måndag 5 augusti 2019

Skärgårdsön Långören



Skärgårdsön Långören fastnade i mitt hjärta!


Lotstornet på ön Långören





Med skärgårdsbåten åkte jag ut för ett par dagars vistelse på ön Långören i Blekinge skärgård.
Tanken var att koppla av, njuta av skärgården, stillheten och vandra längs den lilla ön med kameran.






Det första som möter mig på ön är den pittoreska bygatan och skärgården.


















 Vandrarhemsvärden stod välkomnande och mötte upp mig på bryggan när jag steg i land från skärgårdsbåten med en kärra för min packning. Det var välkommet då ön saknar affär så man måste ta all mat med sig från fastlandet. Närmaste affär finns i Torhamn dit man kan ta sig med skärgårdsbåten Utklippan. Själv kom jag med Wittus som går ifrån Karlskrona och som stannar på flera platser längs fastlandet och vid en rad öar i Karlskronas östra skärgård.










Rumsnyckeln!











I det gamla lotshuset finns ett vandrarhem där jag inkvarterade mig i en bod på gården. Allt var rent och snyggt och fyllt av enkelhetens charm.
På de stora öarna i Karlskrona skärgård finns dricksvatten utdraget från "staun" och vattenposter finns på flera ställen. Så var det även på Långören där man då fick hämta vatten i en dunk. I själva lotshuset fanns ett omodernt kök, men med kyl och frys att förvara sin mat i. Toaletterna var nyrenoverade fräscha torrdass och innebar inga som helst problem att använda. De ligger till och med nära rummen så man slipper springa....









Här sov jag en skön sömn till doften av havet alldeles utanför mitt öppna fönster...













Annanaspaj... grymt god, och se till att du inte missar den om du besöker Nätabodens café. Och att kaffet serveras i gammaldags kaffekoppar med fat tyckte jag var en extra rolig grej :-)






















































Långören har haft lotsstation sedan 1710 och säga vara lotsarnas ö. Ön ligger vid farleden från Kalmarsund in till Karlskrona som byggdes av Karl XI 1680 för Örlogsflottan och var tänkt att bli Sveriges nya huvudstad. Så blev det aldrig men Karlskrona hyser fortfarande varv och Sveriges flottbas drygt trehundra år senare.











Det nuvarande Lotshuset är från 1878 och rymde bostad åt lots med familj samt under vissa tider har här även funnits en skola för skärgårdsbefolkningen. Numera äger Långörens hembygdsförening byggnaden och använder den till föreningslokal, med ett rum som museum och vandrarhem. 









Lotsutkiken är öppen för allmänheten. Men att ta sig ända upp är brant och kände lite strapatsrikt. Först fick man gå upp för en brant svängd trappa och slutligen klättra upp på en stege. Men två kameror hängande runt halsen funderade jag på att ge upp några gånger. Men när jag väl kom upp och såg den häpnadsväckande utsikten var jag verkligen glad att jag inte gav upp  klättringsprojektet. Vilken vy ut över skärgården! Magnifikt!















































Det sägs att det ska vara 5 km bort till horisonten, men hur långt bort är det tills man ser jordens rundning?
Var det aldrig någon före Galileo Galilei som tog sig upp på en hög höjd, kanske ett berg och funderade över varför horisonten krökte sig? Ett talesätt säger att när verkligheten inte stämmer överens med kartan man fått, så är det verkligheten man ska gå efter!









Så var det dags att klättra ned...












I museumet fanns en del roliga saker från ön att kika på. Vem minns inte Telias telefonkort som skulle användas i den tidens telefonkiosker. Mynt tog den inte emot. Så var man tvungen att ringa ett brådskande samtal var man först tvungen att leta upp en kiosk som sålde Telias telefonkort och sedan skynda tillbaka till Telefonkiosken. Ett av Telias försäljningstrick! Tjugo år senare fanns mobilen i var mans hand...



















Ön har en fin bebyggelse som ger en sommardröms känsla. Vita husknutar på stugorna, sommarverandor, bersåer av doftande rosor och välansade trädgårdar med tvättlinor där badkläderna hänger på tork
































 Sommarkvällen var ljum och jag tog en promenad längs ön. Det finns en vandringsled runt den lilla ön.
Långören är inte mer än 1 kilometer lång. Men då vandringsleden slingrar sig runt ön skulle jag gissa att man går cirka 2,5 kilometer runt ner till de södra delarna förbi de militära lämningarna och bosättningarna och tillbaka.




















Ön ligger lågt över vattennivån i Östersjön  och är gräsbevuxen men med en lite mindre skog av lövträd. Hagarna betas sommartid av fåren och ett och annat rådjur simmar hit från de omgivande öarna.





























Det finns en del militära lämningar på ön från det som var Batteri Långören. Det bodde som mest 25 man här på ön. Mycket av det som fanns från mellankrigstiden fram till slutet av 60-talet är rivet. Men några lämningar finns kvar för den som är militärhistoriskt intresserad.














































Gräset gnistrade gyllengult i kvällssolen. Stigen var välmarkerad och med informationsskyltar kopplat till en liten trevlig broschyr om ön. Bra jobbat av Hembygdsföreningen!



























Paddorna tycks trivas i miljön på ön. Nattetid var det gott om dem.































Solnedgångar är fantastiska och särskilt om man är på en ö ute i skärgården.




















Natten sänkte sig över Lotstornet. Funderade ett tag på att försöka ta lite bilder i solnedgången från Lotstornet, men bestämde mig ganska snart att en klättring fick räcka för den här gången.













































































































Lotsbryggan är ett av de ställen som man badar på. Första morgonen tog jag min kylväska och termosen med mig de få stegen från boden ner till Lotsbryggan där jag åt min frukost medan dagen vaknade sakta med utsikt över vikar och skär











När jag gick ner andra kvällen till lotsbryggan för att bada och äta kvällsmat möttes jag av ett hav som var så spegelblankt i solnedgången att till och med öborna pratade om dagen efter. Då de är välkomnande och omsorgsfulla fick jag flera frågor från helt okända människor på ön om jag hade lyckats fånga bleken och solnedgången. Mentaliteten på Långören är bland det bästa jag mött någonsin...











Vattnet låg på omkring 25 grader och det gav mig en känsla av att inte vilja stiga upp. Men kvällsmat vankas på bryggan dit jag tagit med kylväska och varmt vatten till pulver kaffet. Men då bleken låg klar och solen började sänka sig avbröt jag matintaget flera gånger för fotografering och till slut blev det förstås bara fotografering... när jag till slut gick hem till min lilla bod var det mörkt,  eller njae, så mörkt det nu kan tänkas bli en ljus sommarnatt i södra Sverige


































Tidigt på morgonen tog jag frukost och fotoutrustning med mig och gick ner på östra sidan av ön. Här är det mer klippor och det är en av de två ställen där man badar på.









Denna morgon på Långören kommer att stanna länge i mitt minne. Den var magisk! När solen stigit upp tog jag ett långt bad vid stegen i det ovanligt varma vattnet och åt sedan stilla min frukost på klipporna innan jag gick tillbaka till boden och sov middag efter den tidiga morgonen... Utanför det öppna fönstret hördes fiskmåsarna skria och just den där salta havsdoften som letar sig in med en ljum vind är oslagbar...





















Ljuset var otroligt vackert, men svår fångat. Under de dagar jag var där blåste det nästan inte alls och stundom var bleken och havet helt oslagbart.










Vi trodde du missat båten först när du var kvar ytterligare en kväll. Men du såg så harmonisk ut med kameran så vi förstod att du inte behövde skjuts in till fastlandet för vi hade löst det med :-) Ja vad säger man. Ibland är livet vackert och hoppfullt även i en  ofta mörk och kall värld. Känner en stor tacksamhet för omtanken jag mötte på ön.

Jag hade avtalat att bara stanna en enda natt i Lotshuset men jag förstod ganska snart att det var på tok för lite. Efter ett samtal med den gästvänliga vandrarhemsvärdinnan blev det två nätter i den lilla boden vid Lotshuset, och ett varmt sommarminne.













Jag är glad att jag faktiskt gjorde de där utflykterna i sommar. Ibland tänker man och planerar men sedan blir det inte av. Jag tror sommaren gav mig insikt i vikten av att genomföra de där sommarplanerna man får även om det bara gäller för en dag eller två. De kan faktiskt bli bättre än man väntat!


































Så var det dags att åka hem med skärgårdsbåten.

Plus +
* Den varma och gästvänliga mentaliteten jag mötte på Långören var fantastisk!
* Den pittoreska miljön och bebyggelsen gav sommarkänsla
* Vandrarhemmet var rent och snyggt även om det var mycket enkelt med torrdass och hämta vatten i en kran.

Minus -
*Saknade dusch även om man kan bada i havet.
* Det finns ett talesätt att det inte finns mygg i skärgården. Inget kan vara felaktigare. Det fanns en anhopning av mygg i sällan skådad mängd under kvällsutflykten. Fy katten, men det har varit ett känt myggår överallt i år.
* Det saknas badplatser med sandstrand. Vilket gör att bad för småbarn eller för den som vill gå i havet från stranden blir besvikna. På de bägge badställena gällde badstege ner i havet.

Sammanfattning:
Jag kommer att återvända och jag skulle gärna se Långören vid andra årstider än bara under sommaren. Men om det är möjligt får undersökas i framtiden. Boende med värme och dusch och inomhus toa hade förstås varit  bra, men det sistnämnda finns inte i husen på ön. Vill gärna vandra ner mot södra sidan under hösten eller varför inte möta våren en varm dag i skärgårdsdrömmen... där öbornas gästvänliga omsorg var det som trots allt annat vackert gjorde störst intryck på mig.






























.

Skärgårdsön Långören

Skärgårdsön Långören fastnade i mitt hjärta! Lotstornet på ön Långören Med skärgårdsbåten åkte jag ut för ett par dagar...