|
Stora odlingsmarker tillhörande Göholm |
I början av vandringen möts man av stora slåttermarker på bägge sidor om vägen. Här såg jag både grågäss, rådjur och en jagande ormvråk.
Viborgska gatloppet leddes av generalamiral Johan Puke
Göholm köptes av generalamiral, greve Johan Puke i slutet av 1700-talet. Han var född under små omständigheter men hans skicklighet som sjöman gjorde att han steg i graderna och till sist kom att stå kungamakten nära. Johan Puke är allra mest känd för att ha varit den som ledde svenska flottan ut ur Viborgska viken år 1790 då ryssarna lyckats stänga in stora delar av den svenska flottan utan synbar reträttväg.
|
Vacker och lättframkomlig körväg att vandra och cykla |
Sankmarker ger bra miljöer för fågel och speglar sig i ortsnamnen
Jag är intresserad av ortsnamn vilket ni som följer mig vet sedan gammalt. Så jag slog upp ortnamnen i Göran Hallberg "Ortsnamn i Blekinge".
Gö
Gö skrevs i början av 1300-talet Gyö och år 1417 Göö. Namnet har inte fått en förklaring som blivit accepterad helt och hållet. Men kanske betyder Gö "vattensjuk strandäng" och kommer iså fall från urnordiskan. Detta låter rimlig i mina öron då vi passerade flera låglänta sankmarker. Tillbaka i tiden har vattnet gått högre och landhöjningen var mindre.
Bredasund
Detta märker man vid Bredasund som numera har sin avrinning genom ån vid Milligarne. Vid Korsanäs finns ett lättillgängligt fågeltorn intill vägen. I forntiden har Bredasund varit en vik av Östersjön.
Milligarne
Milligarne där en av de populära badplatserna ligger och man kör även igenom hästgården Milligarne gård påväg ut mot Gö. Enligt Hallberg kommer namnet av "garn" som är en långsmal vik.
Ortsnamnet skrevs 1583 Medelgarnnöö och syftar på med mellersta av öarna i de trånga vikarna dvs. Kålviken, Smalasund och Bredasund. Numera är ön förenad med fastlandet.
Flera partier intill vägen upp mot Göholm var sanka och här växte vattenväxter. Det var också gott om mygg som kläckts i kärren.
Mycket gammal skog och vindfällor har fått ligga kvar till gagn för småkryp, mossor och lavar. Känslan var lite urskog vid vissa delar av vandringen.
Ett av arbetarbostäderna ligger innan man kommer fram till Göholm. I närheten av gården ligger ytterligare en arbetarlänga med 2 lägenheter. Jägarbostaden ligger lite för sig själv nere vid stranden till Bredasund. Det sägs att det största uppgiften herrgårdens jägarmästare hade var att se till att inte folk stal ved under de fattiga perioderna i historien.
Det går fina stenmurar som följer vägen längs med vandringen. Intill ladugården går de var sin sida om vägen för att hålla boskapen borta från odlingarna.
Allén
Ifrån huvudinfarten med de stora grindstolparna vid Korsnäsvägen där Grindstugan/ Kruet ligger går en lång allé upp till herrgården. Jag fotograferade den från herrgården och den starka kvällssolen gav en lite märklig randig skugga från träden.
Grön mossa på stenmuren som följer längs vägen upp till herrgården.
Marken gav intryck av att vara frodig och med mycket kärr. På en del av vägen växte nässlor i vägdiket vilket ofta kan ses runt gödselstackar med kraftig jord.
Mangårdsbyggnaden på Göholm
Vid mitt besök höll mangårdsbyggnaden på att renoveras och var omgärdat av vit väv. Men jag har infogat ett foto från Blekinge museum nedan.
Första gången som Gö nämns är i den danske kung Valdemars jordebok år 1241.
|
Johan Puke Bild från Kungl. örlogsmannasällskapet |
När Puke köpte frälsehemmanet Gjöholm, Kålhöga och Gjö hade mangårdsbyggnaden brunnit ner. Man lät därför uppföra den mangårdsbyggnad som idag finns på Göholm på samma plats som tidigare hus. Den nya huvudbyggnaden stod klar 1801.
Efter Johan Puke tog dottern Edla Göthilda (f. 1814) och hennes make doktorn Johan Ludvig Kruse över gården. Kruse var verksam bland annat som läkare på Ronneby Hälsobrunn.
Därefter tog deras son riksdagsman Ludvig Kruse (f.1957) över Göholm.
Han sålde 1915 Göholm till August Werner, en grosshandlare från Göteborg. Efter hans död drevs gården av hans hustru Sonja Werner.
Göholm övertogs sedan av dottern Stina Werner som drev Göholm fram till sin död 2003.
Numera drivs Göholm av Stiftelsen Stina Werners fond. Stina Werner ville att Göholm skulle verka för vetenskaplig forskning och utbildning inom skogsbruk, jordbruk och naturvård. Marken består av 65 hektar åkermark och 75 hektar betesmark och skog.
|
bILD från Blekinge museum BLM NM 270 JAR |
Inspektorsbostad/ kontor och gårdsmejeri
Huset ovan har varit kontor och inspektorsbostad. I ett intilliggande hus har det funnits mejeri och chaufförsbostad. Då förvarades vagnar och bilar där. Huset är nu ombyggt till bostad.
Den nuvarande ladugården byggdes av August Werner 1926. Här finns vällingklockan ännu kvar och ventilation och fönster är snyggt utformade på taket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar