 |
| Fredsstenen står på det s.k. Ingemanslandet mellan bäckfårorna |
Fredsstenen vid bron i Bröms
Historiskt har Brömsebro spelat en viktig roll som utpost i danska riket mot Sverige. I dag står på platsen Fredsstenen som restes år 1915 där man kan läsa namnen på fredsförhandlarna Axel Oxenstierna från Sverige, Corfitz Ulfeldt från Danmark och de la Thuillerie som utsänts från Frankrike som medlare åt den svenska drottningen Kristina samt den danske kungen Christian IV.
 |
| Fredsförhandlaren Axel Oxenstierna Bild: https://sv.wikipedia.org/wiki/Axel_Oxenstierna |
Stationssamhället Brömsebro
Orten Bröms där freden skedde år 1645 ska inte förväxlas med Brömsebro som ligger några kilometer längre söder ut längs dagens E22. Stationssamhället Brömsebro växte fram intill den 1067 mm smala Östra Blekinge Järnväg som gick sträckan Gullberna-Lyckeby-Jämjö-Bergkvara-Torås-Gullabo åren mellan 1899-1965.
Den gamla kvarnen
På platsen finns en nedlagd vattenkvarn med riktigt gamla anor då den redan år 1498 nämns som Breemseaegqwarn i Trolles jordebok. Släkten Trolle ägde Bergkvara slott utanför Växjö och därtill ansenliga egendomar på en rad platser i södra Sverige och en av dem var den här kvarnen som från början var en skvaltkvarn. En skvaltkvarn hade ett kvarnhjul som låg ner i vattnet vilket gjorde att större kraft kunde tas ut ur ett mindre vattenflöde. Under mitten av 1800-talet byggdes kvarnen om till en tullkvarn och mot slutet drevs kvarnen med hjälp en elmotor innan verksamheten lades ner på 1950-talet.
Fika vid kvarnstenen
Vid den gamla kvarnstenen kan du sitta och fika då den numera används som bord på gräsplanen intill kvarnen. När du så har fikat och besökt Ingenmanslandet på den lilla holmen är det vackrast att fortsätta mot Avaskär och Kristianopel på den mindre byvägen som har samma sträckning som den omtalade Kungsvägen, Via Regia.
Marknadsplats
Men platsen har inte bara varit viktig för kungamakten utan även för bönder och allmoge. Under 1600-talet höll man marknad här vid bron i Bröms. Den fick större betydelse för allmogen genom att den svenska kungen Gustav II Adolf gav borgarna från Kalmar rättigheter att få delta i handeln. Även Torsåsborna sökte sig söderut mot de blekingska städerna under den tidiga medeltiden då de rent geografiskt hade närmare till handeln här än i Kalmar.
Service
Vid infarten från E22 mor Fredsstenen finns en av Trafikverkets rastplatser med toaletter och gråvattentömning. Vatten finns att fylla på vid hamnen i Kristianopel och i Brömsebro direkt ner till höger då man kört över Brömsebäcken inne i Brömsebro samhälle.
Vägbeskrivning/Tillgänglighet
Koordinater: 56.322,16.0325 (Rastplatsen vid Bröms)
Fredsstenen och Brömsehus är skyltat från E22 vid infarten till rastplatsen vid Bröms vid Blekinges ostkust. Till Brömsehus får du gå 700 meter på en upptrampad stig och tyvärr är inte Brömsehus tillgänglig med rullstol eller barnvagn.
Däremot kan man stanna vid Fredsstenen vid Bröms som är betydligt mer tillgänglig och som delar parkering med Brömsehus.
Här kan du läsa om Brömsehus som ligger 700 meter från Fredsstenen vid Brömse bro: https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/bromsehus-vid-datidens-riksgransen.html
 |
| Bild från Blekinge museums samlingar på en vy vid Fredsstenen |
 |
| Kristian III |
 |
| Gustav Vasa |
När danske kungen ska ut och resa tar han med hovet och detta är normalt ett sällskap på runt 400 man. Men nu är detta ett extra viktigt möte då han ska träffa inte mindre än den svenska kungen Gustav Vasa. Det är mycket möjligt att han därför tar med sig ett lite större sällskap för att imponera och visa upp vilket ståtligt hov, vilket är en ren maktuppvisning. Men att resa från Köpenhamn till bron vid Bröms kommer att kräva en del av kungens medhjälpare!
Inför detta möte får Werner Passberg i Sölvesborgs län och Lister härad samt Greger Ulfstad i Lyckå län och Ronneby order att skaffa fram mat enligt en lista som sänds ut.
Var tjugonde man ska hjälpa till med 1 oxe, 4 pund smör, 5 sidor fläsk, 10 lamm, 20 höns, 80 ägg, 20 skäppor malt, 5 skäppor humle, 4 tunnor bröd, 4 skäppor gryn, 40 skäppor havre, 4 lass hö, 4 lass halm.
Måttenheten på senmedeltiden varierade geografiskt, men jag har fått fram nedanstående ungefärliga mått:
8 spannar = 1 pund= ca 400 liter.
1 tunna var ca 120 liter. 1 skålpund 0,425 kg.
1 skäppa = 30 liter
Det är enorma mängder mat som behövs. Kungen skriver att den rike ska hjälpa den fattige med att få fram maten på listan. Men när han kommer till Lyckå tycks sällskapet ha blivit än mer hungriga för då utökar kungen listan för Lyckå län. För var tjugonde man med 400 spedfisk, 1 tunna saltad torsk dvs 120 liter torsk, 4 tunnor öl är 480 liter samt 4 pund ost är 1600 liter ost.
Werner Passberg i Sölvesborgs län och Lister härad ska då även ordna natthärbärge för sällskapet första natten i Mörrum, andra natten i Hoby och sedan skall sällskapet till Ronneby och kvarstanna där så länge kungen behagar.
Greger Ulfstad i Lyckå län ska ansvara för natthärbärge i Lyckå, Avaskär och Brömsebro.
Nu behöves det bara en farbar väg. I nästa direktiv och kunglig befallning författades ett öppet brev till alla bänder och menige allmoge överallt i Sölvesborgs län att de skulle jämna vägen efter Henrick Hoffmands undervisning och det gjorde troligen att Kungsvägen (via regia) nu som först blir farbar med häst och vagn genom Blekinge.
Källa: Sven Rosborn
 |
| Den danske kungen Christian IV Bild: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kristian_IV_av_Danmark |
Innan man kunde sluta freden vid bron i Bröms hade man ett drygt halvår långa förhandlingar. Den danska delegationen bodde i Kristianopel och hade så mycket bagage att de fyllde 100 bondvagnar.
Den svenska delegationen leddes av fredskommissarien Axel Oxenstierna samt tre riksråd som den 7 januari 1645 åkte till Söderåkra prästgård där de bodde under hela förhandlingsperioden. Men här fanns också representanter för Hansan ifrån Portugal, Stralsund och Mecklenburg. Den välkände affärsmannen Louis De Geer hade också anslutit sig för att följa händelseutvecklingen. Den franske ministern de la Thuillerie var utsedd som fredsförhandlare.
 |
| Den svenska drottningen Kristina Bild: https://sv.wikipedia.org/wiki/Drottning_Kristina |
Den Svenska sidan av fredsförhandlingarna
Den lokala forskaren och författaren Stig Jonsson berättar i sin bok Krig och fred i Brömsebro intressanta detaljer i den svenska deligationens vardagsliv som bygger på anteckningar som gjordes av en lektor Fabian Baerentz i Kalmar samt brev skrivna av hovjunkaren Jesper Crusebjörn.
I Söderåkra prästgård som hade tre större rum bodde Axel Oxensteirna som ledde förhandlingarna och det är han som benämns exellensen i kommande berättelse. Han hade ett rum för egen del. I ett av de andra rummen bodde riksrådet Ture Sparre. Det tredje rummet användes till matsal. Prästgården hade även några mindre kammare där några personer fick bo. Men de allra flesta i deligationen hade hysts in i olika bondgårdar runt om i trakten.
Jonsson skriver följande: När maten bärs upp och marskalken kommer stöter alla fyra trumpetarna i sina instrument och spelar sedan en vers. Efter bönen sätter sig rikskanslern vid ena ändan av bordet. Närmast honom sitter på högra sidan sitter Mattias Soop och Ture Sparre. Tvärs över sitter Ture Bielke ( dessa var de tre riksråden förf. anm.) och sedan efter rang och värdighet. På bordet ryms nio dubbla fat. Tallrikarna är fyrkantiga och gropiga i hörnen, alla tecknade med vasen. Det var på sin tid Karl IX:s servis, som under måltiden skulle påminna om det orätt jutarna på den tiden tillfogade oss. (Jutarna kallades det folk som bodde på norra och centrala delarna av Jylland förf anm.).
Vid hovjunkarebordet sitter kanslitjänstemannen. De övriga intar sina måltider på sex olika platser. Under måltiden brukar rikskanslerna dricka först sina kollegor till ”sedan eventuella främmande” även om de sitter nederst på bordet. Om tiden medger dricker han sedan den ena efter den andra till och man kan förundra sig över att exellensen i sina höga ålder kan bocka sig som han gör. Efter måltiden sätter sig exellensen på en stol och snackar. Jonsson poängterar att Axel Oxenstierna vid denna tid var 62 år och att det då ansågs som en hög ålder.
För övrigt har man ute på fält slagit upp ett tält, där de äter om vädret är vackert. Angående stallet, upplyser Crusebjörn att de av kronan fått ett spann och en förgylld vagn. Det gällde ju att imponera på motståndarna. Annars hade var och en av delegaterna egen kaross med hästar. Till kyrkan åker de om det är regnväder.
Det är mycket svårt med provianten i Söderåkra. Kommissarierna och deras marskalk klagade över att staten var snålt tilltagen. Havre och hö fanns ej att få. Hos allmänheten fanns inget att köpa för så många. Därför måste proviant hämtas ända från Stockholm. Därifrån ankom en gång 400 tunnor spannmål och en annan gång 200 tunnor. ( År 1629 var en tunna 91,8 kg vilket innebär att de fick 36 720 kg spannmål respektive 18 360 kg).
Fortfarande klagades dock på allehanda brister. Särskilt var det brist på vin och konfekt, varav åtgången var stor på grund av de dagliga visiterna och gästningarna. För legationens behov uppköptes därför och nedsändes 44,5 åmar (1 åm = 157 l vilket utgör 6 986,5 liter) gott renskt vin.
3 pipor (1 pipa= 471l dvs. 1413 l) spanskt vin. 8 oxhuvuden (1 oxhuvud=235l dvs 1 880 l) blankt franskt vin. Sedan förmärktes inga klagomål avslutar Jonsson beskrivningen.
13 augusti 1645 skrevs fredstraktatet på
Fredstraktatet skrevs under den 13 augusti 1645. Den franska fredsförhandlaren de la Thuillerie ställde sig på mitten av holmen vid Brömse bro. Sedan emottog han i tur och ordning det underskrivna svenska traktatet i höger hand och det danska i vänster hand. Han korsade sedan armarna över bröstet så att sekreterarna fick ett exemplar var av det av motståndarna underskrivna fredstraktatet som återbördades till de tält man rest på var sida om gränsen. Den franske fredsförhandlaren förklarade sedan att hans medlaruppdrag var slut och förhandlarna gick sedan i procession ut ur sina tält och möttes mitt på holmen medan trumpetarna blåste fanfar.
 |
| I dag gräns mellan Blekinge och Småland Före 1658 gräns mellan Sverige och Danmark |
Gränsen markeras år 1050
Men Bröms hade redan då varit en viktig gränsfäste och blev under hela dansktiden en viktig mötesplats i norr upp mot Sverige. År 1050 möttes den svenske kungen Edmund Slemme, på Daneholm vid Götaälv, och den danske kungen Sven Estridsson, för att sätta upp sex stora stenar, så kallade rågångar, för att markera den svensk-danska gränsen för första gången. Vilka dessa stenar är och var de står har blivit ett omstritt ämne. Stenen vid Bröms tror vissa vara en sten som tidigare legat i Brömsebäck men som numera finns i trädgården till fastigheten närmast bron på den svenska sidan. Men troligare är att det är ett flyttblock vid Brömsebäcken på byn Appleryds ägor. Den omnämnda Vita sten har också varit omtvistad men idag är man ense om att det är den sten som finns i Farabol norr om Olofström. För att markera ut gränsen valde man naturliga markeringar som Brömsebäcken vilken västerut byter namn till Landabäcken. Vi kommer vid en road trip kring Dackes hemtrakter stöta på Landabäcken igen och den sedan istiden märkliga stenbildningen Antamåla rör. Det var på platser där det inte fanns naturliga markeringar som de tolv mäktiga och betrodda herrarna satte sina omtalade gränsstenar.
Betrodda män satte gränsen
Det berättas att Sverige och Danmark utsåg män var som var väl förtrogna med gränsområdet men händelsen är omtvistad då det inte finns några samtida dokument sparade, utan det som beskrivs har tillkommit senare.
Emund Slemme var kung i Uppsala
Sven Tveskägg i Danmark.
De satte råmärken mellan Sverige och Danmark.
Sedan nämndes från Sverige Ragvald från Tiundaland, Botn från Fjärdhundraland, Gåse från Västmaland, Grimalde från Östergötland. Nänner från Småland, Torsten från Västergötland, Tolle från Jylland, Gymkil från Själland, Dan från Skåne, Grimulf från Grimeton från Halland.
De tolv satte sex stenar mellan rikena.
Den första stenen på Skuttrans ås, den andra i Danabäck, den tredje Kinne sten, den fjärde Vraksnäs, den femte Vite sten och den sjätte Brömse sten mellan Blekinge och Möre.
_-_Nationalmuseum_-_15236.tif.jpg) |
| Gustav Vasa Bild: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustav_Vasa |
Gustav Vasa och Christian III
Ett annat omtalat kungamöte som ägde rum vid Bröms skedde år 1541. Då var det Gustav Vasa och Christian III som bestämde att ge varandra support vid hot från annan fiende. De slöt ett freds- och förbundskontrakt som höll fram tills att deras efterträdare startade Nordiska sjuårskriget år 1563. Möten av det här slaget var en kraftmätning och uppvisning av makt. Därför lät Gustav Vasa förlägga delar av sin flotta, med ett stort antal skepp i havet, på den svenska sidan norr om Brömsehus. Och på den lilla ön Stackaskär lät han bygga upp små hus som den svenska flottan behövde, enbart för detta möte. med den danske kungen.
 |
| Christian III av Danmark Bild:https://sv.wikipedia.org/wiki/Kristian_III_av_Danmark |
Vägarna var dåliga på 1500-talet
När Erik XIV 1564 skall försöka ta sig in i Blekinge kommer han inte över bron i Bröms med häst och vagn. Han tvingas ge order om att vagnarna ska vända om till Kalmar och bytas ut mot ridhästar.
Vägarna i Kalmar är dåliga med farbara med vagn. Läs gärna berättelsen En resa genom Blekinge 1586- en ögonvittnesskildring
Till Lyckeby upptäcker Erik XIV att det bara går en smal ridstig. Vagnarna som skickats till Kalmar får lastas om på skepp som tar dem till Lyckeby.
Från Torsås i Småland ner till Lyckeby och Lösen gick på 1500-talet en flitigt använd ridstig över Karsbo där ett packhus fanns vid gränsen. Förbi Älmteryd (där det idag finns ett naturreservat) förbi Augerum där man menar att ett tullhus, och så vidare till Lyckå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar