Hällristningar i Blekinge

Fürstska klippan / Högadal är ett av Blekinges största hällristningsområde

Hällristningarna

Hällristningar är fascinerande och tillhör en förbryllande värld av figurer och bilder från människor som levde i en annan kultur och under helt andra livsbetingelser än vad vi gör. Men samtidigt levde de på samma plats som vi lever idag!

När man kommer ut till hällristningarna på Torhamnslandet och ser dem framför sig blir frågorna allt mer levande. Vilka var människorna som satt här och med hjälp av hård sten knackade in dessa fantasieggande bilder i berghällen? Vilken betydelse hade hällristningarna för dess skapare och det samhälle som de levde i?

Medelhavsklimat under bronsåldern

Hällristningarna kom till under bronsålder som varade mellan 1700-500 år f.Kr. Klimatet var då varmare och man har hittat vindruvskärnor som då odlades här. Durumvete som nu återigen odlas i Sverige var ett vanligt sädesslag och en sorts landsköldpadda trivdes i våra gölar. Forskarna menar att det klimat som de svenska bronsåldersmänniskorna levde i kan liknas vid dagens Medelhavsklimat.

Kontakter med Europa

Intressant är att hällristningarna i de södra delarna av Sverige som kom till i den senare delen av bronsåldern, efter år 1200 f. Kr, är att det finns direkta motsvarigheter i Italien. Detta visar att man redan under den senare delen av bronsåldern reste och man hade kontakter med människor i andra delar av Europa.

Idag är arkeologin överens om att hällristningar oftast handlar om religion men också om myter och återskapandet av berättelser. Det har diskuterats om de hört till en solkult eller kanske en kult kring fruktbarhet och död? Trots att det gått mellan 2500-3500 år sedan vi var bronsåldersmänniskor, har vi som människor inte förändrats så mycket som man kanske kan tro. De som levde här blev förälskade, hade drömmar om framtiden, oroade sig för sina barn och för försörjningen i form av att få en bra skörd och ett gott fiske. Säkerligen hade även de funderingar om livet mellan födelse till död, om livets mening och vad som sker efter döden?

Mycket av världens religioner handlar om just detta. Frågan är vad vi som lever idag kan läsa av i bronsåldersmänniskornas bilder och figurer? Kan vi lära känna bronsåldersmänniskorna och förstå dem genom att studera deras bildkonst? Vilken betydelse hade en bild av en fotsula eller ett skepp för en bronsåldersmänniska? Vilka ritualer och offer utförde de för att komma i förbindelse med gudarna som styrde över världen och människors liv? Svaren är svåra att nå idag men när vi besöker platser som Hästhallen eller Fürtska klippan kan vi låta fantasin flöda och ge oss i kast med besättningen på skeppen, solskivorna som vandrar över hällen och djurens betydelse.

Jordbruksristningar i Blekinge

Hällristningarna som vi finner i Blekinge tillhör jordbruksristningar och hänger samman med de hällristningar som finns längs Östersjökusten i Tjust i norra Kalmar län, Uppland och på några platser i Norrland. Men också på platser som Bohuslän, Österlen och Bornholm.

Blekinges hällristningar

De mest kända platserna med hällristningar i Blekinge är Hästhallen/ Horsahallen och Fürstska klippan / Högadals hällristningar. Hittills har man funnit tretton hällristningarna som har figurer och utav dem finns sex stycken på Torhamnslandet, fyra stycken i socknarna intill och tre av dem i mellersta Blekinge. I västra Blekinge har man hittills inte hittat några hällristningar med figurer. Flera av dessa hällristningar består av cirklar eller fragment av bilder. Några ligger på tomtmark och kan därför inte besökas trots att de utgörs av omfattande hällristningar på skepp.

Av de motiv som avbildas är skeppen de som förekommer flest gånger men det finns även hällristningar på bland annat vagnar, djur, fotsulor och människor. Ofta förlade man hällristningarna mot öster där solen går upp och på platser som varit väl synliga ute i geografin.

Hästhallen/ Horsahallen Blekinges största hällristningsområde

Horsahallen/ Hästhallen

Hästhallen eller Horsahallen som den kallas med ett äldre namn är Blekinges största hällristningsområde. Platsen har fått namn efter bilderna på två hästar på klippan och som besökare här kan du se 140 figurer varav 80 är skeppsbilder. 

På hällristningen som har en yta på 10 gånger 10 meter finns även fotsulor, människofigurer, djurbilder, cirklar, skålgropar och en rad obestämbara figurer. Hällristningarna på Hästahallen är från bronsåldern som varade mellan år 1700-500 f.Kr. men hittades först på 1700-talet.

Idag när vi besöker Hästahallen är den omgiven av en gles tallskog. Under bronsåldern var hällristningarna omgivna av ljunghedar och vattennivån låg högre än vad den gör idag. Det är troligt att man valde medvetet att förlägga sin bildkonst på en berghäll varifrån man hade god utblick över det flacka Torhamnslandet och havet intill. Man ville helt enkelt visa upp hällristningarna på en väl synlig plats.

Hästhallen/ Horsahallen är Blekinges största hällristningsområde

Vägbeskrivning/ Tillgänglighet

Koordinater: 56.1183032, 15.8352256

Google maps: Horsahallen/ Hästhallen Blekinges största hällristning

Ifrån E22 tar du av mot Jämjö och i höjd med Jämjö kyrka svänger du mot Torhamn. Efter cirka 10 kilometer är Horsahallen/ Hästahallen skyltad intill vänster på en mindre väg. Från parkeringen går en mindre stig några hundra meter in i skogen till hällristningarna. Då det är en stig som leder fram till hällristningarna är det svårt att ta sig fram med en rullstol eller barnvagn.

En så kallad häxkvast på ett träd invid hällristningarna vid Hästahallen

Fürstska klippan/ Högadals hällristningar

Hällristningar på en häll vid Fürtska klippan/ Högadal

Den här platsen kallas Högadals hällristningar eller Fürtska klippan efter Carl Magnus Fürst som skrev om platsen på 1880-talet. Detta är en av de största hällristningsområdena i Blekinge efter Horsahallen i Torhamn. 

Även här finns det en rad olika figurer som på ett fantasieggande sätt får tankarna att kretsa kring deras betydelse och varför de knackades in på berghällen. Många av dem är ifyllda med vit färg men det finns även de som saknar den nutida färgmarkeringen. Här får du möjlighet att själv leta på hällen efter hällristningar och kom ihåg att nya hällristningar fortfarande hittas runt om i landet!

Vägbeskrivning/tillgänglighet

Koordinater: 56.1584753,15.8927858

Google maps: Furstska klippan/ Högadals hällristningar

Kör vägen igenom Jämsjö samhälle. I den norra delen av samhället Jämjö svänger du mot Konungshamn och efter cirka 5 kilometer kommer du fram till avtagsvägen mot Tvisten. Här finns en skyltad parkeringsficka intill vägen där du kan stanna bilen.

Följ sedan stigen 200 meter in i backen. Den här klippan med hällristningar ligger närmare vägen än Hästahallen men är otillgänglig med barnvagn eller rullstol  då det bara är en liten stig som leder fram till hällen.

Fürstska klippan/ Högadal

Svanhalla hällristningarna

I mörker snedbelyst hällristning vid Svanhalla

Hällristningarna i Sibbaboda ligger på en stor berghäll som sluttar vackert ner mot havet. Är du ute på en road trip och har en kaffekorg med dig är detta ett fint ställe att förtära den på, medan du njuter av ett stycke fin skärgårdsnatur.

När hällristningarna gjordes stod vattennivån högre och berghällen var då en utskjutande klippa i havet.

Skeppsbilderna ligger inom ett 3,5 gånger 1,2 meter stort område. Skeppsbilderna är mellan 27 centimeter till 133 centimeter stora. 

Runt omkring spridda på berghällen och på båda sidor om stenmuren finns även skålgropar inhuggna.

Vägbeskrivning/tillgänglighet

Koordinater: 56.1304968,15.8932847

Google maps: Svanhalla hällristningar

Om du tittar på en karta ligger hällristningarna närmare Sibbaboda än Svanhalla vilket kan vara förvirrande när man skall hitta dit.

Kör kustvägen från Torhamn mot Kristianopel och efter cirka 3 kilometer ska du svänga in till vänster på en liten väg som går in till några sommarstugor. Vägen till hällristningarna går in efter avtagsvägen mot Anneberg men innan vägen mot Flyet.

Du ska köra in vid en rad postlådor. Parkera och följ vägen till vänster tills du kommer upp på en stor berghäll som vetter mot havet.

På berghällen håller du till höger och hällristningen ligger bakom en stenmur som du måste klättra över.

Hällristningen ligger i en svacka som vattenfylls vid regnigt väder och kan därför vara svår att se. Lättast blir det då förstås att besöka den här platsen sommartid vid torr väderlek. När vattnet som täcker hällristningen vintertid fryser utsätts hällristningarna för frostskador och blir mer ömtåliga. Undvik därför att gå direkt på hällristningarna.

Snedbelyst hällristning i Svanhalla

Snedbelyst skålgrop i Svanhalla

Halahults offerlund

Offerlunden i Halahult anses vara från 1600-talet

Här kan du läsa ett tidigare inlägg om denna helt unika plats. Det finns ingen liknande plats i Sverige och därför är Offerlunden i Halahult så mystisk. 

Offerlunden i Halahult

Glömminge Kalmar

Söder om Kalmar i byn Glömminge finns Kalmars enda kända hällristning. Den är lättbesökt.

Hällristningen i Glömminge

-