Christinelunds gård är privatägd. Men då gården har mycket vackra byggnader kan man köra igenom gården och njuta av den vackra bebyggelsen och omgivningen runt Hagbyån.
Huset i schweizerstil
På Christinelund finns också en mycket karakteristisk byggnad i schweizerstil. Denna byggnad är en del av Christinelunds äldre gårdskomplex.Huset skiljer sig tydligt från huvudbyggnaden. Medan corps de logiet är regelbundet och återhållsamt utformat har schweizerhuset en mer romantisk och dekorativ träarkitektur.
Schweizerstilen blev modern i Sverige under 1800-talet och användes bland annat för villor, parkbyggnader, sommarnöjen och hus i herrgårds- och bruksmiljöer. Det var en arkitektur där träets möjligheter till utsågade och dekorativa detaljer gärna framhävdes.
Det exakta byggnadsåret för Christinelunds schweizerhus har jag däremot inte hittat. Man bör därför inte sätta ett bestämt årtal på huset enbart utifrån stilen.
Men byggnaden är mycket betydelsefull för helhetsmiljön, eftersom den visar att Christinelund inte färdigställdes en gång för alla när huvudbyggnaden uppfördes. Nya hus och nya arkitektoniska ideal fortsatte att tillföras under 1800-talet.
| Christinelund 1909 |
Christinelunds gård vid Vassmolösa – en herrgårdsmiljö med rötter i 1700-talet
Christinelunds gård söder om Kalmar är betydligt mer än den stora vita herrgårdsbyggnad som först fångar blicken. Gården är en historisk helhetsmiljö där huvudbyggnad, äldre flyglar och bostadshus, stall, ladugårdar, park, alléer och lämningar efter äldre näringar tillsammans berättar om närmare tre århundraden av jordbruk, herrgårdsliv och förändrade levnadsvillkor.
Christinelund ligger vid Hagbyån i trakten kring Vassmolösa, på gränsen mellan de gamla socknarna Arby och Mortorp. Gårdens historia börjar egentligen inte med Christinelund utan med den äldre byn Gåra, vars gårdar under 1700-talet successivt köptes samman till en större egendom. Kalmar kommuns material beskriver hur Gåra by låg på Arbysidan av ån och hur läkaren Johan Gustaf Wahlbom omkring 1750 köpte samman gårdarna.
Från Gåra by till Christinelund
Johan Gustaf Wahlbom, född 1724 och död 1808, var läkare, naturforskare och en av Carl von Linnés lärjungar. Han blev provinsialläkare i Kalmar och senare arkiater, alltså kunglig livmedikus. Han ägde bland annat Gåra 1, Gåra 2 och Byagärde i Arby socken och omformade dessa gårdar till det som kom att bli herrgården Christinelund.
Hustrun Christina fick ge namn till Christinelunds gård
År 1757 gifte han sig med Elisabeth Christina Beronia, dotter till Magnus Beronius, biskop i Kalmar och senare ärkebiskop. Genom fadern kom hon att tillhöra den adliga ätten Björnstjerna. Det nya godset uppkallades efter Christina och fick namnet Christinelund.
Olika källor uttrycker tidpunkten för godsets bildande något olika. Christinelunds nuvarande ägare och lokalhistoriskt material anger 1750-talet, medan Kalmar läns museums äldre dokumentation beskriver godset som bildat under senare delen av 1700-talet. Skillnaden beror sannolikt på att sammanslagningen av flera gårdar och utvecklingen från by till färdig herrgårdsmiljö skedde under en längre period.
På 1770-talet förekommer också namnet Norra Gåra om egendomen. Den första herrgårdsbyggnaden var en tvåvåningsbyggnad med högt valmat tak. Denna äldre huvudbyggnad stod kvar när Johan Gustaf Wahlbom levde men försvann efter att den nuvarande herrgården hade uppförts.
Christinelund representerar därför två tydliga herrgårdsepoker: först Wahlboms 1700-talsgård och därefter den stora nygestaltning som genomfördes i början av 1800-talet.
Magnus Johan Wahlbom-Björnstjerna och den nya herrgården
Johan Gustaf Wahlboms son Magnus Johan Wahlbom, född 1758, gjorde militär karriär. Han upptogs 1799–1800 i sin mors adliga ätt och antog namnet Björnstjerna. Riddarhuset anger att Magnus Johan Wahlbom genom kunglig resolution 1799 skulle upptas i ätten Björnstjerna och att han introducerades på Riddarhuset 1800.
Det var Magnus Johan Björnstjerna som lät skapa den herrgårdsmiljö som fortfarande dominerar Christinelund. Mellan 1812 och 1815 uppfördes den nuvarande huvudbyggnaden på Mortorpssidan, norr om Hagbyån. Kalmar kommuns lokalhistoriska material anger uttryckligen dessa byggnadsår.
I samband med detta förändrades alltså hela gårdens tyngdpunkt. Den äldre huvudbyggnaden på Arbysidan ersattes av en ny representativ anläggning på andra sidan ån.
Den nya huvudbyggnaden och den engelska parken har i äldre lokalhistoriska källor tillskrivits Carl Råbergh Mannerskantz på Värnanäs, även om formuleringen ofta är att han ”troligen” var arkitekten. Det är därför klokt att tala om honom som den sannolike arkitekten snarare än att framställa uppgiften som helt säker.
Rappefamiljens långa tid på Christinelund
År 1833 gifte sig Magnus Johan Björnstjernas dotter Lisette Emilia Augusta Björnstjerna med friherre Axel Ludvig Rappe. Genom detta äktenskap knöts Christinelund till familjen Rappe. Södermöre hembygdsförening anger vigseldatumet till den 20 augusti 1833.
Axel Ludvig Rappe blev militär och senare landshövding i Kristianstads län. Han dog på Christinelund 1875.
Christinelund förblev därefter i Rappefamiljens händer under omkring 150 år. Gårdens egen historik anger perioden 1837–1985, medan lokalhistoriskt material beskriver hur familjen kom in genom giftermålet 1833. Skillnaden beror alltså på om man räknar från äktenskapet eller från den formella övergången av egendomen.
Militärtraditionen på Christinelund blev mycket stark. Flera män ur familjen Rappe nådde generalsgrad, och gården beskriver själv hur fyra generaler framträdde under tre generationer.
År 1985 köptes Christinelund av Björn och Agneta Cedergren. Gården drivs fortfarande som ett stort modernt jordbruk och har i dag omfattande mjölkproduktion, växtodling och skogsbruk. Samtidigt finns en betydande del av den historiska gårdsmiljön kvar. Idag drivs gården av Aron och Cecilia Cedergren.
Byggnaderna på Christinelunds gård
Christinelund är särskilt intressant därför att gården inte består av en enda historisk herrgårdsbyggnad. Här finns en samlad gårdsmiljö med byggnader från olika tider och för olika samhällsgrupper: herrskapets bostad, arbetarbostäder, stall och stora ekonomibyggnader. Några hus går tillbaka till 1700-talet, medan andra berättar om hur gården utvecklades under 1800- och 1900-talen.
Den första herrgårdsbyggnaden – den försvunna 1700-talsgården
Det Christinelund man ser i dag är inte den första herrgårdsanläggningen på platsen. När Johan Gustaf Wahlbom vid mitten av 1700-talet köpte samman gårdarna i den äldre byn Gåra skapades en större sammanhängande egendom. Till denna hörde en äldre huvudbyggnad som beskrivs som ett tvåvåningshus med högt valmat tak.
Den byggnaden låg i anslutning till den äldre gårdsbildningen söder om Hagbyån. När en ny och större herrgårdsanläggning skapades under början av 1800-talet förlorade den gamla huvudbyggnaden sin funktion och försvann så småningom.
Den äldre huvudbyggnaden är ändå viktig för förståelsen av de andra husen. Christinelunds gårdsplan har nämligen inte alltid varit organiserad på samma sätt. Vissa av de äldsta ekonomibyggnaderna kan ha hört till denna första 1700-talsanläggning, vilket framför allt är intressant när man betraktar den mycket gamla ladugården. Det är däremot inte säkert dokumenterat vilka enskilda byggnader som stod på exakt vilken plats under Wahlboms första tid.
Corps de logiet – huvudbyggnaden från början av 1800-talet
Den nuvarande huvudbyggnaden ersatte alltså en äldre herrgård. På fotografiet ovan ser man Christinelunds corps de logi år 1909, dokumenterat i Kalmar läns museums samlingar.
Den nya herrgården anlades på norra sidan av Hagbyån. Kalmar Lexikon anger att den äldre huvudbyggnaden från 1700-talet ersattes av en större byggnad på denna plats och att både den nya herrgården och den engelska parken sannolikt utformades av Carl Råbergh Mannerskantz.
Arkitekturen är påfallande regelbunden. Huset är uppfört i två våningar med en lång symmetrisk fasad där fönstren placerats i jämna axlar. Det stora taket är relativt lågt i förhållande till fasaden, vilket förstärker byggnadens horisontella och ståtliga karaktär.
Fotografiet från 1909 är dessutom kulturhistoriskt intressant eftersom det visar hur huvudbyggnaden användes som representativ miljö. Fasaden har dekorerats med flaggor och girlander och över entrén finns ett stort dekorativt arrangemang. Bilden visar alltså inte bara själva arkitekturen utan också hur herrgårdens framsida kunde fungera vid högtidliga tillfällen.
Den nya huvudbyggnaden blev centrum för en större planerad herrgårdsmiljö med park, träd, vägar, gårdsbyggnader och ekonomibyggnader omkring sig.
 |
| En av arbetarbostäderna |
På gården finns två flyglar i rödmålat trä som varit arbetarbostäder.
Den engelska parken och Hagbyån
Till Christinelunds herrgård hör en engelsk park, sannolikt anlagd i samband med att den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes i början av 1800-talet. Parken tros, liksom herrgården, ha utformats av Carl Råbergh Mannerskantz på Värnanäs. Den engelska parkstilen efterliknade naturen med stora träd, öppna gräsytor och mjuka, naturliga former.
Hagbyån rinner genom Christinelunds gård och är en viktig del av hela miljön. Den äldre gårdsbildningen låg på ena sidan av ån, medan den nya herrgården uppfördes på den andra. När parken anlades blev ån ett naturligt och vackert inslag i herrgårdslandskapet.
Ån hade också praktisk betydelse. Christinelunds egendom hade under 1800-talet både kvarn och såg, verksamheter som var beroende av vatten och vattenkraft.
Tillsammans bildar den engelska parken, Hagbyån, de gamla träden och herrgårdsbyggnaderna en kulturhistoriskt värdefull helhet där natur och bebyggelse har formats tillsammans under flera hundra år
Det äldre stallet
På en egendom av Christinelunds storlek var stallet en central byggnad. Fram till jordbrukets mekanisering var hästarna nödvändiga för transporter och en stor del av arbetet på gården. På en herrgård kunde dessutom olika hästar hållas för olika ändamål: arbetshästar, körhästar och ridhästar.
Stallet ska därför ses tillsammans med vagnar, selkammare, foderförvaring och gårdens övriga ekonomibyggnader. Det var en del av den infrastruktur som gjorde det möjligt att driva en stor egendom långt innan traktorer, lastbilar och personbilar fanns.
Något tillförlitligt byggnadsår för Christinelunds äldre stall har jag ännu inte funnit. Det viktiga är däremot att stallet uttryckligen har uppmärksammats som en av gårdens äldre och värdefulla byggnader.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar