 |
| Borgaberget utanför Edestad |
Inspiration
Det här blogginlägget handlar mest om fornborgarna i Blekinge men jag lägger ut en del länkar till medeltida borgar och försvarsanläggningar också som jag besökt på lite olika utflykter samt lite av annat som jag tycker har varit lite roligt i den direkta närheten av borgarna. Innan du läser vidare vill jag säga att jag inte är vare sig historiker eller arkeolog, utan bara en historie- och naturintresserad privatperson. Du får tolka textens innehåll med det i åtanke. Även om mitt intresse driver mig att förstå sammanhangen och kronologin i landskapets historia så korrekt som möjligt är texterna och bildernas huvudsyfte att dela med mig av mina utflykter i Blekinge, inte ge historialektioner och hoppas att du förstår mig rätt. Men lite fakta och berättelser om platserna ger ofta så mycket mer till utflykterna runt om i landskapet. Vill här också passa på att tipsa om Podden Arkeologi och historia i Blekinge samt Blekinge museum som ger utbildad fakta och underlag till besök ute i Blekinges natur. Just historiska besöksmål tycker jag har gett mig mest om jag läst om platserna, ofta både före och efter utflykten dit, men jag är ju lite nördig ;-) För dig räcker det kanske att bara besöka dem och se på utsikten :-D
Fornborg ett svävande begrepp
I Blekinge har man hittills funnit rester efter sju fornborgar men troligen är inte alla dessa sju regelrätta fornborgar utan har kanske haft annan användning. Ingen av dem är utgrävda eller arkeologiskt undersökta så därför vet man inte så mycket om dem. För att söka kunskap får vi snegla lite på landskapen runt om oss för att förstå och ana hur järnålderns människor tänkte och levde.
Dessutom så har man numera lagt till ett par platser som sannolikt har fungerat som försvarsanläggningar. Detta gör att begreppet fornborg lite svävande. Men hur som helst är dessa fornborgar och försvarsanläggningar riktigt roliga platser att besöka och intressanta om man är historiskt intresserad.
 |
| Resterna av en av Blekinges medeltida borgar är Sölvesborgs slott |
Medeltida borgar och försvarsanläggningar
Brömsehus, Kristianopel, Karlskrona borgkulle troligen från 1300-talet. Länk Brömsehus https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/bromsehus-vid-datidens-riksgransen.html
Lyckå slottsruin i den forna staden Lyckå. Lyckeby vid Lyckebyåns utlopp. Karlskrona. 1500-tal. Länk https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/klassresan-till-urinen-jag-var-7-ar-och.html
Hagbard källare, en kastal vid Angelviken, Ronneby. Troligen 1300-1600-tal. Länk https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/hagbards-kallare.html
Sjöborg i den försvunna staden Elleholm nära Mörrumsåns utlopp, Karlshamn. 1400-1500-tal Länk https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/blog-page.html
Sölvesborgs slott. En tidig borganläggning med ruin efter ett torn på en borgkulle. Sölvesborg. 1200-1300-tal
 |
| Borgabergets baksida, Levalunda |
Borgaberget i Levalunda utanför Edestad från järnåldern
Har man barn med sig för man hålla dem ordentligt i handen för här sluttar bergets kanter djupt lodrätt ned i backen. Jag kan säga att det sög ordentligt i magtrakten när jag närmade mig Borgabergets kanter från ovansidan. Detta är något som verkar ha utnyttjats av bergsklättrare för här och var längs detta märkliga berg finns ringar för fästöglor inslagna i berget.
Borgaberget är värt ett besök bara för att det är just så säreget. Berget är format som en rektangel med kala branta väggar och däruppe på bergets rygg har borgen legat väl skyddad bakom palissader och med utsikt över Halsjön som numera är en sänkt sjö. Tidigare nådde sjön ända fram till berget och ingick säkerligen i fornborgens försvar.
På kortsidan finns nedrasade stenblock och terrasser där ingången till borgen legat men dessa har raserats under historiens gång. Området norr om borgen har bearbetats för odling och här finns en stenmur bevarad.
Fornborgen var i runda tal 100 x 50 meter och har troligen varit en tillflykts och försvarsborg. Den är från senare delen av järnåldern (500-1050 e.Kr) och har inte blivit undersökt. Troligen har den högt placerade läget gjort att man ifrån fornborgen använde ett signalsystem av eld och rök för att varna för annalkande hot.
Två fornborgar i samma skog
Hästhagens fornborg ligger bara någon kilometer ifrån Borgaberget om man räknar fågelvägen genom skogen. Har de tillhört olika grupperingar eller har samma grupp människor haft olika fornborgar för olika syften? Kanske har de varit verksamma under olika perioder? På en karta har jag upptäckt att de ligger intill samma vattensystem och har funderat på hur högt vattnet stod under järnåldern. Kan hända var det så mycket vatten i området att de kunde nå varandra vattenvägen?
Sägen
Den finns en sägen om borgen som berättar att den vaktas av ett troll som känner till ingången till berget genom en hemlig dörr. Där inne finns en vagn med guld.
Det berättas också att på södra sidan av Borgaberget ligger det nästan alltid blommor men hur det kommer sig är det ingen som vet.
Vad ser man idag?
Bergets utformning är märkligt. Som en stor rektangel ser det ut som det placerats där av en jättehand. Uppe på berget ser man ännu mur rester efter fornborgen och de branta stupen ger en hisnande känsla med utsikt över Halsjön.
Vägbeskrivning/ tillgänglighet
Koordinater: 56.23172,15.31995 (Går att klistra in i Google maps)
Borgaberget ligger om man kör vägen förbi Edestads kyrka mot byn Levalunda. Vid avtagsvägen så kommer små mörkblå vägvisare att visa vägen till upp berget. De är lätta att missa då de står nere i gräset.
Man kan köra bil ända fram till Borgaberget och mellan parkeringen och berget ligger det en fin liten björkhage väl anpassad för en picnick i det gröna. Där man kan stanna med en rullator eller barnvagn. Men för att komma upp på berget eller gå runt berget behöver man ha stadiga ben och barn behöver hållas under uppsikt med tanke på bergets dramatiska utformning.
 |
| Borgaberget Levalunda, Edestad |
 |
| Borgarberget med branta stup |
Fornborgen Hästhagen på Tresjöberget från järnåldern
PÅ Tresjöberget i byn Hyndekulla utanför Kallinge har det legat en fornborg som heter Hästhagen. Fornborgen var 180 x 140 meter bred och på tre sidor är den omgiven av branta stup och sluttningar. I norr är berget mer lättillgängligt och här kan man idag ta sig upp för det cirka 25 meter höga berget. Resterna som finns kvar idag är inte så tydliga och det krävs ett vältränat öga för att se resterna av de murar och den vall som ligger kvar i terrängen.
Fornborgen i Hyndekulla var omgiven av vatten och sankmarker. Även om Tresjön idag är utdikad kan man ännu se att det finns sankmarker kvar runt Tresjöberget. En mindre bäck från Tresjöområdet rinner även förbi Borgabergets fornborg. Dessa två fornborgar ligger relativt nära varandra via skogen. Vattendraget rinner sedan ut i Angelån till Angelviken nära Ronnebyhamn där Hagbards källare senare byggdes. Det väcker onekligen en fråga om hur mycket vatten som fanns i dessa sjöar och vattendrag under järnåldern? Man säger att havet stod runt en meter högre än idag under vikingatiden. Men gjorde det att vattendragen upp till Borgaberget och Hästhagen var farbara med mindre båtar eller en kanot då dessa fornborgar var aktiva under järnåldern?
För övrigt omges landskapet idag av odlingar och skog och troligen var skogen då glesvuxen och resten av området bestod av mycket vatten i sjöar och sankmarker. Uppifrån berget kan man lättare förstå att fornborgens höga läge med utsikt över terrängen gjorde att man hade kontroll över vilka som närmade sig fornborgen.
Skaftaskärv grottor för barn och vuxna
I närheten av Hästhagens fornborg ligger Skaftaskärv med grottor som bildats mellan stora flyttblock. Vid Skaftaskärv finns mindre och lättillgängliga grottbildningar som blivit populära bland barn. Lokala förskolor och skolor besöker platsen. Men det ska även finnas större grottbildningar för vuxna att utforska, men jag har inte själv klättrat så långt in bland flyttblocken att jag kan berätta om dessa större grottor.
Däremot är just ett hålrum under ett av de större flyttblocken imponerande stort och bildar en hemlighetsfull grotta som rymmer en hel familj eller mindre skolklass. Denna grotta klarar även mycket små barn att nå med lite hjälp från en förälder.
Flera berättelser och sägner om Skaftaskärv
För länge sedan berättades det, att det fanns så många rum i Skaftaskärvs grottor att man kunde komma så långt in i berget att det skulle vara svårt att hitta ut igen. Man var därför tvungen att binda ett snöre vid ingången som man kunde följa på vägen tillbaka ut ur gångarna.
Längs in i Skaftaskärv berättas det även om en stor sal fylld med husgeråd och vapen. Salen skulle vara stängd med en stor sten som dörr. Dörren skulle kunna svänga fram och tillbaka, då toppen av stenen som användes till dörr tog i bergets överkant och samtidigt vilade på en tapp under stenen. Där innanför sägs det i berättelsen att en stor yxa skulle vara gillrad som en fälla. För den som vågade sig in hit kunde det betyda döden, då yxan föll.
Det märkligaste av allt är att de som hittat fram till denna dörr inte vid senare tillfällen har kunnat hitta tillbaka till dörren vid senare tillfällen.
Det berättas också att en jägare följde en grävling in till den hemliga dörren i grottan, men då jägaren inte vill passera dörren ensam kröp han ut igen. När han senare skulle visa vägen till dörren kunde han inte minnas vägen dit in.
Snapphanar stal grytan med middagen i
I en annan berättelse så var det ett par snapphanar som tog sig in på en gård i närheten. När husfolket såg bort stal de grytan som stod på spisen. Men mor på gården och en piga hann upp snapphanarna utanför Skaftaskärv och tog tillbaka sin gryta med middagen i.
Vägbeskrivning/tillgänglighet
Koordinater fornborgen Hästhagen 56.32835,15.76683
Koordinater Skaftaskärva grottor 56.21666,15.30060
Vägbeskrivning till Hästhagen
Från Kallinge norr om Ronneby kör du genom byn Hyndekulla och fornborgen ligger på det höga berg som höjer sig över odlingarna rakt fram, där vägen gör en kraftig högersväng och leder ner mot Skaftaskärv. Vägen är inte framkomlig med bil mellan Hästhagen och Skaftaskärv men ligger på gångavstånd för en vuxen. Alltså några hundra meter på en skogsväg.
Vägbeskrivning både Skaftaskärv och hästhagen
Kör in i Ronneby från E22 från östra avfarten. Tag av mot Hulta som är ett bostadsområde. I en mycket skarp sväng ta av till höger och kör igenom en gård. Huset ligger på vänster sida och uthus/lada till höger. Kör under E22an och vägen blir nu en skogsväg. Där vägen delar sig ligger Skaftaskärva grottor direkt till vänster bakom buskaget.
Om man härifrån även vill besöka Hästhagens fornborg kan man köra rakt fram ett kort stycke varpå man måste parkera och gå några hundra meter längs skogsvägen rakt fram. Då man passerat den första stora åkern kommer en avtagsväg ner till höger där man ser Tresjöberget varpå Hästhagens fornborg ligger. Härifrån ser man gården i Hyndekulla till vänster.
Tillgänglighet
Hästhagens fornborg: Om du kommer med bil från Kallinge genom Hyndekulla kan du ser Tresjöberget från bilen. Upp på Tresjöberget måste man kunna klättra, men det är ingen avancerad klättring utan mindre barn i förskoleåldern klarar det med föräldrarnas hjälp. Se dock upp för de branta stupen. Berget är högt, omkring 25, så man behöver ha lite starka ben.
Tillgängligheten till Skaftaskärv är mycket varierande. Man ser inte grottorna från bilen på grund av buskage trots att man är mycket nära. Här finns grottor som passar barn i 2-3 års åldern som med föräldrarnas hjälp kan klättra omkring och gömma sig. Men här ska också finnas spännande grottor för vuxna som vill ha lite utmaning samt allt där emellan. Skaftaskärv passar därför många människor med olika önskningar av grottäventyr.
Borgarmostad fornborg från järnåldern
 |
| Murrester efter fornborgen Borgarmostad |
 |
| Borgarmostad ligger på ett berg |
 |
| Gölen vid Borgarmostad |
 |
| Snitslad eländig terräng till Borgarmostad |
 |
| Borgarmostad ligger i brant kuperad och djup skog |
Bårkullen fornborg Sjöarp, Bräkne-Hoby från järnåldern
Bårkullen ligger på ett restberg över Nässjön med bedårande utsikt mot Näsudden och gårdarna på sjöns östra sidan där skogen tar vid bort mot horisonten.Här ser man resterna av de dubbelmurar som en gång omgärdat borgen. Dubbelmurar var ett smart sätt att försvara sig mot inkräktare som när de tagit sig över första muren blir instängda i fållan innan nästa mur. Där blev de ett lätt byte från försvaret inne ifrån fornborgen.
Bårkullens murar ligger inom ett område på 280 x 150 meter och murarna är synliga i norr och väster.
Klättra upp till Bårkullen
Tips i närheten
Med tanke på utsikten så ta gärna med en picknickväska upp eller om du besöker fornborgen på sommaren så kanske en tur till Blankasjöns badplats passar. Fortsätt då den mindre byvägen förbi Sjöarps skolan och kör under E22 , ta sedan vänster till Blankasjöns grill/vindskydd/badplats.
Vägbeskrivning/Tillgänglighet
Kör norrut på väg 27 från E22 vid Ronneby och ta sedan av mot Bräkne-Hoby/ Sjöarp. Det är gamla Riksvägen mellan Ronneby och Bräkne-Hoby du ska köra. Fornborgen är skyltad från vägen. Den sista biten får du gå och sedan klättra.
Gåsenabben i Älmtamåla troligen 1300-talet
 |
| Gåsenabben i sjön Älten |
På en udde ut i sjön Älten ligger en ruin som man idag inte vet så mycket om. Förr har den omtalats som en fornborg men troligen rör det sig om någon form av skattelada, eller mindre försvarsanläggning intill de äldre färdvägarna som förband Blekinge med Värend, som var det södra området bland de små landen som bildade Småland.
Ut till udden i sjön där ruinen ligger leder en drygt 50 meter lång stenbrygga från en sandudde på fastlandet. Vid högvatten stiger vattennivån över stenbryggan och gör den svårlokaliserad. På udden finns resterna av en borgplatå som inrymmer en kvadratisk husgrund som är 8 meter på var sida samt en ringformad stenmur som är 3,5 meter i diameter.
Resterna efter byggnaderna på Gåsenabben, som enligt äldre källor kan vara från 1300-talets mitt, låg på en ö i sjön Älten då anläggningen anlades. Men sjön har sänkts med cirka 60 centimeter vilket gör att Gåsenabben idag ligger på en udde i sjön som man kan nå till fots.
Är Gåsenabben en borgruin?
Det råder delade meningar om vad Gåsenabben har haft för funktion. Enligt Riksantikvarieämbetets fornsök står platsen upptagen som en fornborg och enligt Älmtamåla skolrotes intresseförening kan det röra sig om en borg eller en skans. Då Gåsenabben ligger nära den forna riksgränsen mellan Danmark och Sverige är det möjligt att en befästningsanläggning här bevakade vägarna från norr till söder skriver intresseföreningen. Mycket varor forslades från den svenska sidan ner till hamnarna och lastageplatserna i Blekinge under 1300-talet.
Växjö biskopen
Under några år mellan 1332 till 1360 var Skånelanden inklusive Blekinge svenskt. Den svenska kungen Magnus Eriksson köpte Skånelanden i den så kallade Skåneaffären för 34 000 mark silver. Den svenska kungen stod i nära förbindelse med biskopen i Växjö som inte bara var en kyrkans överhuvud utan också ägde stora egendomar och idkade handel. Denne Växjö biskop fick genom Magnus Eriksson hjälp kontroll över färdvägar till samt själva hamnarna i Blekinge.
Gåsenabben ligger nära äldre färdvägar mellan Blekinge och Värend samt det faktum att Gåsenabben troligen anlades under just 1300-talet, gör att man inte kan utesluta att Biskopen i Växjö varit involverad på något sätt vid anläggandet av Gåsenabben tänker jag, som vare sig är historiker eller arkeolog, utan bara har ett intresse för landskapets historia och kultur.
En annan möjlighet är den som Anders Ödman beskriver vid sina utgrävningar av Hörneborg i Kyrkhult, då han menar att det troligaste är att det rör sig om en skattelada från medeltiden. Han ser stora likheter i ruinerna mellan Hörneborg och Gåsenabben. Området runt Gåsenabben är inte alls så stort som det är runt vare sig de större borgarna Brömsehus eller Sölvesborg varför det är tänkbart att Ödman är inne på precis rätt spår. En skattelada där man förvarade gods och material, kanske förnödenheter på väg mellan Blekinge och Värend samt mindre hus där manskapet som vaktade rikedomarna kunde övernatta. Kanske behövde man någonstans att övernatta längs färdvägen där lasten kunde försvaras mot stråtrövare och illasinnade fienden.
Det är svårt att få en bra överblick över hur lätt eller svårtillgänglig Gåsenabben var under dess aktiva period. Men det finns rester efter en stensatt väg ut. Om denna väg bara var över vattenytan vissa årstider då den ännu försvinner vid högvatten är svårt att avgöra. Kanske har vägen till Gåsenabben en gång varit högre eller så ingick det i försvaret att man måste känna till årstiderna med torrperioder då vägen ut kom över vattenytan?
Närhet till Småländska borganläggningar
Men jag ser en tredje möjlighet då Gåsenabben genom sitt läge har närhet till just Värend i södra Småland. I Vissefjärda knappt 1 mil norrut där det enligt tradition ska ligga en fornborg, Vesaborg, under klockstapeln vid Vissefjärda kyrka invid Kyrksjön där Lyckebyån rinner som en 10 mil lång och viktig förbindelselänk genom landskapet. Man vet att där finns rester av en sexkantig byggnad med en trapp vari man hittat ett skelett efter en ung flicka vid grävningsarbeten. Men inga arkeologiska utgrävningar har ännu gjorts av Vesaborg. Enligt legenden skall Garparna (tyskar) kommit och raserat Vesaborg vid ett fientligt angrepp.
Ytterligare norrut i höjd med Emmaboda har man på Rockstockaholme, mellan Grimmansmålasjön och Rockstockasjön genom vilken Lyckebyån också rinner, vid en utgrävning i början av 2000-talet funnits resterna efter en borg/stormannagård från 1300-talet. Med tanke på närheten mellan Rockstockaholme, Vesaborg och Gåsenabben är det inte osannolikt att det funnits förbindelse även via vattenvägen då Lyckebyån rinner förbi både Rockstockaholme och Vesaborg samt att sjöarna i det vattenrika området då stod betydligt högre än i dag. Men färdvägarna på land passerade också förbi alla dessa tre områden. Det är klart att befolkningen på dessa anläggningar kände till sina närmaste grannar oavsett om det rörde sig om byggnader avsedda för fred eller försvar. Vi får hoppas att inte allt för avlägsna utgrävningar ger oss svar på frågorna.
Vad ser man av Gåsenabben idag?
Idag ligger Gåsenabben vackert placerad på en udde i en fin insjö med blommande näckrosor omgiven av betade hagar i ett småbrukarlandskap. Man ser platågrunden väl markerad och uppgygd av sten. Därutöver finns övervuxna grundstenar lite spridda på udden. Men några egentliga murar eller andra historiska rester finns inte att se för ett otränat öga. Men det man kan fundera över när och som ger lite spänning till besöket är läget i sjön. Det en välgenomtänkt försvarsteknisk placering.
Man kan göra på två sätt om man vill besöka platsen. Enklast som besökare är om man stannar vid parkeringsfickan i Älmtamåla precis där man ser både Gategölen och Älten samtidigt. Här finns en mindre skylt som berättar om Gåsenabben. Går man ner genom hagen en 20-30 meter till Ältens strand kan man se udden där Gåsenabben finns. Det är en vacker plats särskilt sommartid och kanske nöjer du dig med att se platsen från land och begrunda just placering på dåvarande ön.
Vill du gå ut till Gåsenabben är det lättast att parkera vid Älmtamåla skola. Där går en skogsväg in genom hagen nedanför skolan. Men markägaren har stängt grinden med tjocka kättingar och lås, samt hägnat in udden mycket nogsamt med mycket taggtråd. Detta försvårar ett besök till Gåsenabben betydligt men är inte omöjligt. Bara du har forcerat staketet på något sätt går halva vägen genom en stövvänlig betad hage där du ska gå norrut (till höger i hagen bakom skolan). Sedan kommer man igenom en blötare och stenare terräng som tidigare varit sjöbotten tills man når udden. Det är några hundratals meter ut till Gåsenabben från skolan.
Koordinater Gåsenabben 56.47757,15.53527
Parkeringsfickan 56.47771,15.53931
Gåsenabben ligger i sjön Älten i byn Älmtamåla tillhörande Sillhövda församling. För att hitta hit så sväng strax norr om Holmsjö på väg 28, mot Spetsamåla och håll sedan till höger mot Älmtamåla. Norrifrån på väg 28, kan man köra in vid Saleboda och följa skyltarna mot Älmtamåla
Platsen ligger naturvackert där vägen omges av betade hagar. Gategölen är synlig på östra sidan vägen och Älten på den västra sidan. Man kan parkera här vid vägen i en parkeringsficka och gå ut till udden. Under den varmare årstiden möter man som besökare en sommaridylliskt landskap här med de betande fåren i hagarna som går ner till vattnet bägge sidor om vägen.
Tillgänglighet
Platsen är omöjligt att nå med barnvagn eller rullstol. Men om man kan gå omkring 30 meter genom hagen så ser man udden från stranden. Se beskrivningen ovan.
 |
| Gåsenabben |
 |
| Sångsvan i sjön Älten |
 |
| Efter sjösänkningen är Gåsenabben en udde ut i sjön |
 |
| Korpaberget i Asarum med bostadsområdet direkt nedanför |
Fornborgen i Asarum ligger numera mitt inne i samhället och med en förskola som närmaste granne. När jag besökte den här fornborgen var just barnen från förskolan på upptäcktsfärd på berget och pratade om naturen. Berget är visserligen lite brant men inte mer än att dessa små naturvandrare klarade backen galant.
Fornborgen ligger på ett berg i nord- sydlig riktning och mäter omkring 150 x 70 meter. Rester av försvarsmurarna syns i norr och nordöst samt två murar i söder. I det norra murpartiet som är 30 meter långt finns en öppning vilken kan tolkas till ha varit porten in till fornborgen.
Gravfält
Bara 500 meter sydväst om borgen ligger ett gravfält med omkring 50 fornlämningar med runda stensättningar och treuddar samt ett 40-tal resta stenar.
Korpabackens fornborg anses ha varit en tillflyktsborg på samma sätt som övriga fornborgar från järnåldern i Blekinge. Jag har läst att fornborgen ska ha upptäckts så sent som 1971, men vet inte om det stämmer.
Tillgänglighet
Invid Korpaberget finns asfalterade gångvägar då berget ligger nära ett bostadsområde. Man kan ta sig till gravfältet via gångvägarna om man inte väljer att köra runt med bil.
Vägbeskrivning
Kör av E22 vid Karlshamn och kör mot Korpadalen. Fornborgen ligger vid Korpadalens förskolan som är skyltad.
Koordinater: 56.20227,14.84796
Gravfältet: 56.19766,14.84107
 |
| Korpaberget det är högt! |
 |
| Gång- och cykelvägen nedanför Korpaberget |
 |
| Korpaberget ligger i Asarum samhälle |
Hörneborg på en udde i Hörnsjön, Kyrkhult. Troligen 1000-1400-tal.
Hörnsjön
är en insjö utanför Kyrkhult. Det är troligast att sjön fått
sitt namn efter sitt utseende då den har tre vikar/uddar. På en
udde ute i sjön syns tydliga spår efter en kvadratisk byggnad.
Hörnsjön är sänkt så att udde tidigare varit en ö i sjön och
därför varit lättare att försvara. Man har tidigare trott att det
varit en fornborg som legat här men under senare tid har man kommit
fram till att det troligen är frågan om någon sorts magasin.
Vallarna
är 25 meter per sida i en kvadrat och innehåller en grund av sten.
Platsen innanför vallarna är ojämn med större stenblock, så när
som på det norra hörnet som är något upphöjd och utjämnad.
Ingenstans finns rester av någon eldstad eller byggnader. Själva
udden är så spetsig att anläggningen bara har 3-6 meter till
vattenbrynet på tre sidor och är bevuxen med tall och björk.
I
april 1997 gjorde arkeologen Anders Ödman tillsammans med medlemmar
ur Kyrkhults hembygdsföreningen en utgrävning av Hörneborg. Ödman
menar att redan läget på Hörneborg visar att detta inte rör sig
om en fornborg. De fornborgar som byggdes under folkvandringstiden
(år 370-600 e. Kr) i Skåne och Blekinge ligger alla på höjder där
fornborgen kunde försvaras med hjälp av sitt läge och intensiv
stenkastning.
Ingen
befolkning
Hörneborg
är 400 kvadratmeter stor och för liten för att rymma en befolkning
varför Ödman drar slutsatsen att det som återstår måste vara en
byggnad från medeltiden. Murarna i vallen är byggda av sten från
platsen och sammanfogade utan murbruk. Området innanför vallen
innehöll ett par stora stenbumlingar vilket visar på att man inte
kan ha haft någon byggnad i marknivå.
Åren
mellan 1030-1420 e. Kr.
Under
utgrävningen fann man brända träbitar och ett kollager vilket
tyder på att byggnaden brunnit ned. Man skickade de brända
träbitarna på en C-14 datering och fick fram årtalen 1030-1250 e.
Kr samt 1290- 1420 e.Kr. I sin rapport efter utgrävningen skriver
Ödman att byggnaden har både uppförts och brunnit ner under det
här tidsintervallet.
Örken
beboddes sent
Området
runt det som i dag tillhör Kyrkhult och norra delarna av Jämshög
var inte bebott förrän fram på 1100-talet. I ett brev från år
1383 skriver drottning Margrethe att hon överlåtit området som
kallades Örken i provinsen Villands härad till frälsemannen och
väpnaren Absalon Kjeldsen. Namnet Örken ska ha betydelse av öde.
Ödman
skriver att dessa fakta får honom att tänka att byggnaden kan ha
varit en skattelada i det nykoloniserade området. Vid utgrävningen
hittade man inga spår av en bosättning i form av järn, krukskärvor
eller matrester i form av ben som vanligen tillhör utgrävning där
människor bott och vistats.
Området
är känt för sin produktion av tjära och det finns rester kvar av
tjärdalar från den här tiden.
Skattelada
för tjära
Ödman
menar slutligen att Hörneborg därför snarare har varit en lada för
tjärtunnor än en fornborg. I sin rapport nämner han Gåsenabben i
Älten som både i läge och storlek liknar Hörneborg och han
skriver att man därför inte kan utesluta att även Gåsenabben är
en skattelada och inte en fornborg.
Arbete
från Kristianstads högskola
Tina
Björkman har gjort ett arbete vid Kristianstads högskola om
Hörneborg och kommer till samma slutledning som Ödman tidigare
beskrivit.
Tidigare
ö i Hörnsjön
Hörnsjön
sänktes under 1900-talet för att få mer odlingsbar mark på
maderna kring sjön. På tidigare kartor från 1800 början visar att
Hörneborg tidigare helt var omsluten av vatten och inte en udde som
idag.
Mångudinnans
tempel
Björkman
som härstammar från trakten berättar om sägnen runt Hörneborg.
Hörneborg var Mångudinnans tempel och mångudinnan uppträdde
oftast ihop med trolltyg och ylande hundar. Mångudinnans
favoritplats var bland gravplatser.
I
andra berättelser om platsen begav sig en man ut till Hörneborg för
att gräva efter en skatt. Men mötte istället på Mångudinnan som
behandlade honom illa, varför mannen istället för att gräva efter
guld fick kämpa sig hem till sitt torp, där han la sig för att
sova. Men mannen vaknade aldrig mer upp.
I
området runt de norra delarna av Hörnsjön finns två stycken
förvaringsanläggning men dessa har inte undersökts eller daterats.
Vidare skriver även Björkman att en av de tidigaste industrierna i
området var tjärdalar men att de som hittats har inte daterats.
Kyrkhult blev en by först efter att kyrkan byggdes år 1865 och
bestod då av ensamgårdar.
Hörneborg
omtals redan år 1624
Både
Ödman och Björkman hänvisar till en dokumentation om Jämshög
skriven av prästen på orten år 1624 som nämner Hörneborg som en
befästning utmed sjön som förstörts i krig mellan rikena.
Slutligen
ansluter Björkman sig till Ödmans teori om att Hörneborg troligen
varit en skattelada och av samma skäl.
Sommarutflykt
till Hörneborg
En
varm sommardag promenerar jag ut till udden där Hörneborg ligger.
Det som slår mig när jag kommer ut till platsen är först och
främst att vallarna är så kvadratiska och så tydligt markerade i
terrängen. Det finns inte minsta tveksamheter om vart vallen går.
Men jag är också fundersam över anläggningens storlek samt att
den liknar inte alls någon av de övriga fornborgar som jag besökt
i Blekinge mer än just Gåsenabben i sjön Älten.
Varför
skulle man lägga en borg på en ö i en sjö som är mycket lätt
att gå till över isen en kall vinterdag? Det verkar inte riktigt
troligt. Udden ligger flackt ut i sjön och bara något höjd över
vattennivån. Ön Tomtö där en fornborg legat i Hallarumsviken
reser sig som ett ointagligt berg över vattennivån och så ligger
även andra borgar inåt landet placerat. Förutom Gåsenabben är
bara försvarsanläggningen på Borgholm i skärgården utanför
Senoren som ligger låg placerad över vattennivån, men där finns
pålspärrar i vattnet.
Jag
blir inte riktigt klok på försvarsstrategierna runt Hörneborg och
fortsätter de sista få meterna ut på udden där jag tar upp kall
dricka och någon frukt ur ryggsäcken och lutar mig sedan tillbaka
mot en björk i strandkanten. Jag får besök av ett par svanar som
simmar förbi mig där jag sitter tyst och njuter av att turista på
platsen som är så sommaridylliskt det kan bli.
På
vägen hit passerade jag några små röda stugor och i trädgården
lekte några barn vid en gunga när jag gick hit. Ett sommarhus vid
sjön förstod jag när jag hörde att de pratade danska. På andra
sidan sjön ser jag att några människor har tänt en grill. En så
fridfull plats! Kan det här har varit platsen för dödliga strider
och uppror?
Kyrkhults
hembygdsförening
Efter
ett besök hos Kyrkhults hembygdsförening får jag stöd i mina
funderingar när den hjälpsamme ordföranden hjälper mig med kopior
på Ödmans rapport. Senare hittar jag även Björkmans arbete och vi
får väl sluta oss till att Hörneborg som i riksantikvarieämbetets
fornsök står angivet som en fornborg, troligen är en skattelada.
Men det som är viktigt är att även en skattelada är en ruin med
betydelse, då den utgör en fysiska lämning efter den första
befolkningen som flyttade till området i Kyrkhult som då kallades
Örken, den obebodda ödemarken i gränsbygden mot dåvarande
Sverige.
Riddaren
Jon Hjärpe
Jon
Hjärne hette en riddare och storman på 1300-talet som hade gods och
mycket stora markareal ibland annat Blekinge. Det finns uppgifter
som tyder på att Hörneborg kan ha byggts runt år1350 enligt en
skrift som gavs ut av länsstyrelsen. Kanske har just den Jon Hjärpe
varit den som anlade Hörneborg?
Tillgänglighet / vägbeskrivning
Från
Kyrkhults kyrka kör man norrut och tar första avtagsvägen till
höger efter avfarten till Mörbohult. Man får följa vägen till
dess slut och där övergår den till en stig som leder ut till
Hörneborg.
Kartnål Google maps: https://www.google.com/maps/place/H%C3%B6rneborg/@56.3698287,14.5973445,16z/data=!4m5!3m4!1s0x4656be4bdb6a2799:0xd38f97e0416be8ee!8m2!3d56.3698281!4d14.6017233
,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar