En insiktsfull studie från KTH "Tillgänglighet till grönområden- både mentalt och praktiskt"

 

Så länge kommunerna ger inte rörelsehindrade rätten till en promenad i friska luften, så kommer inte andra insatser som rör naturen och studier till nytta.

 

Detta är en ovanligt bra insiktsfull text tycker jag själv, som numera använder elrullstol utomhus då jag ska röra mig någon längre sträcka, eller/ och i affärer och köpcenter.

Det som fattas i den för övrigt mycket bra beskrivningen är en mycket avgörande fråga. Och det är att kommunerna inte ger hjälpmedel till fritidsaktiviteter och att en vanlig promenad räknas av många kommuner som en fritidssysselsättning. Detta gör att en rörelsehindrad inte har rätt till frisk luft och en vanlig promenad. Eller som kommunens arbetsterapeut sa till mig: "Du kan ju titta på träden i ditt bostadsområde!"

 

Det är också skillnad i hur mycket kommunerna hårdrar sina regelverk i syfte att slippa betala för rullstolar och el-skootrar. Men ingen kommun jag känner till godtar en ansökan för rullstol i syfte att ta sig ut i naturen. De överväger att dra in rullstolen om den även används i naturen eller låter bli att förskriva exempelvis freewheel som gör rullstolen mer framkomlig i snö vid dålig väderlek, om den används även i naturen. De är alltså hårda och omänskliga i sin bedömning.

 

Jag har  även pratat med flera som inte vågar berätta att de har hund i rädsla för att kommunen ska in rullstolen.Eller som i ett fall efter hjälpmedelsteknikern fick syn på familjens hund slutade han intressera sig för att felsöka en kvinnas el-rullstol och vägrade provköra den. Så hur ska då rörelsehindrade kunna ta sig ut i naturen?

Om kommunerna inte gör rörelsehindrade berättigade till rullstol för att ta sig ut i naturen så kan vi inte utnyttja tillgänglighetsanpassade naturreservat och strövområden, så slås länsstyrelsernas och andra goda initiativ för ökad tillgänglighet sönder.

Detta är en reflektion från mig men jag är så tacksam då denna studie ändå visar på många problem som en rörelsehindrad ställs inför.

 

Läs gärna KTH:s text nedan som beskriver den studie de gjort om tillgänglighet till naturen.

 

 

 

 

 

Tillgänglighet till grönområden – både mentalt
och praktiskt

En närliggande park eller skog kan vara ett "Mount Everest",

omöjligt att ta sig över – men kan bli tillgängligt. I en ny studie

beskrivs tillgängligheten till urbana och stadsnära grönområden.

Genom relativt enkla åtgärder kan upplevelsen av stadens gröna

rum bli mer tillgängliga även för de i rullstol, de med andra

funktionsvariationer samt de unga och de äldre.

Forskarna undersöker hur ett allt mer varierat nyttjande påverkar urbana

grönområdens tillgänglighet för alla och i relation till ekologisk hållbarhet.

Resultaten kan användas för fortsatt fördjupad forskning samt av

stadsplanerare och de som designar och sköter urbana grönområden i

Sverige och i omvärlden.

Världens städer växer och förtätas snabbt. Medvetenheten om betydelsen

av städernas grönområden ökar, vilket också intensifierar behovet av

kunskap om var de finns, vilken natur som finns där, hur de förändras och

vad de används till och av vem.

- Det här är kärnan i vårt forskningsprojekt Green Access (finansierat av
Formas) som med perspektiven miljörättvisa och tillgänglighet undersöker
vilka som har tillgång till stadens natur och hur den upplevs och används,
säger Annika Dahlberg vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms
universitet och Sara Borgström, KTH, Stockholm.

Genom fallstudier i Stockholm och jämförelser med andra städer i världen,
undersöker forskarna hur ett allt mer varierat nyttjande påverkar
grönområdenas förmåga att vara tillgängliga för alla och samtidigt fungera
ekologiskt.

Institutionen för naturgeografi
Stadsnära natur av stor betydelse för en hållbar
utveckling ur olika perspektiv
Stadens gröna strukturer som till exempel parker, skogar, kyrkogårdar
och alléer är viktiga för biologisk mångfald och många ekosystemtjänster
av betydelse för hållbar utveckling. Grönskan kan t.ex. ge skugga och
nedkylning under värmeböljor och ta upp vatten vid skyfall, exempel på
viktiga funktioner i ett förändrat klimat. De är också viktiga för
befolkningens fysiska och mentala välmående, vilket är väletablerat inom
forskningen och blev mycket tydligt under pandemin och det som främst
uppmärksammas i denna studie.

Trots grönområdenas många viktiga funktioner är de under ständigt hot i
tider av snabb urbanisering. Parker, skogsdungar, skogar, naturreservat,
träd längs våra gator, gårdar, utsikt från fönstret ger oss många positiva
upplevelser – som alla människor har rätt till. En förutsättning för detta är
tillgänglighet – både mental och praktisk – vilket är vad denna studie
handlar om.

Hur förbättrar vi tillgängligheten för alla till de gröna
stråken?
I ett nyligen publicerat bokkapitel (se referens nedan) frågar vi oss hur
rättvist stadens grönområden är planerade, skötta och använda utifrån
perspektivet tillgänglighet för grupper som inte så lätt gör sin röst hörd.
Vår fallstudie berör personer som är beroende av rullstol för att kunna
besöka stadens grönområden. Än så länge finns det väldigt lite forskning
om detta och syftet med vår studie är att vidga och fördjupa kunskapen
kring värdet, begränsningar och möjliga förbättringar av tillgänglighet för
denna grupp. Vi vill också nyansera och diskutera hur forskning och
stadsplanering tänker och använder begreppet tillgänglighet.

Institutionen för naturgeografi
Vi har intervjuat personer som använder rullstol samt representanter för
organisationer som arbetar med denna grupp. Detta kompletterade vi
med en enkät och observationer då vi deltog i naturbesök med
rullstolsburna.

- Våra resultat visar tydligt att tillgänglighet till stadsnaturen måste
förstås och tolkas utifrån många olika perspektiv. Det handlar inte bara
om att kunna ta sig runt i ett grönområde, utan tillgänglighet handlar
även om att ta sig till och från området fysiskt, mentalt och socialt,
berättar Annika Dahlberg.

Trappor, bussar utan ramp, brist på assistans, avstängda hissar,
färdtjänst som inte hittar, och brist på skyltning är exempel på stora och
många gånger oförutsägbara barriärer. Kognitiv och social tillgänglighet är
minst lika viktigt, där oro för att kunna ta sig dit och hem, rädsla för att få
slut på ork eller frysa om man stöter på hinder, ovana vid att vara ute i
naturen kan medföra att man inte tar sig till grönområden även om man
vill. Då är tillgång till sociala kontakter för sällskap och stöd viktigt för
upplevd och faktisk tillgänglighet.

All typ av natur upplevs som värdefull
Samtidigt som deltagarna i studien starkt betonade problemen med
tillgänglighet, lyfte de lika mycket fram det stora värde som stadens
grönområden ger dem. Det var alltifrån den näraliggande parken till
vistelse i ett naturreservat. Att känna frid, skönhet, den sociala samvaro
som besök tillsammans med andra kunde ge, den fysiska aktiviteten,
spänning och upptäckten av nya områden, var värden som beskrevs. Det
var tydligt att all typ av natur var av värde. Beroende på grad av
funktionsvariation, vana och intresse kunde det vara lika värdefullt att se
ut genom fönstret på träden utanför som att uppleva naturens mångfald i
ett stort naturreservat.

- Vår studie ger värdefull, ny och konkret kunskap som direkt kan
användas av till exempel stadsplanerare och de som designar och sköter
stadens grönområden. Även genom relativt enkla åtgärder kan
tillgängligheten för de i rullstol förbättras avsevärt. Ett avgörande steg är
att inkludera människor som använder rullstol i alla faser av planering och
skötsel av stadens grönska, säger Annika Dahlberg. Och hon tillägger att
det behövs mer forskning om detta – i Sverige och i andra länder.

Institutionen för naturgeografi
Studien är en viktig pusselbit i tolkningen av
miljörättvisa och tillgänglighet
Denna studie bygger vidare på den alltmer aktuella forskningen, bland
annat inom forskningsfältet politisk ekologi, om hur urbana områden
förändras och hur detta påverkar olika grupper i samhället på gott eller
ont. Vilka är vinnare och vilka är förlorare? Här tillför vi vidgade och
fördjupade diskussioner kring hur olika begrepp som miljörättvisa och
tillgänglighet kan och bör tolkas och användas inom såväl forskning som
planering.
Tillgång till picknickområden och utsiktsplatser även i knepig terräng kan möjliggöras.

Referens:
Annika Dahlberg, Sara Borgström, Max Rautenberg and Nienke Sluimer, 2022: A Nearby
Park or Forest Can Become Mount Everest. Access to Urban Green Areas by People in
Wheelchair from an Environmental Justice Perspective: A Stockholm Case. In: Plüschke-
Altof B, Sooväli-Sepping H (eds) Whose green city? Contested urban green spaces and
environmental justice in Northern Europe. Springer Nature, Switzerland AG, Cham. p.
19-40. (Del av Sustainable Development Goals Series, book series (SDGS), Springer.

Kontakt:
Annika Dahlberg och Sara Borgström

annika.dahlberg@natgeo.su.se 

sara.borgström@abe.kth.se