Utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com

fredag 26 november 2021

Elegant akrobat


Ekorrarna är så fina med gyllene päls och mörka örontofsar. En trädens akrobat som klamrar sig fast i träden med skicklighet och elegans.







 

söndag 21 november 2021

Tips på natur- och miljöprogram

Nu när höstmörkret är som mest massivt kan man passa på att se lite extra på tv och kanske lyssna på en och annan podd! Under året har det kommit några riktigt bra program och så finns det riktiga klassiker som man inte får missa :-D Här har jag radat upp några av mina favoriter :-D 

En bondgård mitt i stan

Handlar om moderna familjer i ett helt vanligt bostadsområden som börjar odla. De får hjälp av de riktiga proffs som Sara Bäckmo som driver en helt självförsörjande gård med odling Skillnadens trädgård https://www.sarabackmo.se/

https://www.tv4play.se/program/en-bondg%C3%A5rd-mitt-i-stan/del-1-s%C3%A4song-1/13331569

Intressant och kul att se vad dessa familjer lyckas skapa i en vanlig trädgård. Jag är djupt imponerad!

Ge oss naturen tillbaka

Frank Ericksen från Hundra procent mode leder ett projekt i den danska staden Hjörring. Målet är att bevara växter och insekter för att värna om den biologiska mångfalden. Helt otroligt att se hur fjärilar och andra arter återkommer med så enkla knep som att sluta klippa gräset i rondeller och i delar av vanliga trädgårdar! Bravo !!!

Programmet i 4 delar finns på SVTPLAY

https://www.svtplay.se/video/32880755/ge-oss-naturen-tillbaka/ge-oss-naturen-tillbaka-avsnitt-1?info=visahttps://www.svtplay.se/video/32880755/ge-oss-naturen-tillbaka/ge-oss-naturen-tillbaka-avsnitt-1?info=visa

Fiskarnas rike

Martin Falklid och hans team tar oss med på en resa genom svenska vatten. Mycket tänkvärd programserie som också ger så mycket i kunskap om om våra vatten och deras invånare. Vackra naturbilder förgyller serien :-D

https://www.svtplay.se/video/32857623/fiskarnas-rike/fiskarnas-rike-alven?id=89JzZBD

Slaget om skogen

Hur ser vi på skogen? Bara en massa träd eller ett ekologiskt system med livsnödvändiga invånare. Tar upp skogens helt avgörande roll för att binda koldioxid och mycket annat intressant. Programmet har förändrat min syn på skogen för alltid! 

https://www.svtplay.se/vetenskapens-varld-slaget-om-skogen

När arterna dör ut

Ett Amerikanskt program om klimathotet och den biologiska mångfalden.

https://www.svtplay.se/video/27598909/nar-arterna-dor-ut

Naturmorgon i P1

Klassiskt program som är ett måste. Mycket varierande innehåll och går bra att streama.

Arkeologi i Blekinge av Lena König 

https://www.podbean.com/player-v2/?i=rqipn-b7d1ce-pbblog-playlist&share=1&download=1&rtl=0&fonts=Arial&skin=1&order=serial&limit=13&filter=all&ss=a831cab073876957ddabb9795f453ac2&btn-skin=7&size=315

Borta för alltid

Podd om djur som levt på jorden men som numera är utdöda. Svensk podd som sätter in oss i ett större perspektiv om livet på jorden.

https://sverigesradio.se/avsnitt?programid=5336




torsdag 11 november 2021

Spännande om ortsnamn i Blekinge

 


Vackert ortsnamn inte bara i Blekinge utan i hela Sverige!
Under sensommaren skrev jag på sociala medier och i bloggen om Månasken och andra vackra ortsnamn i Blekinge och fick ett så stort härligt gensvar! Tack alla :-D Nu skriver Sydöstran att Månasken kan vara ett av Sveriges vackraste ortsnamn! Efter en tävling i Språktidningen. Gå gärna in under länkarna och tyck till själva!

Sydöstran: Den lilla byn Månasken har ett av Sveriges vackraste ortsnamn 
Språktidningen Vackrast och roligast i Sverige


Jag funderar ofta på ortsnamn när jag passerar olika ortsnamnsskyltar. 

Hur har ortsnamnen uppstått och hur uttalas de med den lokala dialekten?  


Månasken

Månasken är ett riktigt vackert ortsnamn i Blekinge. Så jag ställde frågan på Facebook vilka vackra ortsnamn som finns i Blekinge och om namnens härkomst. Jag fick en fin respons på ortsnamn som sticker ut.
Enligt en uppgiftslämnare skall Månasken betyda just månsken (ett abstrakt ord) vilket jag tycker i så fall förstärker tjusningen av namnet. Första belägget för ortsnamnet ska vara från 1612 och då tillhörde Blekinge Danmark. Så rätt betydelse ska vara mån-sken. Funderingar på mån-asken finns även. Om en stor ask blivit belyst av månen. Sägnerna berättar att så varit fallet och hjälpt sjöfarten, I en annan berättelse sades det att det fanns en höjd där man såg månskenet och flera kyrktorn från en vacker utsiktsplats!

Andra ortsnamn som nämns är Vällust utanför Mörrum, Gökadal, Källehult, Kärringaryd, Skallavraket, Senoren, Alltidhult, Tokaryd, Matvik, Negerbyn, Matvik, Snöfleboda, Norje, Skrivarehagen, Trolleboda, Halasjö, Böglarehult Lyckeby, Fridlevstad, Asarum, Horkoneryd.

I en äldre Blekingebok hittar jag att Snöfleboda ska betyda Snöflingeboda. Det kanske förklara att kvarnen som styckades av från byn fick namnet Snöfors. Holje skall i samma diskussion komma från "höl" en håla där åarna flyter samman. Men efter vad jag kan hitta är man fortfarande inte överens om vart namnet Holje skall komma ifrån. Detsamma skall gälla Ysane.

I en annan rolig bok Ortsnamn i Blekinge län del III Bräkne-Härad från 1971 finns en förklaring till Bodekull. Man förklarar att bod troligen kommer av en primitiv byggnad ev sjöbod på en höjd. Troligen på Möllebacken eller det höjdparti där klocktornet står.
Dönhult- dån från Bräkneån. Lillagärde- gärde betyder inhägnat jordstycke. Det lilla inhägnade jordstycket. Ganska gulligt namn :-)
Gummagölsmåla- Gumme är ett mansnamn. måla-utmätt område. Gumme mätte ut ett område vid gölen.

Vad betyder ortsnamnen?

Skrivarehagen i närheten av Jämshög
Ett tips om en artikel i Sydöstran ger förklaringen att regementsskrivaren Hans Jacob Gersonius år 1728 döpt sin son på platsen. Namnet skall komma ifrån regementsskrivaren.


Utsikt över Ronnebyån vid Horkoneryd. Ur folkmun ska det komma från Horkona dvs en bordell på platsen. Men det är inte säkert det stämmer. Ibland kommer namnen på orterna från något man har svårt att gissa sig till.

Tjurkö är inte tjurarnas ö, utan kommer från ett ålderdomligt ord thiudhk/ tjurk med betydelsen bergshöjd/klippön enligt Hallbergs Ortsnamn i Blekinge. Horkoneryd, Negerbyn, Böglarehult, Halasjö, Kärringaryd, Matvik, Källehult ges ingen förklaring till i den boken. Tokaryd ska komma från mansnamnet Toke. Gökadal kommer enligt Hallberg som det låter från dalen där göken sjunger. Skallevraket betyder naken klippa, berghäll. Vrak kommer från vräka. Troligen att Ronnebyån vräkte sig ned från de kala berghällarna. På Facebook får jag förklaringen att Skallevraket skulle betyda en kulle med stenskärv kring.


Efterleden i ortsnamnen

När jag söker förklaringar till ortsnamnens efterled hittar jag följande förklaringar. Efterleden har varit vanliga under vissa tidsepoker och kan ge en fingervisning om hur gammalt ett ortsnamn kan vara.

-rum: Öppen plats. Från vikingatid och medeltid.
-ryd: Röjd mark, röjning i skog från vikingatid och medeltiden.
-hult: Liten skog, skogsdunge. Kommer av tyskans Holtz-ved, trä. Huggit ned träd.
-måla: Uppmätt, avgränsat jordstycke. Samma ord som i mäta. Medeltiden då man inmätte ett område.
-by: Boplats, bebyggelse
-boda: Bodar för tillfälligt bruk som exempelvis slåtterbodar.
-stad: Plats, ställe. Kommer från fornsvenskans stadhir. 
-torp: Nybygge, utflyttargård



Böte- namn med böte kommer ofta från orter där man haft bötesplatser/vårdkasar. Dessa eldar tändes som ett varningssystem vid oro och fara. I Blekinge finns exempelvis Uttorps böte på Sturkö.

Alt -betyder svan. Svan var ett viktigt proteinkälla och troligen var svanen nästan utrotad eller i vart fall minskade betydligt i antal. Man tror att de orter som har "alt " i namnet är de platser där svanen sedan återkom och fick nytt fäste i landskapet. Alt finns i Alltidahult, Älmteryd, Älmtamåla, Älmtasjön.
.

Alltidahult skola som ligger mitt emellan de stora sjöarna Halen och Raslången. Då namnet innehåller "alt" som betyder svan, kan man anta att det fanns gott om svan i de båda sjöarna.


.

söndag 31 oktober 2021

Utdikningen av Lyckebyån

 


Skäverydssjön var en av de sjöar som dikades ut vid det stora utdikningsprojektet som startades i mitten av 1900-talet, då ett tiotal sjöar försvann i södra Småland och norra Blekinge. Tanken var att få mer odlingsbar mark men projektet slog galet fel! Nästan ingen mark blev odlingsbar och idag växer skog eller sly på den allra största delen av det som tidigare var sjöbotten. En del av naturskandalen ligger i att man aldrig gjorde någon konsekvensanalys av projektet efter att utdikningen slutfördes. 

Bilden är tagen de sista dagarna i oktober 2021 vid Skäveryds gård som ligger några kilometer norr om Vissefjärda i Småland. Lyckebyån som går i östra kanten av den forna sjön svämmar över några gånger per år. Dels beroende på snösmältning under våren, kraftigt regn eller vid reglering av dammarna norrut. Men sommartid finns det inget vatten alls länge i sjön, utan då betar korna den yta som förr var en mycket vacker sjö. Det är inte bara en utseendeförändring av det sjörika landskapet som skett, utan det påverkar miljön i negativ riktning med koldioxidutsläpp, övergödning av Östersjön och en påverkan av det ekologiska systemet där en biologisk mångfald påverkats av människans ingrepp i naturen.

Det har för många år sedan tagits fram ett underlag för att omvandla Skäverydssjön till våtmark men tyvärr har inget därefter hänt. Vi får hoppas länsstyrelsen i Kalmar län och markägaren åter tar tag i våtmarksprojektet och sätter det i verket!

Kanotleden från Gusemåla -Västersjön-Mästaremåla passerar Skäveryd.  Paddla i Lyckebyån

Vägen som syns till vänster i bild är den gamla Kungsvägen som Carl XI byggde i slutet av 1600-talet då han behövde en vagnsbred väg till den nya örlogsstaden Karlskrona. Vägen förband den nya staden med Lenhovda -Eksjö-Stockholm. Dessförinnan fanns en ridstig, Lyckåleden, som sedan urminnes tider har följt Lyckebyåns dalgång. Utanför bild längs vägen står en milsten på ett fundament i vägkanten. Någon kilometer norrut låg gästgivargården i Emmabo.

Betesdjur på forna Skäverydssjön med Lyckebyån i bakgrunden.




.

tisdag 26 oktober 2021

Sägen vid Udda vadställe Vissefjärda


Udden och Klättorps byar ligger vackert intill stranden av Kyrksjön utanför Vissefjärda i södra Småland. Klättorp är känt som en gammal hantverksby. Det var här längs Kungsvägen mellan Karlskrona och Stockholm som hantverkarna slog sig ner och förlade sina verkstäder. 

Sägen

Byarna skiljs åt av en mosse och här fanns förr i tiden ingen bro utan ett vadställe. Sägnen berättar att en natt  kom en riddare ridande här i sporrsträck. När hästen kom till vadstället ryggade den för vattnet och riddaren föll av så illa att han bröt nacken och dog. Därefter skall den första träbron ha byggts på platsen. 

I dag finns en bred stenbro, Udda bro, vid platsen. Udden heter den stora gården med en huvudbyggnad från 1700-talet.

Gammal boplats

Vid undersökningar har man funnit en gammal boplats här. En del av en brandhärd och avslag av kristianstadsflinta och en skivskrapa. Bland lösfynden finns också ett mynt 1 ör präglat Fredrik I från 1700-talet. Kanske någon som reste längs den då nygjorda Kungsvägen tappade myntet?

Lyckebyån rinner igenom Kyrksjön och var säkerligen en viktig transportväg för de tidiga bosättarna i området.


.


måndag 25 oktober 2021

Privata ekonomiska intressen styr tillgången till vår natur och vår kulturhistoria



Vid Flaken bodde Nils Dacke sina sista år i livet där han arrenderade en gård. Gränstrakten kring Blekinge och Småland är full av historia sedan gränsen Danmark och Sverige gick här. Även om det ovan jord inte finns så mycket synliga minnen efter 500 år så finns platserna och berättelserna kvar och de har här spelat en central roll i historien.  

Privata intressen stänger ute allmänhetens tillgång till sina historiska platser

Förra ägarna Sven och Gun Pettersson var mycket engagerade kring gårdens historiska värde för allmänheten.  Här fanns då informationstavlor, resta stenar och visning av en äldre grund som möjligen kunde varit fundamentet till just det hus som Dacke bodde i. Idag är Flaken en stängd plats och all information borta, så när som på en övervuxen sten på en slänt med texten "Dacke bodde här". Över den gamla landsvägen med mycket gamla anor har man byggt en paddock.

Hällristningar och resta stenar otillgängliga i privata trädgårdar

Kanske tycker somliga att jag sticker ut hakan för mycket genom att ifrågasätta hur långt enskilda intressen ska få gå före allmänhetens tillgång till sina historiska platser? Vi har platser i Blekinge där man byggt privata hus invid resta fornminnen och hällristningsområden med bilder och figurer inritade för tusentals år sedan. Men tyvärr så är det stopp för allmänheten att se dem, då enskilda hävdar sin privata rätt. 

Ok, jag förstår att man inte vill ha ett lämmeltåg av folk på sin tomt. Men, och just här kommer ett stort MEN, när husen en gång byggdes så visste man i de allra flesta fall att dessa fornminnen fanns där! Husen skulle aldrig byggts på ett sådant sätt att de lade beslag på historiska lämningar.  Ett annat exempel är de byggnadsrester som finns på Gåsenabben i sjön Älten som också ligger i gränstrakten kring forna gränsen Danmark-Sverige. Ingen vet vad som legat här, men en byggnad på en udde möjligen från 1300-talet. Den byggnad som legat där har haft betydelse. Men det är mycket svårt att ta sig dit. Vägen är avstängd och låst, och inhägnaden ut till udde så välgjord att bara någon med stark kropp och mycket energi kan ta sig dit med svårigheter. Markägaren styr.

Privata ekonomiska intressen styr tillgången till vår naturen och våra historiska platser

Sedan har vi privata affärsidkare som har sin verksamhet i naturreservat och i UNESCO:s världsarv. Följden blir på flera ställen att man får betala inträde för att nå områden som har blivit utpekade av  länsstyrelser eller organisationer som UNESCO, som särskilt betydelsefulla för allmänhetens intressen, nu och för framtiden. 

Det är alltså viktiga platser för de stora flertalet. Men allmänheten stängs ute av de privata företagen eller så tar de ut avgifter och styr öppettiderna..  

När reglerna ser ut som de gör idag  lägger några få personer beslag på viktiga naturområden och historiska platser, och stänger allmänheten ute helt eller delvis. Det kan inte vara rätt! 

En liten skara av enskilda människor och bolag med ekonomiska intressen i naturen, avgör var ett vindskydd får byggas, var en vandringsled får gå, var en p-plats kan göras, sätta ett stängsel med sex rader taggtråd som gör det omöjligt att ta sin in på platsen. Ja, det finns en allemansrätt. Men en markägare kan försvåra att människor kan ta sig dit. 

Varför går ekonomiska värden före rekreation och hälsa? Vår historia är vår och naturen är vår! Under ett gemensamt ansvar så borde reglerna vara så att viktiga platser som har ett stort värde, historiskt, miljömässigt eller som rekreationsplats skall vara tillgängliga för alla.

Vägar, som gått på samma plats genom århundraden, kanske börjat som ridstigar eller gångstigar sätts det en grävskopa i av en privat markägare. Fornlämningar som är tusentalsår gamla förstörs vid byggen som nya E22an Lösen-Jämjö. I västra Blekinge förlade man E22 genom den utdikade sjön Vesan vilket gör den näst intill omöjlig att restaurera trots att den läcker enorma mängder koldioxid. Jag inser att gränsen mellan bevarande av historiska miljöer och byggandet för framtiden är svår. Men vi måste ändå vara försiktiga med de val vi gör.

När man förstör en byggnad, en naturmiljö, fornlämning, en ålderdomlig väg med en historia som går hundratals, eller tusentals år tillbaka, måste man tänka efter inte bara en gång, utan många gånger. 

I dag förstörs naturmiljöer och lämningar som aldrig någonsin kommer att kunna repareras. Det kräver eftertanke och stor ödmjukhet.

När det gäller naturområden tänker jag på utdikningen av olika vattendrag som i flera fall aldrig gav någon extra odlingsbar jord vilket var syftet för dessa projekt. Idag står de och läcker koldioxid. Vid utdikningen av Lyckebyån valde beslutsfattarna att låta bli att göra konsekvensanalyser. Om man inte gör en konsekvensanalys är det svårt för efterkommande att kritisera den förstörda naturen, eller hur?  Verkö är ett annat sorgligt exempel. Där många människor protesterade mot att få natur med underbar skog och stränder vid havet förstörda, men förgäves. 

Blekinges största vattenregleringsprojektet blev en flopp, inte odlingsbar jord.

På bilden ovan ser man Lyckebyåns onaturliga vattenfåra vid Flaken. På höger sida ligger den gård som Nils Dacke arrenderade. Det var här och i den närliggande Flakesjön han ville fiska upp sin mat och få sina inkomster, men historien blev annorlunda.

I mitten av 1900-talet, notera att det bara är drygt 80 år sedan, genomfördes här det största vattenregleringsprojektet i Blekinge. En rad sjöar försvann och marken dränerades på vatten. Den allra största delen av marken gick det aldrig att odla på. Här växer idag sly eller skog. Av den stora Bockabosjön återstår en mycket liten vattenspegel. Nils Dackes Flakesjö är ett minne blott.


Andra sidan bron ser vi den orörda delen av Lyckebyån. Här går kanotleden genom ett stycke vacker natur. Här skulle det vara fint med sikthyggen på rastplatserna för kanotledens skull. Att människan får stora hälsovinster av vistelse i naturen är vetenskapligt belagt. Naturen erbjuder frid i själen och outdoor aktiviteter för kropp och rekreation. Men andra intressen styr.

Naturen är ett ekonomiskt privilegium för markägarna 
Vi pratar ofta om det privilegier allemansrätten ger oss i Sverige. Men sällan vänder vi på det och frågar varför det bara är ett privilegier  för vissa enskilda människor, markägare, med ekonomiska intressen som ska avgöra var naturen är tillgänglig, för vem och vilken naturhänsyn som tas, eller inte tas när det ekologiska systemet förstörs vid kalhuggning. 

När nybyggarna kom till Amerika och köpte marken, kunde inte urbefolkningen, Indianerna, förstå hur den vite mannen kunde äga jorden. Jorden vi alla lever på, ägs och styrs av ett extremt litet antal människor. Kanske dags att tänka i andra banor om koldioxidutsläppen skall minskas, naturen ska vara tillgänglig och historiska platser och naturvärden sparas utan att de stoppas av dessa mycket få enskilda personer. I världen bor 7,7 miljarder människor. Det skulle vara intressant att veta hur många av dem som äger mark? Men det är 155 miljoner människor som saknar tillräckligt med livsmedel. Med ett annorlunda system skulle jorden kunna föda alla. Med ett annorlunda system skulle inte bara de ekonomiska värden som naturen ger till några få vara det som styr i så hög utsträckning. Andra värden skulle ses lika viktiga och för alla, inte bara några få.

Inlägget kanske spretar väl mycket i vissa läsares ögon. Men vad jag vill komma fram till är att vi måste tänka om radikalt om vi ska få en värld med ett hållbart ekologiskt kretslopp, en natur som är öppen och ger hälsa och välbefinnande åt människor, där vi värnar om vår historia och naturområden, en värld där ingen längre svälter. Världen är rik, det skulle gå att genomföra. Låt oss börja här hemma nu med en gång!

Stenvalvsbron vid Flaken restaurerades 1945 och är byggd av huggen sten med kallmursteknik. Det betyder att man inte använt murbruk, exempelvis cement som det nu talas så mycket om. med anledning av kalkbrytningen på Gotland. 

Höstsolen får de två valven att spegla i Lyckebyåns vatten intill den mark som var Dackes gård och som senare ägdes av den organisation som utsatte Lyckebyån för Blekinges största vattenregleringsflopp med stora förstörda naturenvärden som följd! 




.

Elegant akrobat

Ekorrarna är så fina med gyllene päls och mörka örontofsar. En trädens akrobat som klamrar sig fast i träden med skicklighet och elegans.