Sankta Clara kapellruin på Torkö
 |
| BLM OF 02661 Torkö klosterruin |
St.Claras kapell på Torkö i Ronneby kustband uppfördes i slutet av 1400-talet och tillhörde Franciskanerorden, som även kallades gråbröderna. De var ofta föregångare när det gällde att införa nya odlingsmetoder. Även sjukvård bedrevs inom klostren. Text från Kyrkliga kulturminnen
Ruinen efter klostret består av några mycket få meter stenmur som knappast är värd att besöka för själva murens skull. Tyvärr ligger dessutom resterna efter muren på en tomt bara några meter från ett boningshus. Om du parkerar vid vändplatsen innan den stora uthusbyggnaden. Kan du gå på höger sida om denna byggnad vilket tillhör strandängen mot vattnet. Du kan därifrån se murresterna i trädgården.
Trots att murresterna är mycket små så för den som är intresserad av kulturhistoria är det ändå intressant att ett av Blekinges mycket fåtal kloster legat här på Torkö.
 |
| Blm_D 2139 Torkö klosterruin Föremål Torkö klosteruin, suttit i taknock. 1400-tal |
En liten ö vid sidan av Torkö heter Helgeö. I området finns också pålspärrar i havet och mer om det längre ner i blogginlägget.
Franciskaner orden och Clarissorna
Sankt Claras kloster inrättades omkring 1460 och tillhörde Franciskanorden. Denna order grundades av Johannes av Assisi omkring år 1210. Han är känd för att ha predikat till djuren och fåglarna. Franciskanerna kallades gråbröder av färgen på deras kläder. Dräkten knöts ihop av ett rep runt midjan med tre knutar som symboler för fattigdom, kyskhet och lydnad.
Klostret på Torkö omtalas år 1524 och stängdes under reformationen.
Torkö en helig plats
Anledningen till att klostret byggdes just här på Torkö var att man på Torkö år 1467 hittade en alabasterfigur som man tyckte föreställde Sankta Clara. Därefter betraktades Torkö som en mycket helig plats och påven beviljade ansökan om att få bygga ett kloster till Sankta Claras ära.
Samtidigt låg ägaren till Torkö, riksrådet Ture Turesson Bielke, för döden och han beslöt att donera hela Torkö till Franciskanerklostret i sitt testamente.
Kloster av trä och gavlar av sten
Byggnaden skall ha varit byggd av trä med murade gavlar.
Under den här tiden var Blekinge danskt och den danske kung Hans donerade den närliggande ön Helgeö till klostret mot att de skänkte en tunna saltad torsk om året till Sölvesborgs slott.
Clara av Assisi
Klostret var helgat åt nunnan och ordensgrundaren Sankta Clara av Assisi (1194-1243) och hennes minnesdag i den Katolska kyrkan är den 11 augusti. Hon helgonförklarades år 1255 och sedan även år 1957 som televisionens beskyddare.
Första gången Clara hörde Franciskus predika fick hon sin kallelse och rymde hemifrån tillsammans med en släkting. Hon grundade år 1212 Franciskanernas andra orden, en klostergemenskap öppen även för kvinnor "De fattiga Clara-systrarna" men de kallades Clarissorna.
 |
| Blm_A 2369 N Fynd från Sankt Claras klosteruin på Torkö |
Sägen om Kung Hans på Torkö kloster
Jag har muntligt fått höra en historia som berättar att kung Hans efter Gribshundens förlisning år 1495 blev rodd till Gö. Därifrån skall kung Hans ha vandrat till Torkö kloster och övernattat där. Anledningen sägs vara att kung Hans ville be till Gud och tacka för att han överlevde Gribshundens förlisning.
Gribshunden var den danske kung Hans största och finaste flaggskepp. Skeppet förliste utanför Stora Ekön i Ronneby skärgård då kung Hans med flera skepp var på väg till Kalmar för att där möta den svenske riksföreståndaren Sten Sture d.ä. Anledningen till mötet i Kalmar var att Kung Hans ville återupprätta Kalmar unionen.
Jag skriver att detta är en sägen då jag inte sett några skriftliga bevis för att kung Hans verkligen övernattat på Torkö. Dessutom tycker jag det är konstigt att han lät sig bli rodd till Gö och inte direkt till Torkö där klostret låg. Men vem vet, kanske det är en historiskt sann berättelse?
Helgeö ars- heliga kors klippa och helig källa på Helgeö
På den intill Torkö liggande ön Helgeö skall det finnas en lodrätt brant som kallas Helgeö ars. Detta ska betyda Helige kors.
På Helgeö skall det också finns en helig källa som aldrig sinar utan varje dag året om ger vatten.
Det berättas vidare att denna heliga klippa och källa skall ha rötter så långt tillbaka i tiden som till Vikingatiden.
På Runeberg kan du läsa mer om denna klippa Runeberg Torkö Helige ars samt Torkö
På bilden nedan kan man se hur mycket av klosterruinen som fanns kvar omkring år 1890. Det har berättats att bonden var rädd att barnen skulle klättra upp på klosterruinen och skada sig och därför rev han stora delar av ruinen. Men jag tycker mig kunna se att rester av ruinen har försvunnit även på senare år.
 |
Blm OF 03566 – Kapell |
Kapellruinen före röjning."St.Claras kapell på Torkö i Ronneby kustband uppfördes i slutet av 1400-talet och tillhörde Franciskanerorden, som även kallades gråbröderna. De var ofta föregångare när det gällde att införa nya odlingsmetoder. Även sjukvård bedrevs inom klostren." - Text från Kyrkliga kulturminnen
Torkö klosterruin i början av 1900-talet
 |
| BLM E 02832 Torkö klosterruin början av 1900-talet |
Klosterruinen vid 1900-talets början. St.Claras kapell på Torkö i Ronneby kustband uppfördes i slutet av 1400-talet och tillhörde Franciskanerorden, som även kallades gråbröderna. De var ofta föregångare när det gällde att införa nya odlingsmetoder. Även sjukvård bedrevs inom klostren.
Torkö klosterruin 1964-05-15
 |
BLM D2134 Torkö, klosterruin. Grind till höger i bilden. I bakgrunden rött uthus med vass- eller halmtak. Bilden tagen efter röjning. |
Vägbeskrivning/ tillgänglighet
Resterna efter Torkö klosterruin ligger på en plan gräsyta och omkring 20 meter att gå från bilväg.
Google maps Torkö
Klosterruinen ligger på Klostervägen 9 bakom uthusbyggnad. Gå runt på höger sida så kan du se murresterna i trädgården utan att gå in på tomtmark. Google maps Klosterruinen
Koordinater till Torkö klosterruin: 56.15825, 15.40292
Majas konstcafé på Torkö
Fikatips! När du är på Torkö passa på att besöka Majas Konst och klostercafé Ett litet udda café med konstnärsprylar och kurser. Här har du underbar utsikt över havet och Helgeö.
Du kör förbi cafét på väg mot klosterruinen.
Pålspärrarna i havet utanför Torkö
 |
| Blm_D 3466. Pålspärrar upptagna år 1969 Pålar från farledsspärr mellan Torkö och Östanön |
Blekinge har Sveriges största koncentration av pålspärrar. Dessa består är pålar av trä som under vikingatid-tidig medeltid sattes i havsbotten i färdleder för att hindra oinbjudna båtar att ta sig in.
man har framför allt under två perioder dels under 1960-70-tal samt runt 2020-talet undersökt Blekinges pålspärrar.
Här mellan Tvägöl- Kvalmsö hittat en 200 meter lång pålspärr. Olika trädslag har använts men mest ek.
Mellan heleö och Kvalmsö ligger en 800 meter lång pålspärr och den är dessutom upp till 40 meter bred. Det finns ingen öppning i denna spärr.
Mellan Helgeö och Östanö finns en 550 meter lång pålspärr av största delen ek.
Enligt Länsstyrelsen i Blekinge finns det 14 numera kända pålspärrar i vattnet runt Hjortahammar och de dateras till 1000ä1100-talet. Torkö och Helgeö ligger strax väster om Hjortahammar.
Andra pålspärrar i Blekinge
Utanför Lyckebyåns utlopp finns pålspärrar där virket höggs vintern 1113 enligt dendrokronologiska undersökningen. Denna pålspärr har varit 6-7 meter bred.
I Hallarumsviken finns pålspärrar, en farledsspärr där träpålar slagits ner i botten och legat antingen strax under vattenytan eller strax över den.
Källor
Blekinge museum
Länsstyrelsen i Blekinge
Vrak.se
Vår fru-klostret, karmelitkloster i Sölvesborg
I Blekinge fanns ett kloster i Sölvesborg direkt intill nuvarande Sankt Nicolai kyrka. Detta var ett karmelitkloster som inrättades år 1486.
Läs tidigare blogginlägg om Sankt Nicolai kyrka i Sölvesborg
Klostren hade under medeltiden funktioner och betydelse inom odling och sjukvård samt som övernattningsmöjlighet för resanden.
Reformationen
Reformationen i Sverige kom år 1524 då kungen Gustava Vasa drog in klostren och plundrade kloster och kyrkor på sina rikedomar. Dessa användes till kungens krigskassa.
I Danmark infördes reformationen lite senare år 1536 av kung Kristian III. Då revs klostren i Sölvesborg och i Ronneby.
Sankt Jörgens hospital i Ronneby
I kvarteret Georg i Ronneby låg ett hospital som omnämns första gången under 1500-talet men troligen inrättades under 1300- eller 1400-talet. År 1564 skadas byggnaden under Ronneby blodbad och år 1582 åläggs Ronneby stads borgare att återuppbygga anläggningen.
Vad är skillnaden mellan hospital, Helgeandshus och spetälskehus
På ett hospital vårdades sjuka under tidig medeltid och hospitalen sköttes av munkar och nunnor på klostren.
I flera städer fanns Helgeandshus som vårdade fattiga och sjuka.
Spetälskehusen låg oftast utanför själva staden för att sjukdomen spetälska inte skulle spridas till stadens befolkning. Man har med all sannolikhet inte tagit emot människor med den smittsamma sjukdomen spetälska vid Sankt Jörgens hospital i Ronneby eftersom hospitalet låg mitt i staden. I andra medeltida städer som Åhus och Vä lade man spetälskahospitalen utanför stadskärnan med tanke på just smittorisken.
Efter digerdöden på 1300-talet antog spetälskehospitalen i Norden Sankt Jörgen som skyddshelgon. Med tiden knöts övriga Helgeandshus och hospital till Sankt Jörgen.
Hospitalet fanns in på 1600-talet i Ronneby och hospitalets jordegendomar redovisades år 1631 som den enda andliga stiftelsen i Blekinge med jord och gods som skulle avsätta ekonomiska medel till hospitalets underhåll.
Troligen lades hospitalet ner då stadsrättigheterna i Ronneby drogs in i samband med att Örlogsstaden Karlskrona byggdes.
I en karta från år 1719 står det att läsa: En stor Tomt, hwar på muren av en gammal Kyrka, en stuga med Fahstuga samt Brygehus, har fordom varit Hospital, men possideras genom kiöp af Math Maas.
Till hospitalet hörde en hospitalkyrka som stod kvar som en ruin utan tak inpå 1800-talet. Klockan i kyrkan flyttades till Amiralitetskyrkan Hedvig Eleonora år 1700.
Ronneby är både Blekinges äldsta och yngsta stad
Man tror att de sista spåren efter hospitalet och hospitalkyrkan försvann då den stora branden i Ronneby var år 1864 och som förstörde stora delar av det som då var Ronneby köping.
Ronneby är Blekinges äldsta stad men blev fråntagen sina stadsrättigheter år 1680 och under en period räknades Ronneby som en köping fram till år 1882 då Ronneby åter igen fick stadsrättigheter.
"Rattenbu omnämns i kung Valdemars jordebok år 1231 men stadens borgare i Ronneby stad anges först år 1292. Ronneby är på så sätt både Blekinges äldsta stad som var inrättad år 1292 och den yngsta då stadsrättigheterna återkom år 1882.
Skelettrester från begravningsplatsen vid hospitalkyrkan
År 1904 byggde Kockums en mjölbod och då grävde fanns man skelettrester. Detsamma skedde när Kockums på nytt grävde för att bygga ett valsverk år 1925.
Detta valsverk revs så småningom och då kom det i korsningen Möllebacksgatan- Kyrkogatan fram en grund som var täckt med kalkbruk och som man antog var resterna efter hospitalkyrkan.
Även vid senare utgrävningar år 2018 fann man 15 gravar på platsen. De var kristna gravar där de döda placerats på rygg med korslagda armar. Vid en grav fanns pärlor som tros ha varit ett radband.
Förutom skeletten hittades keramikskärvor, vävtyngd av bränd lera, ungskakel, sländtrissa, fönsterglas.
Invid grundmuren fann man fyra silvermynt varav en var från Visby örtug från 1420-40-tal samt stämplade Kristoffer av Bayern 1439-45. Blyinfattat glas som troligen var från hospitalkyrkan.
Hospitalkyrkan har varit 16 x9 meter stor och låg i den södra delen av en långsmal tomt. En grävd kvarnränna leddes ner förbi tomten. Merparten av grunden ligger under dagens Kyrkogatan.
Hospitalkyrkan har varit uppförd huvudsakligen av fältsten i kalkbruk. Fönstren har varit små och blyinfattade romboidformade.
 |
| Romboidmönster |
Det har funnits en begravningsplats vid hospitalkyrkan och byggnaden dateras till före år 1400, troligen 1300-tal och att en återställning av byggnaden skett efter Ronneby blodbad år 1564.
Läs gärna: Harald Anderssons "Ronnebys medeltid spetsälskesjukhus"
Harald Andersson är en skicklig amatörhistoriker från Ronneby som gjort en intressant sammanställning och forskning kring spetälskasjukhuset i Ronneby.
Läs gärna Harald Anderssons text Ronnebys spetälskesjukhus
Vägbeskrivning
Om du går Kyrkogatan från Heliga Kors kyrka ner för kyrkbacken mot ån där vattenfallet finns kommer du till en korsning in till Mor Olivia gården. Där i korsningen låg Sankt Jörgens kapell. Vid Mor Olivia gården finns en skylt uppsatt som berättar om platsen.
Ta gärna en promenad i kvarteret Bergslagen då du är här. Där finns små smala gator och bebyggelse från den äldsta bevarade delen av Ronneby som undkom den stora branden på 1860-talet.
Google maps Kyrkogatan i Ronneby
Google maps: Mor Oliviagården Här vid parkeringen finns också en skylt med information om Sankt Jörgens hospital och hospitalkyrka
Google maps: Kvarteret Bergslagen med pittoresk äldre bebyggelse
Google maps: Heliga kors kyrka Läs mer om Heliga kors kyrka
Källor
Källa bland annat St Jörgens hospital i Ronneby Kv Georg 1 Rapport 2018:4 från Blekinge museum
Pestkyrkogården i Bräkne-Hoby
Här här jag skrivit ett längre inlägg dels om olika pest- och kolerakyrkogårdar samt lite om dödstalen då dessa fruktansvärda farsoter drabbade Blekinge Pestkyrkogården i Bräkne-Hoby
Tidiga medeltida kapell
I Hällevik, på Utlängan och på Sturkö fanns tidiga fiske- och kustkapell under medeltiden.
I Hörryda och Holmsjö fanns också tidiga medeltida kapell vilket talar om att det var platser där det bodde många människor och ett behov av kapell för att fira mässa uppstod. Uppgifter talar för att kapellet i Hörryda och Holmsjö förstördes under Nordiska sjuårskriget på 1560- talet.
Kapellet i Holmsjö låg på ängen nedanför gårdarna som ligger på en höjd i utkanten av den norra delen av byn efter Hembygdsön. Det var här den ursprungliga byn låg. Kapellängen kan sägas ligga mitt emot infarten till Eringsbodavägen. Den exakta platsen tycks ingen känna till.
Däremot verkar det vara okänt var kapellet i Hörryda legat.
De medeltida kapellet hade inte egen präst och man fick inte förätta dop eller begravning.
Backaryd anses vara den första byn i den Blekingska skogsbygden som fick ett kapell år 1618. Backaryd blev senare egen socken med präst.
Därefter kom egna socknar i Kyrkhult, Eringsboda, Ringamåla, Öljehult och Sillhövda första under 1700-talet och 1800-talet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar