant Laurentius vakar över fattiga med barmhärtighet och allmosor

Sankt Laurentius eller även kallad Sankt Lars har en stark koppling till barmhärtighet och allmosor till de fattiga.

Sankt Laurentius var diakon och blev martyr då han torterades ihjäl i Rom år 258. Enligt berättelsen så gav påven Sixtus II,  Laurentis i egenskap av diakon, uppdraget att ta av kyrkans skatter och ge till de fattiga i Rom, men Roms ståthållare ville att Laurentius skulle ge skatterna till Roms myndigheter istället. Enligt berättelsen skulle nu Laurentius ha vägrat och samlat ihop de fattiga och sagt till ståthållaren

"Här är den eviga skatten, som aldrig förminskas utan växer".

För detta lades Laurentius på ett halster över glödande kol den 10 augusti år 258 i Rom. Halstret ska finnas kvar i kyrkan San Larenzo i Lucina i Rom.

Sankt Laurentius är skyddshelgon för kockar, bagare, brandmän, bibliotek och för kyrkans böcker och kärl.

Gamla prästgården

 

Altaruppsatsen

Räkna gärna benen på personerna på altartavlan.

Altaruppsatsen bekostades av borgarskapet i Ronneby och sattes upp 1652. Endast 6 år före freden i Roskilde då Ronneby övergick från att vara en dansk stad till att bli svenskt.

 

På altarmålningen finns en man avmålad med tre ben.

Inne i kyrkan finns även några intressanta konsollhuvud av vilket man tror det ena föreställer unionsdrottningen Margaretha och med henne ett tillhörande konsollhuvud av ett lejon.

Margaretha köpte Påbodanäs borg ganska omgående då hon tillträdde då borgen var så betydelsefull och strategiskt placerad. Även personer ur släkten van Vicken är kopplade till den platsen.

Det andra konsollhuvudet är man mindre säkert på men det kan föreställa någon person ur den kända ätten van Vicken vars vapen föreställde en varg och som återfinns på det fjärde konsollhuvudet i kyrkan

Kyrkan ska även ha haft två stycken yttre predikstolar

De yttre predikstolarna användes sannolikt av de kringvandrande tiggarmunkarna som var vanliga under den katolska medeltiden. De fanns olika kloster i Blekinge. Ett kloster låg på ön, Torkö i Ronnebys skärgård.  I Sölvesborg fanns ett kloster i direkt anslutning till Sankt Nicolai kyrka i staden, samt även ett kloster i det närbelägna Åhus i Skåne. Tiggarmunkarnas uppgift var bland annat att samla in allmosor och bidrag till sina kloster och de hade även rätt att predika för folket, men inte i kyrkan. I kyrkan är det bara prästvigda personer som får predika.

Läs om Sank Nikolai i Sölvesborg och resterna av klostret i ett annat inlägg som jag skrivit. Sankt Nicolai och Klostret i Sölvesborg

Man tror att det funnits även ett mindre vapenhus till kyrkan

Bergslagen- kulturkvarteren i Ronneby
Bergslagen heter de kvarter i Ronneby som tillhör den äldre bebyggelsen. Här rinner ån fram och namnet Ronneby kommer ifrån sjön Rotnen i Småland där den har sin utflöde. Rotnen lär betyda "ryta", man tänker sig att ån brusar och ryter på sin väg från Småland ner genom Blekinge.

Ronnebys äldre pittoreska bebyggelse i stadsdelen runt Heliga Kors kyrka

Heliga Kors kyrka ligger vackert på en höjd över staden

Det fanns under medeltiden ett hospital i Ronneby
Heliga kors ligger på en höjd i kvarteret Bergslagen, som höjer sig över Ronnebys omgivningar, och som idag tillhör de äldre kulturkvarteren. Om man följer gatan rakt ut från den nuvarande kyrkoporten kommer man till ån som ramade in hela den gamla staden där man också kan se det naturliga vattenfallet i Ronneby. Innan man är framme vid ån,  nedanför kyrkbacken låg under medeltiden ett Hospital med tillhörande kapell. Man har med all sannolikhet inte tagit emot människor med den smittsamma sjukdomen spetälska. I andra medeltida städer som Åhus och Vä lade man spetälskahospitalen utanför stadskärnan med tanke på smittorisken. 

Bergslagen har en fin äldre bebyggelse som passar fint för en stadsvandring.

Munktrappan leder idag besökarna från Heliga kors ner till torget

Munktrappan som leder ned till staden torg och den slingrande ån...

Målningarna
Den rikt dekorerade interiören som delvis blivit övermålade genom åren.

 

Predikstolen

Predikstolen är byggd före år 1647 då den omnämns när en hantverkare gjort smidesarbete kopplade till predikstolen.

Bilderna föreställer sex stycken kristna dygder.

Kyskheten/ Castitas med symbolen av en fågel med palmkvist.

Kärleken caritas symboler av två små barn

Rättvisan Justitia en vågskål och ett svärd

Måttligheten Temperantia kalk och en kanna att blanda vatten i vinet

Styrkan Fortitudo med två kolonner

Visheten Prudentia symboliseras med en bok och en palmkvist

Mellan dygderna avbildas de fyra evangelisternas och Paulus samt snidade lejonmakaroner

Den lidande Kristus en skulptur från 1400-talet

Intill triumfkrucifixet syns även en av de 12 ursprungliga konsekrationskorsen från invigningscermonin.

Vid invigningen smorde biskopen de 12 konsekrationskorsen samt altaret med chrisma, en blandning av olja och balsam.

 Vid invigningscermonin lades även en relik från S:t Larurentius i relikgömman i altaret.

Minnestavlor
Epitafium i plural epitafier är minnestavlor som hör till gravar ofta lagda i kyrkans golv. Ska inte förväxlas med gravsten utan sattes upp av familjer som ett minne över att de levt och verkat i staden

Kyrkporten med yxhuggen från Ronneby bladbad

Den omtalade dörren med yxhuggen från Ronneby blodbad

Söndagen den 4 september 1564 då Erik den XIV (Ärtsoppekungen) överföll staden och lät mörda 2000 personer.

Många av dem hade gömt sig kyrkan. Då han härjat och bränt på sin väg flydde bland annat Lyckåborna till Ronneby för att undkomma och därför dog flera under Ronneby blodbad än det bodde i staden. Det var en människoslakt som Erik XIV satte i verket. Det berättas att blodbadet började med att prästen öppnade kyrkoporten för att mana till fred men blev direkt nedhuggen istället. 

Det skoningslösa våldet skulle ha varit hämningslöst då Erik XIV gav order om att döda alla i sin väg och inte bara vapenföra män som var mer brukligt. Här dödades alla, gamla och barn, ingen gick fri. Det finns vittnasmål om att Ronnebyån färgades röd av blodet som flöt från gator och gränder ned i ån. Det berättas också att det hämningslösa våldet fick en rysk legoknekt att be kungen upphöra med våldet då det var det mest barbariska han sett. Men kungen vägrade. 

Katastrofen var ett faktum och Ronneby blodbad är än i våra dagar omtalat som en vedervärdig grymhet

 Lägg märke till de rejäla låsen...

   

 

Korsarmarna började byggas ut under 1200-talet.

Ronnebys gamla vattentorn i bakgrunden av den gamla prästgården.

Mer om Ronneby

Vill du läsa mer om Heliga Kors kyrka kan jag rekommendera boken  Kyrkorna och staden av Harald Andersson.

 

Förnekelse av Ronneby blodbad

Läs gärna ett äldre inlägg jag skrev efter att ha läst Katarina Harrysson Lindbergs bok om Nordiska sjuårskriget där hon förnekar betydelsen av Ronneby blodbad och menar att det bara är Ronnebyborna som hyllar händelsen. Men om man jämför dödsntalet vid Ronneby blodbad som lär ha varit minst 2000 personer mot Stockholms blodbad där omkring 80 personer miste livet är hennes inställning märklig. 

Märklig fönekelse av Ronneby blodbad



.