Utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com: Den historiska staden Lyckå

Den historiska staden Lyckå

Lyckå slottsruin består av källarplanet på den en gång tre våningar höga slottet

Träborgen
I Lyckå har det funnits två olika borgar. Det första som kallas Lyckå 1, var en träborg som uppfördes under en tid då det var förbjudet för adel att bygga egna borgar då den danska kungamakten ville få militärt övertag mot adeln.
Claus Nielsen Sparre som var borgherre kunde ändå bygga denna första träborg genom att man såg genom fingrarna med bygget på grund av Sparres släkt- och vänskapsband. Han var bland annat släkt med Ivar Axelsson Thott som var länsherre i Sölvesborg. Syftet med borgen Lyckå var att kontrollera handeln vid Lyckebyåns utlopp och att stävja eventuella bondeuppror.

Lösens kyrka. Den exakta platsen för kungsgården/ kungaleven känner man inte till.

Kungalevet i Lösen försvann
Tidigare hade kungaleven i Lösen fungerat som ett säte för den danske kungen men när Claus Nielsen Sparre bygger sin träborg har kungaleven i Lösen förlorat sin betydelse och Brömsehus hade fallit under engelbrektsfejden år 1436.

Tidigare blogginlägg: Brömsehus- resterna efter en riksborg vid svensk-danska gränsen

Lyckå var etablerad stad år 1449 då träborgen byggdes
Det första omnämnandet av Lyckå är år 1449 när Claus Nielsen Sparre köper flera tomter och bygger träborgen som en befästning men av dessa köpehandlingar framgår det att Lyckå då redan var en etablerad stad. Så något datum för Lyckås stadsrättigheter eller tidiga bebyggelse finns inte.

Claus Nielsen Sparre var fogde och arbetade åt sin släkting Ivar Axelsson Thott som hade Sölvesborgs slott. Släkten Thott hade vid den här tiden stora egendomar i Danmark och var aktiva politisk och verkade för en unionen.

Träborgen var länsborg över Lyckå län år 1458
År 1458 är Lyckå en träborgen och länsborg över Lyckå län i östra Blekinge. Och har till uppgift att sköta administrationen för Lyckå län. Sölvesborg län är det administrativa centrumet för västra Blekinge. Det betyder att den danska kungen kunde kontrollera Blekinge genom länsherrarna i de bägge länen.

På den klaraste kungliga befallning skulle stadskyrkan Vår fru Maria byggas år 1474
På den klaraste kungliga befallning har Lyckå grundats står det i ett Påvebrev från 1474 då det även berättas att man rivit ett äldre träkapell. Detta kapell tros ha varit från 1200-talet. Man byggde efter år 1474 en ny kyrka.

När Lyckå stadsrättigheter drogs in blev Lyckå åter ett fattigt fiskeläge och man hade inte råd att underhålla kyrkan vilket ledde till en katastrof då kyrkan rasade under pågående söndagsmässa år 1736.

Grundstenarna till Lyckå stadskyrka ligger fortfarande kvar på platsen

Danske kung Fredrik III ger order om ett hus av sten år 1545
År 1545 fick borgherren Ebbe Knudsen Ulfelt order av danske kungen Fredrik III att bygga ett ”hus” av sten som kunde stå emot ett eventuellt bondeuppror. Därtill skulle det införskaffas 24 hakbössor och en kanon av järn. Huset som idag är de rester av Lyckå slott som kan ses invid ån stod inflyttningsklart år 1560.

Lyckå stenhus stod klart 1560 och slottets källare är den ruin som man idag kan besöka

Borgarnas funktioner ändras genom historien
Man kan se att här handlade inte borgbygget som tillflyktsort för invånarna vilket var borgarnas syfte under järnåldern då tillflyktsborgar som Borgarmostad och Borgaberget byggdes i Blekinge. Inte heller byggdes borgarna till försvar för Lyckå stad och dess invånarna, utan snarare var det precis tvärtom. Det var den danske kungen Kristian III tillsammans med en storman som ville skydda de egna intressen de hade av platsen Lyckå. Det Kristan III var mest rädd för var en stormning ifrån missgynnade bönder och borgare. Kungen och stormännen var vid den här tiden i mitten av 1500-talet rädda för uppror från sina egna utsugna invånare och det sätter en intressant prägel på hur vi idag kan se på borgarnas funktion under historiens gång.

Lyckå slott bränns under Nordiska sjuårskriget år 1564
I augusti 1564 lägger sig så Lyckå för Erik XIV:s trupper och räddar stadens invånare från plundring och blodsspillan. Men när svenskarna inte längre kunde hålla slottet brändes det och därmed var Lyckå slotts dagar räknade.

Lyckå förlorar sina stadsrättigheter år 1600
År 1600 förlorar Lyckå sina stadsrättigheter och beordrar Christian IV flyttning av staden Lyckå till det nybyggda Kristianopel. Befolkningen och länsadministration flyttades till Kristianopel. Även den gamla marknaden flyttades från Lyckå till Kristianopel. Lyckå var slut som stad.

Lyckå var en fattig stad

Lyckå blev aldrig någon blomstrande stad. Lyckå var det län som uppbringade minst med skatter under den här perioden i Danmark. Kontrollen av gränshandeln hade hårdnat och samtidigt som järnhanteringen minskade i Småland sjönk behovet av Lyckå som utlastningshamn. Den stora handelhamnen och staden i Blekinge var ofrånkomligt Ronneby som är Blekinges äldsta stad och det var där handeln koncentrerades samtidigt som det fanns fler mindre hamnar med lastageplatser i Blekinge klarade inte Lyckå att hävda sig i konkurrensen.

Lyckå fläck var stadens centrum
Lyckå fläck kallas stadens centrum och betyder köpstad/köpstad på medeltida plattyska. Gatunätet omkring stadskyrkan och korsningen där Lyckå torg låg är ganska oförändrad ännu idag. Man kan fortfarande se var Kungsvägen kom fram till värdshuset Åstugan på östra sidan om ån och via en bro gick in till stadens torg som låg i korsningen Lyckåvägen - Cedergrensväg - Gamla Slottsvägen.

Lyckå idag
I dag är det bara källaren som finns kvar av det en gång tre våningar höga slottet.

Under radhusområdet fann man resterna efter stadens gator nära dåtidens torg

Under utgrävningar 70-talet grävdes området där gjuteriet stått. Det är grönytan efter och runt radhusvillorna vid ån bakom Slottsbackens köpcentrum. Man fann då stenlagda gator och byggnader med syllkonstruktioner.

Mariaparken. Här låg stadskyrkan i staden Lyckå

Stadskyrkan
Om du står vid Mariagården så anser man idag att vallgraven runt staden gått nästan fram till Medborgarhuset. Vid Mariagården finns skyltar med information om Lyckå stad och bakom det stora gula trähuset finns syllkonstruktionen efter stadskyrkan Vår fru Maria kyrka.