Den omtalade Björketorpsstenen

Översättningar av Björketorpsstenen 

”Mäktiga runors hemlighet dolde jag här, kraftfulla runor. Den som bryter detta minnesmärke skall ständigt plågas av arghet. Svekfull död ska drabba honom. Jag spår fördärv.”

På baksidan av Björketorpsstenen står det: Jag spår fördärv.

 

Med ordet ”Arghet” avses den passiva partnern i ett homosexuellt förhållande. Homosexualitet ansågs vara helt oacceptabelt under järnåldern.

Enligt den översättning som nu görs enligt Nationalencyklopedin lyder inskriptionen i översättning:

Ärofulla runors rad dolde jag här, mäktiga runor. Rastlös av arghet (dvs. perversitet), död genom list skall den bli som bryter detta. Jag spår fördärv.

Övergång mellan den äldre och yngre futharken.

Runorna är skrivna med en typ av runor som anses vara från övergången mellan den äldre runraden och den yngre. Bland annat beror det på att runan för a-ljudet hör till den yngre runraden. Det finns likheter mellan runraden på Björketorpsstenen DR360 och de från Sölvesborg tillhörande Stentoften Dr 357 i Sankt Nicolai kyrka, Istabystenen DR359 samt Gummarpsstenen Dr358 som flyttades till Köpenhamn i Danmark och försvann vid en stor brand där år 1728.

Sambandet mellan fyra olika runstenar i Blekinge

Jag som bara är en intresserad lekman funderar då på om det kan vara samma runristare, eller i vart fall runristare som gått i lära hos samma mästare?

Men enligt riksantikvarieämbetet så ska man inte dra den slutsatsen, utan att det runraden som varit den gängse inom detta område. Björketorpsstenen saknar personnamn till skillnad från runstenarna i Istaby, Stentoften och Gummarpsstenen som alla tre anger personer ur Ulv-ätten.

Men jag slås då av tanken att personer från Sölvesborgstrakten möjligen skulle kunna ha varit på på resa till Västra Vång, som man numera börjar inse har varit en stor kultplats i regionen. Det är därför inte osannolikt att personer ur eliten reste till andra platser av betydelse där andra stormän styrde. Kanske förlorade Ulv-ätten en medlem under resan eller ville hedra någon som hade betydelse för resan? Det kan även vara möjligt att man ville markera sin makt genom att resa ett minnesmärke eller ett gränsmärke medan de var vid Västra Vång på Johannishusåsen för att visa upp sin storhet med att resa Björketorpsstenen medan de var här? På något sätt finns det i vart fall ett samband mellan dessa fyra runstenar som är fantasieggande och brydsam för både forskare och intresserade lekmän, men exakt hur är ett mysterium som ligger nästen 1500 år tillbaka i tiden.

Björketorpsstenen datering och betydelse

Björketorpsstenen är daterad till 520-700 men forskarna är inte helt på det klara med stenens betydelse. Vissa menar att den markerar en grav till en högt uppsatt person tillhörande eliten. Närheten till Västra Vång där man hittat guldgubbar och som har varit en av de största bo- och kultplatsen i regionen kan styrka den tanken. Men andra menar att det kan ha funnits en kultplats även här vid Björketorpsstenen. Det kan även vara en så kallad kenotaf, vilket betyder att man reser en gravsten till en person där kvarlevorna gått förlorade. Det har också diskuterats om stenen markerar en gräns mellan danerna och svearna? Kanske har man redan under järnåldern tvistat om vart gränsen skall gå mellan danerna och svearna?

En mycket hög runsten

Björketorps runstenen är över 4 meter hög och tillhör därför en av de högsta runstenarna i regionen. Den flankeras av två andra 3 meter höga stenar som saknar runor och bildar tillsammans en trehörning.

Domarringarna

Fortsätter man på stigen för runstenen ett kort stycke österut kommer man till två domarringar. Bägge dessa domarringar består av sju stycken stenar placerade i en ring.

Gränsmarkering

Platsen ligger precis i gränsen mellan byarna Listerby som är en den socken stenen tillhör samt byarna Björketorp och Leråkra. Gränsen går mellan de bägge resta runorna utan runor och rakt igenom runstenen

Norr om den gamla kustlandsvägen

Igenom hela Blekinge går den sedan urminnes tider kallade kustlandsvägen, som vid den här tiden var en ridstig, inte mer. Den har inte passerat Björketorpsstenen vilket man skulle kunna tänka sig, utan Björketorpsstenen har stått norr om kustlandsvägen. Men ändock i närheten av den, då det rör sig om mindre än en kilometer från runstenen till kustlandsvägen som gick vid Listerbyåsar söder om nuvarande E22.

Sägen

En sägen om Björketorpsstenen berättar att en bonde försökte elda upp stenen för att bli av med den. Men han fick så svåra brännskador att han avled.

Kanske runornas spådom slog in?

Vägbeskrivning / tillgänglighet

Koordinater: 56.203012,15.377372 Google Maps

Kör E22 mellan Karlskrona och Ronneby och väster om Listerby vid avfarten Johannishus / Edestad/ Tving svänger du norrut. Efter bara några hundra meter kommer du fram på höger sida av vägen till parkeringen till Björketorpsstenen. Den är väl skyltad. Från parkeringen får man gå omkring hundra meter på en trampad stig.

Tyvärr är tillgängligheten till Björketorpsstenen inte bra och man kommer inte fram med en rullstol. En barnvagn eller rullator kan fungera om man är beredd att trixa lite mellan stenarna längs stigen. En större permobil kan eventuellt klara stigen.

Slagruta och linjer 

I början av 2000-talet roade jag mig med att gå med slagruta och kartlade linjerna som går runt Björketorpsstenen och där fanns mycket linjer och kraftfält. Jag kan väl säga att min erfarenhet är att man inte mår bra av att stanna någon längre tid på platsen. Både jag en en närstående fick huvudvärk efter någon timma och hunden gnydde och ville därifrån. Hokus-pokus för många, men kanske är du själv slagsrute-gångare, så prova gärna!

Källor

Blekinge museum

Fornguiden

Fornsök

Riksantikvarieämbetet