 |
| Här besöker jag runstenen i Karlevi på Öland |
- i(a)s · satr · aiftir · si(b)(a) · kuþa · sun · fultars · in hons ·· liþi · sati · at · u · -ausa-þ-... +: fulkin : likr : hins : fulkþu : flaistr (:)· uisi · þat · maistar · taiþir : tulka · þruþar : traukr : i : þaimsi · huki · munat : raiþ:uiþur : raþa : ruk:starkr · i · tanmarku : --ntils : iarmun··kruntar : urkrontari : lonti
Runsvenska
- A S[t]æ[inn] [sa]s[i] es sattr æftiʀ Sibba Goða/Guða, sun Fuldars, en hans liði satti at ... ... Fulginn liggʀ hinns fylgðu, flæstr vissi þat, mæstaʀ dæðiʀ dolga Þruðaʀ draugʀ i þæimsi haugi; munat Ræið-Viðurr raða rogstarkʀ i Danmarku [Æ]ndils iarmungrundaʀ uʀgrandaʀi landi.
§B {In nomin[e](?) Ie[su]
Översättning nusvenska
- Sten denne blev satt efter Sibbe den vise, Foldars son, men hans följe satte vid ön ... En hjälte, vars bana, såsom var man visste, utmärktes genom de största bedrifter, ligger gömd i denna gravhög. En dygdigare, stridsmäktig sjöhjälte ska aldrig komma att råda över land i danska riket.
- Enligt Wikipedia är stenen ett130 centimeter högt flyttblock och troligen från trakten väster om Oskarshamn. Det är lite spännande att tänka sig att man hämtat stenen i Oskarshamn för att resa den på Öland över en dansk storman eller hövding. Man funderar på hur de tänkte eller hur deras rutt var. Dog deras hövding på vägen hem till Danmark så man begravde honom där man var. Nära Öland. Men hur kom det sig att man hämtade stenen så långt därifrån?
- Eller dog hövdingen i höjd med Karlevi på Öland när de var på väg till Oskarshamn. Så att man tog en sten därifrån och satte över sin hövding på hemvägen?
- Karlevistenen står på sin ursprungliga plats, numera en åker i Karlevi bys sjömarker i Vickleby.
- Stenen restes omkring år 1000, men mer troligen i slutet av 900-talet, efter den danske hövdingen Sibbe den gode eller Sibbe den vise, Foldars son.
- En teckning bevarad från 1600-talet visar att runstenen i Karlevi ursprungligen stått mellan två nu bortodlade gravhögar.
 |
| På baksidan av Karlsvistenen finns både runinskrift och latinska bokstäver inristade |
Drottkvätt-metern
Karlevistenen är en fullständigt fascinerande och unikt välbevarad runsten på Öland.
Den står vid Karlevi på västra Öland, nära Kalmarsund. Det som gör den så särskilt berömd är att den innehåller den enda bevarade skaldedikten i den klassiska drottkvätt-metern som finns på någon runsten överhuvudtaget. Det i sig är helt sensationellt, eftersom drottkvätt normalt användes i hövisk, höglitterär poesi framförd av professionella skalder vid nordiska hov.
Sibbes minnessten
Stenen restes till minne av en hövding eller storman vid namn Sibbe, son till Foldar. Hans titel i inskriften antyder att han kan ha varit en härhövding eller krigare av hög rang. Vissa forskare har tolkat texten som ett tecken på att han ledde en härgrupp som deltog i striderna kring den svenska kungen Sven Tveskäggs maktkamp i Danmark eller kanske i samband med slaget vid Fyrisvallarna eller vid andra maktstrider i slutet av 900-talet.
Man vet inte exakt hur hans död gick till, men tonen i dikten är högtidlig och hedrande — en typisk skaldisk hyllning till en fallen hövding.
Inskriptionen är delvis prosaisk, delvis poetisk. Den avslutande skaldestrofen är den mest kända delen och förklarar varför stenen blivit så berömd. Den lyder i modern översättning ungefär:
”Han, den främste av landets krigare, vilade i jorden; nu sitter han hos Odens bord.”
Det är en stark och djup uttryckning av idealen kring ära, tapperhet och död som präglade vikingatidens världsbild.
Karlevistenen är huggen i granit och är relativt stor – cirka 1,4 meter hög – och inskriften löper runt stenens kanter i ett tydligt runband. Till skillnad från många andra runstenar saknar den ornamentik som drakslingor eller kors; formen är mycket sober, som om texten själv skulle bära monumentets hela tyngd och värdighet.
Inskrift på latin
“IN NOMINE JESU AMEN”
Karlevistenen är aldrig flyttad
En annan spännande detalj: stenen står kvar på sin ursprungliga plats, vilket är ovanligt. Många runstenar flyttades under senare århundraden för att användas som byggmaterial eller införlivas i kyrkogårdar, men Karlevistenen står kvar där den restes för över tusen år sedan.
Det har även spekulerats i att platsen där den står kan ha fungerat som en lokal samlingsplats för ting eller kultiska ceremonier. Dess läge nära vattnet kan också antyda en koppling till resor och sjöfart — inte minst eftersom många hövdingar och krigare var djupt sammanlänkade med härskeppsflottor.
Sammanfattningsvis är Karlevistenen ett av Sveriges mest betydelsefulla runmonument: unik i sitt poetiska uttryck, historiskt laddad och djupt förankrad i både Ölands och vikingatidens kultur. Den är en av de få runstenar som verkligen låter oss höra en skalds röst över ett millennium av tid.
Vägbeskrivning / tillgänglighet Karlevistenen
Karlevistenen står några kilometer söder om Färjestaden. Kör väg 136. Vid Karlevi ta du av mot havet och kör Runsbäcksvägen ett kort stycke norrut. Det är skyltat där du kan köra ner och parkera. Runstenen står nära havet på en odlad åker.
Google maps: Karlevistenen
Du kan komma ända fram till runstenen med både barnvagn och rullstol. Du får gå omkring 100 meter från parkeringen på en liten väg till runstenen.
Runstenen i Gårdby står på kyrkogården vid Gårdby kyrka och är en av de öländska minnesstenarna från vikingatidens slutskede, troligen daterad till 900–1000-talet. Stenen är upprest i typisk välvd runstensform och är ristad med den yngre runraden.
- harþruþr + raisti + stain + þinsa + aiftiʀ + sun + sin + s(m)iþ + trak + kuþan + halfburin + bruþiʀ ans + sitr + kar¶þum ¶ brantr + rit - × iak þu raþa + khn
harþruþr + raisti + stain + þinsa + aiftiʀ + sun + sin + s(m)iþ + trak + kuþan + halfburin + bruþiʀ ans + sitr + kar¶þum ¶ brantr + rit - × iak þu raþa + khn
Runsvenska
Hærþruðr ræisti stæin þennsa æftiʀ sun sinn Smið, dræng goðan. Halfborinn, broðiʀ hans, sitr Garðum. Brandr rett [i] hiogg, þy raða kann.Hærþruðr ræisti stæin þennsa æftiʀ sun sinn Smið, dræng goðan. Halfborinn broðiʀ hans, sitr Garðum Brandr. ʀett [i] hiogg, þy raða kann.
Nusvenska: Härtrud reste denna sten efter sin son Smed, en god ung man. Halvboren, hans bror, sitter i Gårdarike. Brand högg in (runorna) rätt, därför kan (man) tyda.
Gårdarike var namnet på det ryska riket.
Stenen är 1,5 meter hög och tretton decimeter bred och en decimeter tjock. Textsidan är vänd mot norr. Huvudtexten med sju till tio centimeter höga runor löper i en slinga utmed stenens kanter och inramar ett utsmyckat kristet kors.
På platsen för Gårdby kyrka har tidigare funnits en kyrka från 1120-talet. Den gamla medeltidskyrkan revs så småningom, och på samma plats byggde man en helt ny kyrka. Det skedde 1841, och den fick den då moderna nyklassicistiska stilen. Ritningarna hade tagits fram av Theodor Edberg vid Överintendentsämbetet, och själva bygget leddes av byggmästare Peter Isberg.
Den nya kyrkan fick ett långhus med en rak korvägg i öster och en sakristia som placerades på norrsidan nära koret. I väster reste man ett torn som försågs med en lanternin där kyrkklockorna hänger, och högst upp satte man ett kors. Inne i kyrkan byggdes ett trätunnvalv, som gav rummet sin ljusa och öppna känsla.
När allt stod klart kunde kyrkan invigas den 3 oktober 1841, och det var prosten Pehr Dahlström som höll invigningsgudstjänsten.
 |
| Gårdby kyrka Öland |
Vägbeskrivning / tillgänglighet
När du har kört över Ölandsbron, fortsätt rakt fram på väg 137 mot Färjestaden. Kör genom rondellerna och fortsätt vidare på väg 136 söderut en kort sträcka. Vid trafikplatsen där det står skyltat mot Gårdby, sväng av och följ väg 943 österut. Fortsätt på den vägen tills du kommer in i Gårdby. Kyrkan ligger centralt i samhället och är tydligt skyltad.
 |
| Seby är Ölands högsta runsten och står direkt intill vägen |
Seby runsten, Öl 18, är Ölands högsta runsten med en höjd på cirka 3,75 meter och dateras till 900–1000-talet.
Den är ristad med yngre runraden, alltså den 16-typiga variant som användes under vikingatiden.
Inskriften är delvis skadad men innehåller en ovanlig formulering som kan tolkas som en hänvisning till en ”näsa”, möjligen ett smeknamn eller kännetecken hos den person som stenen hedrade.
Runorna följer den typiska minnesformeln från perioden och tros ha uttryckt att någon reste stenen till minne av en släkting, även om namnen gått förlorade. Stenen står i Seby på Ölands sydöstra sida och är ett av öns mest särpräglade runminnen.
“… : risþu : stin : þina : iftiʀ : nasa …”
En vanlig tolkning är:
“… reste denna sten efter Nasi/Näsa …”
 |
| Albrunnastenen var ursprungligen stävstenen i en skeppssättning |
Kukstenen i Albrunna – en ovanligt formad rest sten
Den sten som i folkmun kallas Kukstenen står vid rastplatsen i Albrunna på södra Öland, nära det stora röset och strax intill vägen. Smeknamnet kommer från stenens tydliga falliska form, något som gjort den känd bland både lokalbefolkning och besökare.
Ålder och sammanhang
Stenen är förhistorisk, troligen rest under bronsåldern eller äldre järnåldern, alltså långt före vikingatiden. Den ingår i det större grav- och rösområdet kring Albrunna, där många stenar och lämningar visar att platsen varit betydelsefull under flera tusen år.
Den falliska formen tros inte vara avsiktligt huggen, utan resultatet av hur stenen brutits och formats av mark och is. Att den sedan fått en så tydlig siluett har lett till att den fått sitt folkliga namn, men arkeologiskt betraktas den som en rest sten i ett gravfält.
År 2015 gick kukstenen sönder och ersättes med en kopia. Men den ursprungliga stenen ligger ner vid informationsskylten vid rastplatsen.
Arkeologisk undersökning
Då man ersatte stenen med en kopia undersöktes platsen och man kunde då se tydliga rester efter flera stenar som bildat en skeppssättning. Den stora stenen vi idag kan se är stävstenen i denna skeppssättning. Troligen har stenarna markerat en grav från bronsåldern eller yngre järnåldern.
Vägbeskrivning / tillgänglighet
Stenen står precis vid rastplatsen söder om Albrunna, vilket gör den mycket lätt att nå. Intill finns informationsskyltar om områdets rösen och stenar.
Google maps: Albrunnastenen står på motsatt sida av rastplatsen
På Sandby kyrkogård står två runstenar från vikingatiden, båda ristade med den yngre runraden och båda typiska för de minnesstenar som restes över släktingar på Öland under 900–1000-talet. Den första stenen är den mest välkända och står nära kyrkans mur. Den är något skadad men tillräckligt bevarad för att visa ett tydligt runband och en inskrift som följer den klassiska minnesformeln där en person hedrar en avliden familjemedlem.
Den andra stenen är mer fragmentarisk och består i dag av en bevarad del av en större sten. Trots att texten är ofullständig kan forskare se att även denna sten ursprungligen varit rest som en personlig minnesmarkering. Stilarna på de båda ristningarna visar att de troligen tillkom ungefär samtidigt och ingick i det lokala grav- och bosättningsområdet kring den dåtida kyrkplatsen.
Bägge stenarna har tidigare legat inne i kyrkans golv men flyttades till sina nuvarande platser under 1700-talet. Bägge stenarna anses skapade av samme mästare.
Det unika med stenarna är att de inte är ristade utan stugna, det vill säga borrade och består av 8 mm hål.
Inskrift Öl 26
- × kuþfastr × auk × helgun × auk × neniR × þaun myþkini × litu × reisa × stein × eftiR × suein × faþur
- Guðfastr ok Hælgunnr ok NænniR, þaun møðgini letu ræisa stæin æftiR Svæin faður
Översättning
- Gudfast och Helgun och Nenne, moder och söner, läto resa resta stenen efter fadern Sven
Inskrift Öl 27
- × þeiR bryþr × reistu × kubl × þia × eftiR × sustur ×× sina × afriþi × auk × eftR × suein × faþur × sin × koþan ×[4]
- ÞæiR brøðr ræistu kumbl þessa æftiR systur sina, Afriði, ok æftiR Svæin, faður sinn goðan
Översättning
- De förut nämnda bröderna (Gudfast och Nenne) reste detta minnesmärke efter sin syster Åfrid och efter sin gode fader Sven
 |
| De bägge runstenarna på Sandby kyrkogård |
 |
| Sandby kyrka |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar