I det här inlägget berättar jag om Sant Enevolds, Asarums och Edestads källor som fortfarande går att besöka och som under den katolska tiden varit heliga källor som människor vallfärdat till från både när och fjärran.
De två senare har i vart fall haft så stort besöksantal att de bidragit till stora inkomster, särskilt för Edestads del som kunde bygga ut kyrkan. Men även för Asarums fattigkassa och när det gäller Sankt Enevalds källa byggde man till och med ett kapell intill källan.
Men efter reformationen ansågs källorna stå för vidskepelse och skapade då konflikter med kyrkan som både ville få bort denna avgudadyrkan och samtidigt ville få in inkomsterna de gav. För gemeneman satt traditionerna djupt och tron på helgonkulten och det livgivande vattnet satt hårt i folksjälen. Tron på det hälsobringande vattnet levde vidare in under brunnsepoken där brunnsdrickning och bad ansågs bota många sjukdomar som kunde drabba en människa. Kanske har inte tron på vattnets hälsobringande effekter helt förvunnit ur människans sinnevärld. För visst är det gott för både kropp och sinne med rent vatten och varma bad, och handeln erbjuder en mängd olika medikamenter för kryddning av de båda.
Sankt Enevalds källa i Sölvesborg
Enligt legenden skulle Enevald varit en man som vallfärdade till Jerusalem för att besöka Jesu grav. När han skulle återvända hem till Sverige fanns det ingen båt som han kunde ta honom hem, utan han var strandsatt i Jerusalem. Han satte sig då vid en sten och bad Gud om hjälp att ta sig hem. Plötsligt upptäckte han att han satt vid samma sten fast i Sölvesborg. När han bad tackböner till Gud sprang det upp en källa på platsen. Efter hans död skedde heliga underverk vid källan och man bygge även ett kapell här. Sankt Enevalds kapell.
Det finns flera äldre dokument bevarade där Sankt Enevalds källa i Sölvesborg omnämns. Den först kända är från år 1405 då riddaren Jens Nielsen Lövenbalk, för att göra bot för ett dråp han begått, betalar två personer som skall agera som ställföreträdande pilgrimer genom att besöka Sankt Enevalds källa i hans ställe.
Inför midsommardagen 1709 blev Sankt Enevalds källa jämnad av marken efter ett beslut av kyrkoherden Lars Mårtensson och landshövdingen Adlersten då man ville förhindra att människor vallfärdade till källan.
Katolsk sed anses bli vidskepelse
Att vallfärda till källor var en katolsk sed och är fortfarande på olika håll i världen. Men efter reformationen under den första delen av 1500-talet då Sverige blev protestantiskt ansågs heliga källor som vidskepelse. Men riktigt så enkelt var det inte för folket som hade en lång tradition av att tillbe olika helgon och besöka heliga platser dit källorna räknades.
I de beskrivningar som finns bevarade från de heliga källorna i Blekinge kan man se att det särskilt var vid midsommartid som källorna besöktes och att de var igång i vart fall in på 1700-talet innan kyrkan och landshövdingen på allvar tar tag mot vidskepelsen. Kanske berodde det på att upplysningstiden hade gett nya intryck som fick landshövdingen att reagera. Men man kan också ana en konkurrens och hot mot kyrkans auktoritet bakom överhetens agerade.
Var låg källan?
Det är en omtvistad historia var Sankt Enevalds källa faktisk låg. Söder om staden sägs det i de äldre beskrivningarna. Idag är Falkvik och Järnvägsparken de platser som sägs vara de mest troliga för källans placering. Genom åren har man gjort flera försök att hitta den omtalade källan och den sista arkeologiska undersökningen gjordes så sent som år 2021 utan att man fann några fynd efter vare sig källan eller det omtalade Sankt Enevalds kapell.
Vägbeskrivning
Koordinater: 56.0376472915667,14.5791578292847 Går att klistra in i Google maps
 |
| Edestads medeltidskyrka |
Offerkällan i Edestad
Offerkällan i Edestad ligger direkt bakom kyrkan på kyrkogården och det har genom historien varit många olika stridigheter mellan offerkällans användning och kyrkans tillbakavisande av vidskepelser. Och offerkällan lämnar oss inte oberörda då jag pratat med flera personer som vittnar om att man upplever ett stort lugn vid Edestads kyrka. Kanske har det med källan att göra, vilket en kvinna bestämt hävdade när jag pratade med henne om besöksvärda platser i Blekinge. Samtidigt slås man vid ett besök vid källan av att järnvägen går bara några meter ifrån den. Det är tur att källan bevarats till eftervärlden och inte grävdes bort då järnvägen drogs.
Blekinges mest kända vallfärdsort
Källan var under den katolska medeltiden, Blekinges mest kända vallfartsort. Men traditionerna levde vidare under 1600-1700-talet. Under kyrkoherde Jens Nielssens tjänstetid i början av 1600-talet berättas det att det utövades så mycket vidskepelse kring källan att biskopen ålande kyrkoherden att låta igenkasta den, vilket skedde. Men snart igen blev källan upprensad och människor besökte den. Därefter kom två nya beslut bland annat från landshövdingen att förbjuda besök vid källan.
Källa för botande och skapande av folkfest
År 1735 klagade kyrkoherden på användandet av offerkällan. Vakter hade placerats ut då människor offrade pengar i källan och både drack av dess vatten och tvättade sig i dess vatten. Man la även sina kläder runt om källan under tiden som man gick vissa varv kring källan och kyrkan. Men samtidigt behöll kyrkan de pengar som offrats.
År 1750 hade midsommarfirandet blivit en folkfest som väckte missnöje hos myndigheterna som skrev ”ett ogement tillåpp af gement fålk som hela natten igenom bedrifwa allehanda mörksens och köttsens gärningar, så att supande, skriande och annat slikt är till ända”.
Men ingenting hjälpte, varför man gick så långt att vid midsommartid sändes en vakt från Karlskrona att bevaka källan.
Offrandet gjorde kyrkan rikast i regionen
Kyrkan lät sänka ned en såll i Edestads källa de dagar då man enligt traditionen visste att många besökare kom till Edestad för att offra pengar. Sållet fångade upp de offrade pengarna som skulle gå till kyrkans bästa. Under en tid ansågs Edestads kyrka vara den rikaste i regionen på grund av de inkomster som offerkällan gav. Källan spelade alltså en dubbelroll i socknen.
Vattnets botande krafter lever vidare
Under 1700-talet berättar källorna att antalet besökare vid Edestads källa minskade då surkällan i Ronneby brunn hade öppnats. Under brunnsepoken sökte sig människor återigen till vatten. Men nu var det järnhaltigt vatten som ansågs hälsobringande och som man trodde kunde botade många olika sjukdomar. Men vid många av dessa hälsobrunnar badade man också i vatten. Både kallbadhus och varmvattenbad anordnades förutom brunnsdrickning morgon och kväll. Så vattens hälsobringande effekter lever vidare genom historien men formen ändras något genom historien. Och nog är vi många som tycker att ett varmt bad än i dag gör susen då vi är stressade eller nedsatta.
Här kan du läsa ett tidigare inlägg om Tulseboda brunn, en idyll i Kyrkhult https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/kyrkhult-en-idyll-med-brunnshistoria.html
Använts in på 1900-talet
Så sent som in på 1900-talet finns vittnesmål om att Edestads källa använts för att bota bland annat Spanska sjukan. I dag kan man tyvärr inte nå källans vatten men människor slänger fortfarande mynt i den.
 |
| Kornguden från Edestad Foto: Blekinge museum BLM 1239 Kristusbild |
Kornguden
Ifrån Edestads socken finns ett triumfkrucifix, kallad Kornguden, som numera förvaras på Blekinge museum. Denna Korngud är en del av ett triumfkrucifix, som man gick med i en procession över åkrarna runt om i Edestad, i förhoppningen om att detta skulle leda till bra skördar. Kristusskulpturen är kyrkans äldsta föremål och troligen från senare delen av 1100-talet.
Kornguden finns att se på Blekinge museum i Rosenholms föremålsmagasin utanför Karlskrona.
Edestads medeltidskyrka med Blekinges äldsta klockstapel
Kyrkan i Edestad är en av Blekinges sex bevarade medeltidskyrkor. Vid dendrokronologiska undersökningar har timret i takstolarna i koret kunnat dateras till år 1421 (+-5år). Mycket talar dessutom för att en äldre träkyrka, möjligen en stavkyrka, funnits på platsen före den nuvarande byggdes. Offerkällan i Edestad var vida känd och gjorde att ett stort antal människor vallfärdade dit och detta ökade socknens inkomster men också utgifter då behovet att en större kyrka uppstod. Kyrkan har därför byggts till i omgångar.
Klockstapeln vid Edestads kyrka är troligen från 1500-talet och är den äldsta i Blekinge.
Vägbeskrivning/ tillgänglighet
Edestads kyrka ligger i Ronneby kommun, Edestadsvägen 40 i Johannishus, omkring 9 km nordost om Ronneby.
Kör E22 österut förbi Ronneby. Vid korsningen mellan Gärestad - Tving, sväng mot Tving. Efter ett par kilometer ta av mot Edestad som är skyltat. Kyrkan ligger intill vägen.
Tillgängligheten på Edestads kyrkogård är mycket bra och här finns en anpassad vattentoalett som är öppen året runt. Fram till kyrkan och offerkällan går de sandade gångvägarna som gör platsen framkomlig för barnvagn, rullator och rullstol.
 |
| Asarums kyrka |
Asarums källa
Carl Fredrik Fallén var professor i naturalhistoria med stort intresse för entomologi. Han gjorde sommaren 1825 en resa genom Blekinge som han skrev ner i en reseskildring. Där får man en fin historia om Asarumskälla då han kommer resande för att besöka Asarums prästgård onsdagen den 10 augusti 1825.
”Vid ankomsten till Asarums offerkälla möttes vi af ett halvt tjog barn. Barn med vattenkrus och skålar i händerna, som passade på de resande vid en öppen grind; men vagnen rullade hastigt igenom, och okunnig var jag dessutom, hvad denna uppassning med vatten skulle betyda. Det bestod i ett tiggeri mot att fördelen att få dricka af detta offervatten”.
”Offerkällan ligger nära vägen uti en instängd gång, försedd med en fyrkantig öfverbyggnad och tut liksom Esperöds källa fast utan lock. Den ägs gemensamt av Byen men underhålls af en fattigkassa, som midsommartiden har att vänta en ej obetydlig inkomst av de vallfarter, som av gammal vantro eller af vanligt nöje anställes denna årstid till denna källan, vars vatten för övfrigt icke kan hafva någon annan läkedomskraft , än den en törstig kan vänta sig, när han druckit däraf så mycket han åstundar”.
 |
| Asarums källa, hit vallfärdade människor under 1700-1800-talet |
Gammal vantro
Redan 1825 ansågs det alltså vara en gammal vantro att källas vatten skulle kunna ha läkande krafter. Det är en bra tidstypisk beskrivning vi får genom Falléns beskrivning då han berättar om barnen, från de fattiga familjerna får vi anta, som försöker få en inkomst av källans vatten vid infarten till Asarum.
Källan gav Asarums fattigkassa goda inkomster
Vid midsommartid har man enligt Falléns beskrivning vallfärdat och lagt pengar i källan vilken gett en ej obetydlig inkomst till fattigkassan. Även i en annan äldre beskrivning hittar jag en notering att Asarums källa besöktes bäst på midsommarafton och att den då kläddes med löv innan man kastade i pengar i den.
 |
| Vägvisare vid Asarums källa |
Midsommar- och trefaldighetstid
I likhet med Sankt Enevalds och Edestads källor är det ofta just midsommartiden som tycks ha varit den högtid som drog flest besökare till källorna. Men även trefaldighetstiden anges på något ställe ha tilltalat besökarna. Trefaldighetstiden är tiden mellan pingst och domsöndagen i november och handlar om att vi som människor ska lära känna Gud och växa som människor.
Vägbeskrivning/ tillgänglighet till offerkällan i Asarum
Koordinater: 56.201865,14.827574
Källan ligger i korsningen mellan Offerkällevägen och Bäckvägen strax söder om Asarumskyrka.
Källan är lättillgänglig med stensatt gång fram till källan och är lättillgänglig. Det går att parkera på gatan direkt intill källan.
Läs mer
"S:t Enevalds källa i Sölvesborg" är en artikel skriven av Sölvesborgskännaren Hans Milton. Marcus Bernhardsson har skrivit "Ett medeltida pilgrimsmål som väcker frågor" i Blekinge museums skrift "Arkeologi i Blekinge" som är mycket informativ.
I Runeberg.org kan man läsa äldre berättelser om Edestads kyrka och de seder och bruk som där utfördes vid offerkällan.
http://runeberg.org/antiqtid/22/0288.html
 |
| Väghållnings sten vid Asarums källa, står ej på ursprunglig plats |
 |
| Karlshamns vapen |
 |
| Vilken knotig bark! Ett gammalt vist träd vid offerkällan. |
Sant Måns helig källa i Torhamn
Det finns materiel bevarat som berättar en sankt Mogens källa i Torhamn. Källan ska ligga invid havet om man följer Sankt Måns väg som går in direkt söder om Gissleviks camping- och badplats. Man ska följa vägen men då de svänger av mot husen ska man gå längs havet ytterligare ett kort stycke. Jag har varit där och letat efter den men inte hittat den. Men enligt vad jag läst ska den lilla direkt intill havet strax före två bryggor. Kanske någon av mina läsare har bättre tur? Hör gärna av dig i så fall med en bild och en vägbeskrivning så blir jag riktigt glad! lohlamariedebie@live.se eller 0708-625810.
I Torhamn fanns en medeltida äldre kyrka som revs 1884 och denna kyrkan var helgad åt den heliga Mogens. Namnet kommer från dansk-tiden och översätts ofta idag med Måns eller Magnus.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar