Sandby borg och strand för fågelskådning

Stranden intill Sanby borg sägs ha varit en kommunal badplats

Sandby: bad, fågelskådning, natur och borg

Platsen där Sandborg ligger sägs tidigare ha varit en kommunal badplats och nog ser stranden inbjudande ut även för ett bad. 

Jag har varit många gånger vid Sandby borg och är fascinerad av dess historia och också grymheten som ägt rum här. Varför mördar man alla på ett så grymt sätt, män, kvinnor, barn, äldre och sedan bara låter dem ligga?

En promenad längs stranden ledde fram till dessa vackra stenhus

Men den här gånger körde jag ned för att njuta av en medhavd matsäck och fågelskåda. Tog en promenad längs vägen som går längs med stranden. Här finns alltså också mycket natur att njuta av förutom att besöka Sandby borg med en mycket mörk historia.

Sandby borg: historien om en massaker

När man idag besöker Sandby borg på sydöstra Öland ser platsen först ganska stillsam ut. En gräsbevuxen ringmur reser sig över det flacka landskapet, och runt omkring breder åkrar och betesmarker ut sig. Det är lätt att gå förbi utan att förstå att detta är en av Sveriges mest fascinerande och tragiska fornlämningar.

Byggdes under 300-400-talet

Sandby borg byggdes under järnåldern, troligen någon gång mellan 300- och 400-talet. Den var en av flera fornborgar på Öland. Borgarna fungerade som skyddade byar där människor kunde bo och söka skydd under oroliga tider. Innanför murarna låg hus tätt intill varandra, och här levde familjer sina vardagsliv. Man lagade mat, tog hand om djur, tillverkade redskap och försökte skapa en trygg tillvaro i en tid då maktstrider och konflikter var vanliga.

Massaker i slutet av 400-talet

För länge trodde man att Sandby borg var ungefär som många andra fornborgar på Öland. Men när arkeologerna började undersöka platsen närmare gjorde de en upptäckt som skulle förändra synen på borgen för alltid.

Under golven i husen och på borgens gator hittade man mänskliga kvarlevor. Det visade sig att invånarna hade dödats i vad som verkar ha varit en brutal attack någon gång i slutet av 400-talet. Män, kvinnor och äldre människor föll offer för våldet. Det märkliga var att kropparna aldrig begravdes. De blev kvar där de hade fallit.

När arkeologerna grävde fram fynden fick de en nästan unik ögonblicksbild av en katastrof som inträffade för omkring 1 500 år sedan. I ett hus hittades resterna av en man som låg där han dött. I ett annat låg flera personer tillsammans. Det såg ut som om attacken hade varit snabb och skoningslös.

Tabu mot plundring

Ännu mer fascinerande är att angriparna inte verkar ha plundrat borgen helt. Arkeologerna har hittat exklusiva smycken, glaspärlor, guldmynt och andra värdefulla föremål. Om platsen hade plundrats grundligt borde sådana skatter ha försvunnit. Därför tror många forskare att det kan ha funnits någon form av tabu kring platsen efter massakern. Kanske vågade ingen återvända. Kanske ville människor i trakten undvika borgen eftersom den förknippades med något skrämmande.

Borgens invånare var välbärgade

Fynden berättar också att invånarna inte var fattiga. Tvärtom verkar flera ha tillhört samhällets mer välbärgade grupper. Under denna tid hade Öland nära kontakter med omvärlden runt Östersjön och även med det sönderfallande romerska riket. Importerade föremål visar att människor på ön deltog i handelsnätverk som sträckte sig långt utanför Sveriges gränser.

Än idag vet ingen säkert varför massakern ägde rum. Kanske handlade det om en maktkamp mellan olika grupper på Öland. Kanske var det en hämndaktion eller en konflikt om rikedomar och inflytande. Historiker och arkeologer fortsätter att diskutera frågan, men något definitivt svar har ännu inte hittats.

Det är just detta som gör Sandby borg så fascinerande. Här finns inga säkra svar, bara spår av människor som levde sina liv för länge sedan och som plötsligt drabbades av en katastrof. När man står vid murarna och blickar ut över det öländska landskapet är det svårt att inte fundera över vad som egentligen hände den där dagen för ungefär 1 500 år sedan.

Sandby borg är därför inte bara en fornborg. Den är också ett av Nordens mest gåtfulla arkeologiska fynd, en plats där historien fortfarande ställer fler frågor än den ger svar på.

Upptäcktes av en slump år 2010

Massakern i Sandby borg upptäcktes egentligen av en slump när arkeologer började undersöka borgen mer noggrant under 2000-talet.

Länge hade man vetat att Sandby borg var en fornborg från järnåldern, men den hade aldrig grävts ut i någon större omfattning. Forskarna ville veta mer om hur människorna hade levt där och började därför göra geofysiska undersökningar och mindre provgrävningar.

Redan under de första utgrävningarna hittade man något oväntat. På golvet i ett av husen låg skelettdelar från en människa. Först kunde det ha varit en enstaka begravning eller ett ovanligt fynd, men när utgrävningarna fortsatte hittades fler människor på olika platser i borgen.

Det som gjorde fynden så sensationella var att de döda inte låg begravda. De låg kvar där de hade fallit. I ett hus hittade man en äldre man som låg framstupa inne i bostaden. I ett annat hus låg flera personer tillsammans. Skador på skeletten visade att flera hade utsatts för kraftigt våld.

Ju mer man grävde, desto tydligare blev bilden. Det verkade inte handla om enstaka dödsfall utan om en samlad våldshändelse där många människor dödats under en kort tid. Arkeologerna började tala om en massaker.

En annan sak som väckte uppmärksamhet var att de döda aldrig hade begravts. Under järnåldern var det mycket viktigt att ta hand om sina döda. Att kropparna låg kvar tyder på att de överlevande antingen hade flytt, dödats eller av någon anledning inte vågade återvända till borgen.

Fynden blev snabbt världsberömda eftersom sådana här "frusna ögonblick" är extremt ovanliga. Ofta har människor begravt de döda, plundrat platsen eller byggt ovanpå äldre lämningar. I Sandby borg verkar tiden nästan ha stannat den dag då attacken inträffade för omkring 1 500 år sedan.

Mycket kvar att undersöka

Det mest fascinerande är att arkeologerna än idag bara har grävt ut en liten del av borgen. Man tror att fler hus, föremål och kanske även fler offer fortfarande finns kvar under marken. Därför fortsätter Sandby borg att vara ett av Sveriges mest spännande arkeologiska mysterier.

Naturen är fin och sevärd 

Samma hav och samma vågor rullar in mot stranden då som nu

När vi satt vid havet och njöt av sommarkvällen sa plötsligt min kompis:

– Tänk att detta rogivande ljud vi hör från havet ikväll är samma ljud som människorna i Sandby borg hörde.

Jag tyckte det var en fin tanke. Säkerligen gick människor ner till stranden efter dagens arbete även för 1 500 år sedan. Kanske satt de här under en varm sommarkväll, såg solen sjunka över havet och hörde vågorna sakta rulla in mot stranden. Samma hav. Samma ljud. Samma sommarkväll, bara i en annan tid.

Det har gått mer än 1 500 år sedan dess, men något är ändå så mänskligt och gemensamt mellan oss och dem som levde i borgen. Vi delar samma längtan efter lycka. Vi har alla känt sorg, oro och glädje. Vi har varit förälskade, bekymrat oss över våra barn och sökt trygghet bland familj och vänner. Trots att så mycket har förändrats är kanske människan inte så annorlunda idag som då.

När man besöker Sandby borg idag är det svårt att föreställa sig att detta en gång var ett livligt samhälle fullt av människor. Idag möts man av en gräsbevuxen ringmur mitt ute i det öländska landskapet, men för omkring 1 600 år sedan såg det helt annorlunda ut.

Arkeologerna tror att Sandby borg byggdes någon gång under 400-talet, under den period som kallas folkvandringstiden. Det var en tid då Europa genomgick stora förändringar. Romarriket höll på att falla samman och många folkgrupper flyttade över stora områden. Även om Öland låg långt från händelsernas centrum påverkades människorna här genom handel, kontakter och förändrade maktförhållanden.

Öland var vid den här tiden betydligt rikare än vad många kanske föreställer sig. Genom fynd av guldmynt, romerska glasföremål och exklusiva smycken vet vi att ölänningarna hade kontakter långt utanför ön. Havet var dåtidens motorväg och Östersjön band samman människor från olika delar av Europa.

Sandby borg var en av flera fornborgar som byggdes på Öland. Den kraftiga ringmuren gav skydd under oroliga tider, men borgen var mycket mer än bara en försvarsanläggning. Innanför murarna låg ett femtiotal hus.

Skickliga hantverkare, fiskare och jordbrukare

Det är lätt att tänka på järnåldern som en mörk och primitiv tid, men människorna som levde här var skickliga bönder, fiskare, hantverkare och handelsmän. De odlade spannmål, höll kor, får och grisar och tog tillvara allt som naturen kunde erbjuda. Många familjer levde av en kombination av jordbruk, fiske och handel.

Dagarna fylldes av arbete. Man malde säd, lagade mat över öppen eld, vävde tyg, tillverkade redskap och tog hand om djuren. Barnen fick tidigt hjälpa till med gårdens sysslor. Livet var hårt, men också präglat av gemenskap. Man var beroende av sina grannar och sin släkt för att klara vardagen.

Husen var byggda av trä med tak av halm eller vass. I mitten av huset brann ofta en eld som gav både värme och möjlighet att laga mat. Under de långa vinterkvällarna samlades familjen kring elden för att arbeta, berätta historier och föra traditioner vidare till nästa generation.

Sandby borg låg dessutom nära havet. Därför tror forskarna att platsen också hade betydelse för handel och sjöfart. Kanske anlände handelsmän hit från andra delar av Östersjön. Kanske var borgen inte bara ett skydd utan också en plats där människor möttes, bytte varor och skapade kontakter.

Unga män tjänstgjorde i Romarriket och steg i status

Under flera hundra år hade unga män från Skandinavien möjlighet att söka lyckan långt hemifrån. Många gav sig söderut och tjänstgjorde som krigare i det romerska riket. För den som överlevde väntade ofta både rikedom och hög status hemma i bygden. När de återvände kunde de ha med sig silver, guld, exklusiva föremål och erfarenheter som få andra hade.

Minskade karriärmöjligheter ökade konflikterna

Men under 400-talet förändrades förutsättningarna. Romarriket försvagades och föll till slut samman. De gamla kontakterna bröts och möjligheten att skapa sig en framtid som krigare i romersk tjänst försvann gradvis. En del forskare har därför funderat över om detta kan ha bidragit till ökade konflikter på hemmaplan. När vägen till rikedom och status stängdes kan konkurrensen om makt, jord och inflytande ha blivit hårdare.

Det är mot denna bakgrund som vissa forskare och historiker har resonerat kring vad som kan ha hänt i Sandby borg. Även om ingen vet säkert finns teorier om att angriparna kan ha varit människor från samma region eller kanske från andra delar av Öland. Flera omständigheter tyder på att det inte bara handlade om ett vanligt plundringståg.

Tyvärr skulle livet i borgen få ett abrupt slut. Någon gång under slutet av 400-talet inträffade den händelse som gjort Sandby borg världsberömd. Invånarna utsattes för en brutal attack där många dödades. Det märkliga är att de döda aldrig begravdes. De blev kvar där de föll och borgen övergavs.

När arkeologerna började undersöka platsen nästan 1 500 år senare fann de därför något unikt. Under marken låg inte bara resterna av en gammal borg utan också spåren efter människorna som levt där. Deras hus, deras ägodelar och till och med deras sista ögonblick fanns bevarade.

Offren skulle förnedras

En detalj som ofta lyfts fram är att man fann en gettand placerad i munnen på en av de döda. Ingen vet säkert vad det betyder, men vissa forskare menar att det kan ha varit en medveten förnedring av offret. Tillsammans med det faktum att de döda lämnades kvar utan begravning har det lett till teorier om att attacken kan ha handlat om mer än bara makt och rikedom. Kanske fanns det ett starkt personligt hat eller en djup konflikt mellan angriparna och människorna i borgen.

Samtidigt är mycket fortfarande osäkert. Vi vet inte vilka angriparna var eller varför de genomförde attacken. Men just detta gör Sandby borg så fascinerande. Här möter vi inte bara historia i form av murar och föremål. Här möter vi människor.

Människor som levde, arbetade, älskade, drömde och hoppades precis som vi gör idag. Människor som en varm sommarkväll kanske satt vid havet och lyssnade till samma vågor som vi hör idag. Och kanske är det just därför Sandby borg berör så starkt. För trots att 1 500 år har gått är avståndet mellan deras liv och våra egna ibland mycket mindre än man först tror.

Ljuvlig sommarkväll vid stranden. 

Fimbulavintern år 536

Till Vendeltiden hör också Fimbulavintern som började år 536 och höll i sig minst 3 år av svält och död. Det mest skrämmande med Fimbulavintern är att dessa vulkanutbrott skulle också kunna hända i vår tid.

I den nordiska mytologin är Fimbulvintern den fruktansvärda vinter som föregår Ragnarök, världens undergång. Enligt berättelserna skulle tre långa vintrar följa på varandra utan några somrar emellan. Snö, kyla, missväxt och svält skulle drabba människorna. Samhället skulle bryta samman och människor börja strida mot varandra innan Ragnarök slutligen inträffade.

Men det intressanta är att många forskare tror att myten kan ha sin bakgrund i en verklig katastrof.

År 536 e.Kr. inträffade något märkligt. Samtida källor från Europa, Mellanöstern och Asien berättar att solen försvagades och att himlen blev mörk under lång tid. Idag tror forskarna att en eller flera mycket stora vulkanutbrott kastade upp enorma mängder aska i atmosfären. Temperaturen sjönk kraftigt och skördarna slog fel på många håll.

I Skandinavien verkar konsekvenserna ha varit särskilt svåra. Arkeologiska studier visar att många gårdar övergavs och att befolkningen minskade kraftigt under 500-talet. En del forskare har uppskattat att så mycket som hälften av befolkningen kan ha dött till följd av svält, sjukdomar och de problem som följde i katastrofens spår.

Det är därför vissa forskare tror att minnet av dessa extrema år levde kvar i generation efter generation och så småningom blev berättelsen om Fimbulvintern. En katastrof som människor upplevde i verkligheten kan ha förvandlats till en myt om världens undergång.

När det gäller Sandby borg är det dock viktigt att komma ihåg att massakern tros ha inträffat omkring år 480–500 e.Kr., alltså några decennier före den klimatkatastrof som brukar kopplas till Fimbulvintern. Men båda händelserna ägde rum under en tid då Skandinavien genomgick stora förändringar med maktkamper, ekonomiska problem och osäkerhet efter Romarrikets fall.

Man kan föreställa sig hur människorna på Öland först upplevde konflikterna som ledde till tragedin i Sandby borg, och hur deras barn eller barnbarn sedan kan ha fått uppleva de mörka åren efter 536. Det var en tid då världen omkring dem verkade förändras på ett sätt som måste ha känts både skrämmande och oförklarligt.

En lång sandstrand men också med stenhällar

Vägbeskrivning/ tillgänglighet

Kartnål på Google maps: Sandby borg

Om du kommer från fastlandet kör du över Ölandsbron  och sedan kör du mot Arontorp och viker där av mot Gårdby på Ölands östra sida. I Gårdby kör du söder ut igenom Sandby. Du ska ta in på en mycket liten grusväg som går österut och den är tyvärr inte skyltad.

Vid parkeringen finns en bajamaja. Den är dock inte tillgänglighetsanpassad för rullstolsanvändare.

Själva fornborgen ligger en bit från parkeringen men du ser den när du parkerat. Borgen ligger direkt invid stranden.

Vägen fram till borgen består av gräs och ojämn mark. Därför är platsen tyvärr inte tillgänglig för rullstolar eller barnvagnar. Den som har svårt att gå kan få svårt att ta sig hela vägen fram till borgmuren.

Promenadväg längs stranden

Men även om man inte kan besöka själva borgen finns det ändå mycket att uppleva här. Från parkeringen går en grusväg längs havet. Sträckan är bara några hundratals meter lång men bjuder på vackra vyer över Östersjön och det öppna öländska landskapet.