Backsipporna i Västra Vång

Tog en tur med bilen i det vackra vårvädret och kom förbi Västra Vång. Platsen ni vet där man hittade Guldgubbar och gummor. Och som varit en så stor järnåldersboplats att den nu är med på kartan över Skandinaviens större järnåldersboplatser.

På sluttningen upp på själva kullen där det legat ett kulthus växte mängder med backsippor och det är de som utgör bilderna i det här inlägget. Resultatet av fotograferingen ser ni här!

 

.

Vildmink i Blekinge

 Fantastiskt fint möte vid havet

Ett trevligt möte vid kusten! En vildmink dök upp när jag satt och fikade vid havet och gottade mig i vårsolen.

Minken var ganska orädd :-) Han strök sig och ålade sig längs bryggan och på de olika stenarna för att doftmarkera. Detta avbröts då han hittade lite ätbart som han åt med ett smaskande ljud så det var nog gott. :-D Kanske fiskrens från någon fiskare då det fanns just fiskare i närheten.

Skillnad på Vildmink och uppfödd mink
Jag blev förstås glad av mötet då detta bara är den andra minken som jag lyckats få på bild. Men bägge var vildmink och inte utsläppta vilket man kan se på att de vilda minkarna har en vit fläck under hakan.

Den vita naturliga fläcken avlades bort på burminkarna för att de fina damerna inte ville ha en vit fläck på sina minkpälsar som de bar runt halsen. Vildminken brukar vara mindre än den uppfödda minken. Men sedan förekommer också mink som är en blandning av de bägge. Nu är, tack och lov, minkuppfödningen förbjuden i Sverige och Danmark och förhoppningsvis stängs med tiden alla djurfabriker då människor inser vilket djurplågeri detta är. Alla djur har precis som den här minken rätt att få leva naturliga fria liv precis som vi människor.

Klicka på länken så kan du se klippet på vildminken i youtube.

Vildmink i Blekinge youtubeklipp

Länk till den första vildminken jag fotograferade våren 2021. https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/2021/03/djurlivet-under-morgonturen.html

Hopplöst motljus

Vårsolen stod som högst på himlen och med vildminken på en brygga var det omöjligt att gå runt och fånga den med medljus. Så vad gör man? Lägger ut bilderna trots dålig kvalité då det ändå var ett så roligt möte 💙💙💙

Skakar av sig lite vatten efter simturen

Och här åker tungan ut för att slicka sig runt
 munnen efter att ha knaprat i sig en liten fisk

Vildminken är ett mycket smidigt djur som rör sig helt ljudlöst

Vem är du?

Med stor frenesi doftmarkerades omgivningen

Orädd trots att han är medveten om kameran

Smidigt gör vildminken många doftmarkeringar

Pälsvård under en bryggan

En ny brygga som markeras

Doftmarkeringar även på den här bryggan

Troligen låg det lite fiskrens på bryggan

Märkliga fenomen i naturen

Konformig hålighet

Jag hittade den här stenen på stranden vid Råå utanför Helsingborg.

Stränderna där är fyllda med miljontals småsten så det var lite märkligt att jag hade ögonen med mig och såg den. 

Hålet i stenen är konformigt och helt jämt utan spår. Jag gissar därför att en liten sten svarvat hålet på naturlig väg genom vattnets rörelser .

Om det var borrat för människohand till ett sänke borde hålet varit jämt och inte konformigt och dessutom spårigt efter borren. Jag är inte så kunnig på geologi så det skulle vara roligt att få veta vad en geolog skulle säga. 

Vi möter naturen med alla våra sinnen

Man behöver vara så generös mot sig själv att man stannar upp och verkligen ser naturen runt om sig för att ta in den. Dofter, ljud, och synintryck. Egentligen använder vi alla våra sinnen under en naturvistelse. Om man sätter sig ner under ett träd används även känseln och därtill smaken om vi plockar några blåbär på vägen.

Om vi inte stillar oss och verkligen tar in naturen kan vi inte inte heller minnas den...

Stenåldersyxa

Som barn hittade jag en träbit som såg ut precis som en kattass, tyvärr har jag inte kvar den. Min syster däremot hade sannerligen mer tur och hittade en stenåldersyxa i grönstensflinta några mil nordöst om Karlskrona. Stenåldersyxan är daterad till 3500 år f. kr. ett inlägg om den kommer så småningom :-D 

Vår i södra Sverige

 Jag blev så glad när de sa på TV4-väder att vi nu har metrologisk vår i Södra Sverige. Det är inte utan att jag börjar längta ut för att se de första snödropparna, vitsipporna och fika ute i vårgräset...

Bilden är tagen i lövsprickningen förra året i Långasjönäs norr om Karlshamn. Ett fint område med bokskog i naturreservatet och dessutom camping och mängder med vandringsleder och strövstigar.

Mandarinänderna i Brunnsparken

Mandarinanden är ursprungligen från Asien och planterades in i dammar och parker under 1900-talet i Europa. Med tiden förvildades mandarinänderna och förekommer nu på olika platser runt om i Sverige. De här fina paret fotades i Ronneby brunnspark. Honan är den grå och hannen har den färgsprakande dräkten. De simmade bland parkens gräsänder och de såg ut att acceptera varandra helt perfekt 💚

I kinesisk folktro sägs mandarinandparet hålla ihop hela livet och därför blivit en symbol för trohet och äktenskaplig lycka. yuan är hannen och yang för honan.

.

 

Juletiden är en härlig tid!

Några av alla de djur jag mött när jag varit ute med kameran

Lite mat och kärlek hos mamma

Lever vi som vi lär? 

Det är en viktig fråga för mig och egentligen för alla. Vi vill alla ha ett gott liv, särskilt nu i juletid eller hur? När något händer och vi blir sjuka eller kommer i en kris av något slag behöver vi omtanke och stöd. Vi behöver respekt och empati. Men visar Vi omtanke, stöd, respekt och empati till andra kännande individer eller utnyttjar vi dem hänsynslöst?

Om medkänslan med hjälplösa djur är så liten 
att vi inte vill upphöra med köttätandet, 
vilken rätt har vi då att be till Gud 
om att visa oss medkänsla och förhindra krig? " 
Paul Brunton"

Griskultingarna i parken slipper ligga på hårda cementgolv

Älgen som var på väg ner till Lyckebyån för att dricka

Rådjuret på Tjurkö som var så där riktigt fin. Ögonkontakt!

Hunden och kossan är allt lite nyfikna på varandra

Mor och son i en öm stund.
Alla individer känner kärlek mellan unge och förälder.

Den stolta grismamman i en utehage med griskultingar.
Så skulle alla grisar få ha det!

På Östra Hästholmen diade tackan sina bägge killingar.

Visst är hon söt och söker ögonkontakt.

Sommar, sol och lata dagar... Men sedan kommer slaktbilen 

Nyvaken hare gör sina morgon bestyr. Almö en sommarmorgon

Ooops... Vem där? Dags att spring eller kan jag lugnt sitta kvar?

.

Rolig och lite ovanlig föreläsning om målet med att få se 300 fåglar året 2023

De här bägger killarna, Jonas Gustavsson och Göran Andersson höll en föreläsning på Naturum i Ronneby. I mitt tycke var föreläsningen både rolig och faktiskt oxå lite ovanligt vinklad. 

Killarna hade satt sig för att se minst 300 fågelarter i Sverige under 2023. Vi fick se både vackra stillbilder och film på både vackra fåglar och underbar svensk natur.

Men de berättade också om sina vedermödor som fågelskådare. Storm på Torhamns udde och om att köra 50 mil när ett fågellarm går och sedan inte få se fågeln. 

Men de berättade också om magiska stunder som när de satt vid Dalälven och hörde en av Sveriges  ovanliga hackspettar trumma och i bakgrunden hördes vargyl. 

Här under länken  ligger en film som de gjort.

https://www.facebook.com/goran.andersson.798/videos/351915037242567

Tyvärr var det svårt att ta bilder då lokalen var nedsläckt men bjuder på en bild i vart fall. Mitt råd är att om du får chansen att höra gå och lyssna på deras föreläsning så gör det!

Föreläsning om Utter på Naturum

 

Föreläsaren Börje Gunnevik med en monterad utter i famnen. På bordet en skogsmink

Var på Naturum i Ronneby och lyssnade på en riktigt bra föreläsning om utter och lärde mig en hel del. Jag tror förutsättningarna att känna igen utterspåren ökar betydligt nu när jag fått lära lite av någon som verkligen kan detta med utter. 

Den svenska uttern

I Sverige har vi eurasisk utter. Den kan bli upp mot 6 år gammal. Honan blir könsmogen vid 2 år och är brunstig året om, vilket gör att ungarna, oftast 1-2 stycken, kan födas när som helst på året. Minken däremot är brunstig i mars.

Hannen väger upp mot 10 kg och honan är mindre. Uttern som Börje Gunnevik håller upp vägde 9 kg och var en hanne.

Ofta, berättade Börje Gunnevik  har människor lätt för att blanda ihop utter med mink. Men i Sverige finns skogsminken naturligt och är betydligt mindre. Den väger runt 2,5 kg. Men en mink som rymt från en minkfarm kan bli nästan dubbel så stor, runt 4kg. Dessutom har vildminken en vit fläck under hakan som den uppfödda minken inte har, då människor inte vill ha en vit fläck på sina pälsverk. Nu är minkuppfödningen tack och lov stoppad i Sverige.

Jag fotade en mink vid ett tillfälle och det var en uppfödd variant, eller i vart fall härstammade den från en uppfödd. Du kan se den här: https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/2021/03/djurlivet-under-morgonturen.html 

Man ser på bilderna att den här minken är betydligt större än skogsminken som står på bordet på bilden ovan och har ingen vit fläck.

Skogsmink, Utter, Bäver

På bilden ser du från vänster till höger skallarna efter skogsmink, utter och den största är bäver men tydliga gnagartänder. Bävern är vegetarian till skillnad från mård och utter.

Uttern finns i hela Sverige utom Gotland. Under 1970- 1990-talet minskade antalet uttern på grund av miljögifter som DDT och PCB. Fortfarande hittar forskare PCB i de döda uttrar som kommer in till Naturhistoriska riksmuseumet.

Uttern är statens vilt- du måste polisanmäla på plats om du kört på en utter

Om du kör från platsen, om du kört på en utter och anmäler det senare, kan det bli dryga böter. Även om man hittar en död utter ska man ringa till polisen och rapportera att man hittat den.

Vill man skicka in ett avlidet djur som tillhör statens vilt kan man beställa förpackning via nätet på Naturhistoriska museet som beskriver hur man ska göra. 

De vill även gärna att man rapporterar in levande djur som man observerat i naturen. Man ska ta koordinater så man vet den exakta platsen, vilket gäller både levande och avlidna djur.

Den största är en utter och den mindre en skogsmink

Utter är ett mårddjur

Utter grupperas inom rovdjur och i undergruppen mårddjur. 

De äter främst groddjur, kräftdjur. fisk och smågnagare. Paddorna har ett giftigt skinn så uttern skalar av skinnet på paddorna innan de äter dem. När uttern tar kräftor aktar de sig för klorna. Alla mårddjur har 5 tår och uttern har simhud mellan tårna då den är en mycket skicklig simmare. Den har dessutom kraftiga klor.

Uttern är mörkbrun och är något ljusare under hakan och ner på bringan. Uttern tycker om att åka kana och därför kan man få se spåren i nysnö efter kanåkning. När den springer ser man spåren efter svansen i snön.

Trafiken är största hotet mot utter

Det största hotet mot utter är trafiken. Men några dödas varje år av fiskeredskap. Uttern vägrar simma under en bro och springer istället upp på vägen och ner på andra sidan för att nå vattendraget igen. Det är under just den manövern som många uttrar trafikdödas. På sina ställen har trafikverket gjort torrtunnlar högre upp där uttrarna kan ta sig igenom ner på andra sidan utan att riskera livet.

I dag beräknar man att det finns runt 3500 utter i Sverige. Även här i Blekinge är uttern på frammarsch och har varit synliga i innerskärgården och i åarna.

Mården är Smålands landskapsdjur.

Havsuttern skaffar sig en personlig sten

Havsuttern som inte finns i Sverige använder en sten som den lägger på magen som den knäcker musslor mot. Utter äter simmande på rygg. Stenen förvarar uttern i en ficka i armhålan som den alltid har där. Det är först om de förlorar sin sten som de letar upp en ny.

,