Jag har länge känt till att det finns en lantras från Blekinge som kallas Ringamålakon. Men mer blev det inte då jag inte kunde hitta några i landskapet. Men så plötsligt lägger gården Nytäppet ut bilder på just den här rasen. Jag blev så glad av att få se dem på bild, så jag skrev och frågade om jag fick komma och fotografera dem. Till min stora glädje svarade Mårten Eskilsson på Nytäppet att jag var välkommen!!!
Vad är en lantras?
Definition på lantras skall vara: "En lantras kan definieras som en population som levt tillräckligt länge i ett område för att ha hunnit anpassa sig till områdets olika förhållanden. Detta beroende av och anpassning till hemområdet, "tovan", är lantrasens främsta egenskaper.
Det betyder att de Svenska lantraserna tillhör djur som inte avlats så hårt som de som hålls inom djurindustrin idag. Lantraserna har därför fått behålla mycket av sina ursprungliga egenskaper.
|
På Nytäppet får kalvarna gå med sina mammor |
Leva nära sin naturliga miljö
Mårten på Nytäppet gav ett varmt välkomnande och visade runt bland gårdens djur. Han berättar att Ringamålakon är lägre och en av
de stora fördelarna med att ha just Ringamålakon i naturbete är
att de äter flera olika sorter av grödor, även från träd och
buskar. Ringamålakor passar därför som amkor, där kalven får gå
med kon, i exempelvis naturreservat och på andra platser där man
vill ha ett landskap fritt från sly.
De här korna som bor på gården Nytäppet utanför Karlshamn går och betar med sina kalvar och med tjuren i ett fantastiskt fint område med stora lövträd av ek och bok. De får gå både på ängen och i skogen som gränsar ner till havet.
jag vet inte om kossorna bryr sig så mycket om utsikten, men för mig var det en ren sommaridyll med betande lantraser till en fond av ett blått hav.
Bryr sig om djuren och odlar fröer
Det märktes under besöket att Nytäppet är en gård som bryr sig om både sina djur och är engagerade för miljön och framtiden. Förutom att gården har lantraser så odlas också olika fröer som används bland annat i naturreservat och slåtterängar för att få så naturliga arter som möjligt.
Jag fick också veta att när djuren slaktas tas de till ett mindre slakteri där ägaren om hen vill få vara med under hela processen. Djuren avlivas i en byggnad och tas om hand i en annan för att inte sprida oro bland dem. Jag tycker det lät betryggande. För har man djur måste de en vacker dag avlivas och då jag är mycket emot dagens djurindustri som orsakar stort lidande bland djuren, så är det skönt att få veta att det finns åtminstone ett alternativ.
Köttet från gårdens djur kommer också tillbaka till den gård där de levt. Många med gårdsförsäljning väljer därför just detta mindre slakteri. Jag själv äter inte kött. Men det måste ända vara det bästa sättet om man vill äta kött, att få det från en bonde som varit med hela vägen och vet att allt gått schyst till.
Dessutom om köttet kommer från lantraser där man inte alls avlat för att få fram högproducerande djur.
Esse
Gårdens Ringamålatjur heter Esse. När vi kom ner till hagen stod han en bit längre bort i hagen med efter en stund kom han nyfiket fram.
En av korna kommer och kärleksfullt pussar om Esse och stryker sitt huvud mot honom. Nog har djuren känslor alltid!
Ringamåla i Blekinge
Ringamåla kon har fått sitt namn
efter Erik och Elsa Johansson i Ringamåla som i mer än 40 år höll
sin besättning utan att avla in andra nyare raser. Detta skedde
under samma tid som man i övrigt avlade på att ta fram
högproducerande kor för mjölk- och köttindustrin. Ringamålakon undgick på
det sättet den aveln och man behöll en koras med äldre gener.
Ringamåla kon påminner om Svensk-röd
och-vit boskap (SRB) och har kanske också gener av föregångaren
som hette Rödbrokig Svensk Boskap (RSB).
|
Nytäppets kalvar på grönbete |
Lohultkon och Rögnarödskon
Dessa andra bägge kor räknas idag som
undergrupper till Ringamålakon. Rögnarödskon kommer ifrån
Ljungbyhed i Skåne. Lohultkon kommer från en besättning på 8 kor
från Erik Bengtsson i Loshult.
Enligt föreningen Allmogekor är de
tre olika besättningarna för små för att kunna avla på utan
inavel, och därför räknas Rögnarödskon in i Ringamålagruppen.
Medan Loshults korna även i fortsättningen ska hållas i en ren
linje.
Korna på Nytäppet har hornprydnader som de ser lite käcka ut i ;-) Men syftet är att de inte av misstag ska kunna skada en annan ko då de slänger med huvudet. Prydnaderna, som hade ett speciellt namn som jag inte kommer ihåg träs utanpå hornen.
När Ringamålakon hittades fanns 28
kor och 9 tjurar. År 2018 fanns 186 kor och 68 tjurar samt ett
spermalager.
Det är gott att klia sig! Gissar att även korna får sin beskärda del av myggbett under sommaren ;-) Man såg hur kossan riktigt njöt av att stå och feja sig en stund med ett träd :-D .
Jag önskar att alla kor fick ha det som på Nytäppet och att alla Sveriges lantraser skulle kunna bevaras. Tyvärr är det väl dagens samhälle med ekonomiska krav på storindustri som sätter krokben för många med ett genuint intresse för djuren och för lantraserna. Hoppas det blir ändring på detta i framtiden. Nu när vi håller på att vakna upp och ser hur vi människor påverkar miljön, hoppas jag att allmänheten också sätter nytt ljus på djurens liv.
Djur är inkännande varelser och enskilda individer precis som vi människor. På gårdar som Nytäppet får de möjligheter att leva så nära en stressfritt och naturligt liv som är möjligt, och det i en fantastisk vacker natur i Blekinge skärgård.
Andra lantraser
På Nytäppet fanns också två Linderödsgrisar. Det är en lantras som kommer från Linderöd i Skåne och anses vara den tamgris som har mest egenskaper kvar från vårt gamla Svenska skogssvin som förr betade sommartid på skogen.
De är mindre snabbväxande än vår vanliga tamgris och då de får röra sig utomhus, böka i jorden och bada i sina gyttjepölar så blir dessa grisar betydligt mindre feta än en industrigris.
Förutom Ringamålakon, finns också Blekingeanka som en av Blekinges lantraser. Det har funnits en häst, Klipparen som numera tyvärr är utdöd.
Ett stort Tack till Nytäppets gård för visningen av lantraserna :-D
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar