Utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com: Sankt Nicolai kyrka och runstenarna

Sankt Nicolai kyrka och runstenarna

Kyrkan började byggas under 1200-talet

Sankt Nicolai kyrka i Sölvesborg

Sankt Nicolai heter kyrkan i centrala Sölvesborg och den har som många andra gamla kyrkobyggnader byggts ut i etapper. Men den första grunden till kyrkan anlades på 1200-talet. Långhuset och tornet under 1300-talet. Ett besök i kyrkan är en resa tillbaka till medeltiden.

Kalkmålningarna inne i kyrkan som är helt beundransvärda kom till på 1400-talet. Även altaret från 1620 tillhör det som är riktigt sevärt.

Runstenarna

Är man intresserad av Blekinges äldre historia och arkeologi, får man inte missa runstenarna, dels den omtalade Stentoftastenen i vapenhuset samt Sölvesborgsstenen som står utanför kyrkan

Stentoften ( Dr 357) daterad till 500-700-talet

Denna runsten som kallas Stentoft, och numera finns att se i Sankt Nicolais vapenhus. Det är en runsten med den urnordiska futharkens runor. Det är en förbannelseformel som är inristad och där namnges två personer, Haduwulf och hans son Hariwulf.

Jämför gärna namnen med Istabystenen där Hariwulf åter namnges Istaby klungby, med intressant runsten från 600-talet

Gummarpsstenen DR 358

Även den numera försvunna Gummarpsstenen nämner en person ur denna Ulv-ätt. På Gummarpstenen lyder inskriptionen: Haduwulf satte tre stenar fff. Gummarpsstenen flyttades till Köpenhamn i Danmark med försvann i samband med en stor brand som bröt ut 1728.

De fyra runstenarna Istaby-, Gummarps-, Stentoften- och Björketorpsstenen är ristad med en runrad som påminner om övriga stenarna. Läs mer under Björketorpsstenen.

Stentoften har stått på Sölvesborgs slotts ägor

En man vid namn J.G. Liljegren skriver runt år 1830 att å Sölvwiaborgs ägor, omkring 1000 famnar från Sölwisborga hafsvik och några hundra alnar från allmänna landsvägen till höger, när man reser västerut. Man kan därav tänka sig att den ursprungligen står nära Sölvesborgs slott, om den inte förflyttats ytterliga vid något tidigare tillfälle.

Upptäcktes 1823

Stentoftastenen upptäcktes av prosten O. Hammar år 1823 och den låg då med inskriptionen nedåt mot jorden. Den var då omgiven av 5 andra stenar som tillsammans bildade bildade en femkant. År 1864 flyttades Stentoften till Sankt Nicolai kyrka i Sölvesborg.

Inskriptionen är omtvistad

Inskriptionen på den Stentoftastenen är omtvistad. Fotevikens museum hänvisar till Lis Jacobsens och Erik Moltes översättning från 1942 som lyder: Til Niuha-boerne, til Niuha-hirdens mand? gav Hårdulv godår. Härulv snuhe(w)e sön?. "Jag runernes mester (?) sjuler her magtfulde runer. Ustandselig (beheftet) med argskab, (hjemfalden til) veldöd (er) den, som bryder dette (mindersmerket).

Argiu/argskap betyder homosexuelitet / perversitet och tolkas som den passiva partnern i ett homosexuellt förhållande, men har ovan översatts med simpelhet. Även Björketorpsstenen talar om att samma homosexuelitet / perversitet sla drabba den som bryter dessa magiska runor. Jag funderar om det kan vara samma runristare som gjort dessa runstenar eller om det hämtats inspiration från dem när de gjordes?

Enligt den svenska runforskaren Lindqvist står det på nusvenska:

Nybyggarna, nykomlingarna gav Hathuwolf äring, överöste Hariwolf med rikedom. Detta är en djup hemlighet. Här har jag dolt djupa hemligheter. Den detta nedbryter vere hejdlöst i arghet (simpelhet). Död gäller.

Stentoftastenens förbannelseformel påminner om förbannelseformeln på Björketorpsstenen (Dr 360) i Johannishus. Även den står i en grupp, men den flankeras av två högresta stenar utan runor och bildar en grupp med sammanlagt 3 stenar.

Det finns de som menar att Niuha är Nogersund och att norrmän bosatt sig där under järnåldern. Men det finns inga sådana bekräftade uppgifter. Nogersund i Blekinge skall i så fall komma av namnet Norge. Norge i sin tur betyder "Nordvägen". Det gick under järnåldern en stor huvudväg igenom det område som idag utgörs av vårt grannland Norge och upp till de norra delarna av landet. Namnet anses komma från området där nordmännen reste norröver längs nordvägen.

Sölvesborgsstenen (DR 356) daterad till 500-700-tal

Även utanför kyrkan finns en runsten, den så kallade Sölvesborgstenen, som när den nämns första gången är inmurad i den gamla klosterbyggnaden år 1748.

Enligt Fotevikens museum är inskriptionen gjord enligt den äldre runraden och lyder:

Orti Vad(i) (ept) Asmund, son sin.

Med modern svenska blir det: Vade gjorde... Efter sin son Asmund.

Pilgrimsvägen

Sankt Nicolai kyrka ingår i Pilgrimsvägen Skåne Blekinge. Kika in på www.pilgrimsvagan.se

www.pilgrimsvagan.se

Runstenen Stentoften i vapenhuset

Resterna efter klostret

År 1486 beslutade påven Innocentius VIII att ett Karmelitkloster skulle byggas i Sölvesborg och resterna finns direkt norr om kyrkobyggnaden. Klostret hann aldrig bli helt klart innan reformationen genomfördes år 1536. Blekinge var som bekant danskt fram till freden i Roskilde 1658. Kyrkan och klostret byggdes alltså under dansktiden.

På ytterväggarna i heliga Kors kyrka i Ronneby finns rester av yttre predikstolar där man tror att kringvandrande tiggarmunkar från bland annat karmelitklostret i Sölvesborg predikade.

För att få predika i en kyrka måste man vara prästvigd. Tiggarmunkarna som vandrade omkring och talade med folket var inte präster, utan just Karmelitermunkar. Troligen löstes detta problem genom att man murade predikstolar på utsidan av Heliga kors i Ronneby, då förbudet bara gällde predikningar inuti själva kyrkan.

Det finns en nära förbindelse i historien mellan orter i Blekinge. På Torkö i Listerby skärgård låg ett kloster. Det finns bara ett litet lågt stycke mur kvar som rest efter det klostret. Tyvärr ligger det på en tomt. När jag kom dit var dock ägarinnan mycket välvillig och gav en liten privat guidning.

På grund av klostret hittar vi nutida vägar med namn kopplade till kända kristna mystiker från medeltiden på Torkö.

Vägbeskrivning

Koordinater: 56.053167 O 14.584972

Västra Storgatan 4, Sölvesborg.

Det runda märket är från då kyrkan invigdes av biskopen

Har det funnits fem kapell i staden?

Mejer karta från 1650-talet hör till en av de tidigaste kartorna vi har. Men den har blivit känd för att den inte återger detaljer så exakt och att man därför måste ha det med i beräkningen då kartan används. Men det som är riktigt intressant med denna karta över Sölvesborg är att den anger placeringen av inte mindre än 5 kapell. De är Sant Jörgens, Sankt Enevald, Sankt Andreas, Sant Bartolomerus, och Sankt Jakobs kapell.

Dessa kapell måste då ha varit från medeltiden före reformationen. Vid Sankt Enevalds kapell låg den omtalade och omtvistade källan till vilka människor vallfärdade. Jag har skrivit om Sankt Enevalds källa och Blekinges övriga kända källor till vilka människor vallfärdade i ett tidigare inlägg. Heliga källor i Blekinge