Vill Du få email så du inte missar uppdateringar?

Biskopsmåla naturreservat


Den här dagen i naturreservatet i Biskopsmåla, väster om Ronneby, blev extra rolig då jag fick se så mycket olika djur. Våren är härlig och både människor och djur vill ut i solskenet. Nu börjar man kunna ana den allra första grönskan i träden och en och annan buske har redan slagit ut sina bladverk. På balkongen är min clematis fullt utslagen med gröna blad och tomatplantorna växer :-D


När jag var nästan framme vid Biskopsmåla kom en råbock över en äng, och precis när jag svängt ner på vägen till naturreservatet fick jag se hardans. Varför kallas det dans? När det är har-killarna som slåss om tjejerna. Lite omskrivning av fenomenet minsann ;-) Hur som helst är det roligt att se. Lite fler bilder på hararna lägger jag sist i inlägget.


Biskopsmåla naturreservat har mycket bokskog, den var inte utslagen än men jag ska göra en ny tur dit under sommarhalvåret så jag får se området när bokskogen slagit ut. Bokskogen går ända ner till havet där en liten bro leder ut till ön Vångsö, som inte ingår i naturreservatet, men man kan ta en tur ut dit ändå.


Så Biskopsmåla består mest av bokskog med spridda barrträd här och var och marken täckt med vårblommor, mest vitsippor och svalört. På sina ställen sankmark med kärr och vattensamlingar.


Tyst fin skog som går ner till havet
Marken består av en ganska sank mark och här finns mycket stenblock i varierande storlek från inlandsisen. Men samtidigt är det lövskogen som går ända ner till havet som jag tycker utmärker det här naturreservatet mest, samt att det ligger långt ifrån närmaste större tätort som är Bräkne-Hoby. Man är verkligen ute på landet här och det är för det mesta tyst på mänskliga ljud och trafik i området. Man får en riktig skogskänsla.

Även småöarna utanför ingår i naturreservatet och enligt länsstyrelsen så finns det lämningar på havsbottnen. Bostadslämningar och stubbar efter jägarstenåldern för 40 000- 10 000 år f.Kr. då havsnivån låg betydligt längre. För 11 000 år sedan låg havet 18 meter under dagens havsnivå. 

Området blev skyddat 2016 och är på 230 hektar varav 56 hektar är land och resten vatten.


Mycket gammal ved ligger kvar i området och på flera ställen såg jag olika tickor och trädsvampar. 

Igenom området går en bilväg som är farbar en bra bit in i området. Vid en korsning går det att parkera och så kan man gå den sista biten ner mot Vångsö om man tar av till höger. Eller om man väljer att gå en runda i skogen. Jag kunde inte se markerade stigar men man kan alltid gå en tur på egen hand.





Vägbeskrivning/Tillgänglighet

Koordinater: 56.16134,15.10792
Klistra in koordinaterna i Google maps så får du en bra vägbeskrivning.

Då vägen är farbar med bil kan man ta en promenad längs den med barnvagn/ rullstol och jag gissar på att vägen är 2-3 kilometer lång. Vägen går igenom bokskogen ända ner till sundet och havet.


Det ligger några få hus ute på Vångsö, men trafiken är gles. Inga bilar passerade under tiden jag var i området. 

Området kring bron var fint och där kommer man ner till havet. Det är ett smalt sund mellan Biskopsmåla och Vångsö. En bra fikaplats, men jag såg inga snitslade stigar eller bänkar. Det får bli en filt på marken. Man kan gå ut på ön där det fanns berghällar ner mot havet, men där finns betande djur. 

Vid bron ligger en lämning från andra världskriget och jag tror det varit ett kulsprutevärn.

Hardansen

Det var mitt på dagen jag såg hardansen. De brukar vara skygga och synligast mest tidigt på morgonen eller under kvällstid. Men våren är en så intensiv tid i naturen så hararna brydde sig inte så särskilt mycket om att de fick mänskligt besök. 


De tre hararna jagade varandra, slogs och sedan kröp de ihop och gjorde sig så små och osynliga de kunde i gräset på ängen. Sedan spratt de plötsligt till och tog en ny runda. Men till slut drog en av hararna in i skogen och då följde de andra efter.

Fälthare

I Sverige har vi två olika sorters harar. Den mindre skogsharen som ömsar till vit päls på vintern. Den andra är denna som jag fångat på bild, fältharen. som är betydligt större och känns ingen på dess långa öron.

Parningstiden för fältharen är lång, mellan januari till september. Honan är dräktig i 42 dagar och föder max 5 ungar. De föds med päls och är seende vid födseln.


Honan diar ungarna bara en kort stund, på morgon och kväll då hon är rädd att hennes närvaro lockar till sig fiender. Men hon vaktar ungarna och ser också till att parningslystna hannar inte kommer i närheten av boet.

Diperioden är upp till 5 veckor.


Andra naturreservat i närheten är Pilken med vandringsstigar längs havet samt Sonekulla.








 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Märkliga fenomen i naturen

Konformig hålighet Jag hittade den här stenen på stranden vid Råå utanför Helsingborg. Stränderna där är fyllda med miljontals småsten så de...