 |
| Kärnan i Helsingborg på bilden och troligen var Sölvesborgs kastal lika hög. Man misstänker att kastalen i Sölvesborg har varit lika hög som kärnan i Helsingborg. |
Sölvesborgs borg – en gång en av Blekinges mäktigaste fästningar
Jag tycker om platser där man verkligen får använda fantasin för att förstå hur det en gång såg ut, och Sölvesborgs slottsruin är en sådan plats. I dag ser man framför allt resterna av det stora kärntornet uppe på den gröna borgkullen, men under medeltiden låg här en enorm borganläggning som var en av de viktigaste maktplatserna i Blekinge.
Kung Erik Menved bygde flera borgar
Exakt när den första borgen byggdes vet man inte. Någon form av befästning bör ha funnits här redan under 1200-talet, men borgen tros ha byggts ut kraftigt under slutet av 1200-talet och början av 1300-talet, troligen under den danske kungen Erik Menveds tid. Senare utvecklades den till en av de största och mäktigaste borgarna i det då danska Blekinge.
Tjocka murar vittnar om ett högt torn
Själva borgkullen är imponerande. Den är till stor del skapad av människor och högst upp stod det väldiga kärntornet. Grundmurarna är omkring fem och en halv meter tjocka och man tror att tornet kan ha varit omkring 30–35 meter högt. Runt kärntornet låg flera byggnadslängor och hela anläggningen skyddades av vallgravar.
Vardagen i borgen
Men det är lätt att få fel bild av en medeltida borg om man bara tänker på torn, riddare och soldater. Runt själva huvudborgen fanns en stor förborg där en stor del av vardagslivet pågick.
Här fanns bland annat stall, ladugårdar och olika ekonomibyggnader. Och en så stor borganläggning behövde nästan fungera som ett litet samhälle i sig själv. Människor skulle ha mat varje dag, hästar skulle skötas, byggnader underhållas och mängder av föremål tillverkas och repareras.
Jag föreställer mig därför förborgen som en plats full av liv och rörelse. Här lagades mat och förvarades livsmedel. Hantverkare arbetade med olika material och redskap som gick sönder behövde lagas. Kläder skulle sys och repareras och tyger vävas. Hästarna var livsviktiga för transporter, bud och soldater och behövde både skötas och skos. Någon fick laga seldon, någon arbeta med trä och någon annan med järn.
Det måste ha funnits ett ständigt vardagsarbete bakom allt det pampiga.
Det tycker jag är minst lika spännande som själva försvarsanläggningen. Bakom länsherrar, kungar, krig och politiska maktkamper fanns vanliga människor som såg till att livet på borgen faktiskt fungerade. Här har människor burit vatten, eldat, bakat, lagat mat, skött djur, sytt, vävt, reparerat och tillverkat sådant som behövdes från morgon till kväll.
Borgen säte för ett slottslän
Sölvesborg var dessutom inte bara platsen för en borg. Borgen var centrum för Sölvesborgs slottslän. Här satt kungens länsherre och styrde området, samlade in skatter och ansvarade för försvaret. Under vissa perioder styrdes stora delar av Blekinge härifrån.
Man kan alltså tänka sig vilken betydelse platsen en gång hade. Hit kom soldater och tjänstefolk, men också bönder med varor och skatter, hantverkare, handelsmän, budbärare och människor som hade ärenden till länsherren.
Strategiskt läge
Borgens läge var heller ingen slump. Den låg strategiskt vid den gamla vägen mellan Skåne och Blekinge och samtidigt nära vattnet. Härifrån kunde man kontrollera både landvägen och trafiken på vattnet. Blekinge tillhörde Danmark under större delen av medeltiden och Sölvesborgs borg låg i ett område där maktkampen mellan Danmark och Sverige ofta gjorde sig påmind.
Här vistades drottningar och kungar
Under Kalmarunionens tid blev Sölvesborg dessutom en viktig maktplats. Unionen hade ingen fast huvudstad utan kungen eller drottningen och hovet reste mellan olika kungliga borgar. Det innebar att rikets makt under perioder faktiskt kunde befinna sig här i Sölvesborg. Drottning Margareta och Erik av Pommern hör till de personer som är förknippade med borgen och som man vet besökt borgen flera gånger och vid vissa tillfällen bott här under flera månader.
Nordiska sjuårskriget
Den 6 september 1564, under Nordiska sjuårskriget, inträffade en av de mest dramatiska händelserna i borgens historia. Den danske länsherren Verner Parsberg lät bränna borgen för att den inte skulle falla oskadd i svenska händer. Den sattes senare åter i bruk, men med tiden förlorade den sin betydelse och började förfalla.
När jag går omkring här i dag vid ett besök tycker jag därför att man ska försöka se mer än den ruin som finns kvar på borgkullen.
Försök föreställa dig ett kanske 35 meter högt torn som reste sig över landskapet. Runt omkring fanns byggnader, vallgravar och en stor förborg fylld av människor och djur. Det luktade rök från eldar och matlagning. Hästar stod i stallen. Någon smidde och reparerade järnföremål, någon arbetade med trä, någon lagade mat och andra sydde, vävde eller tog hand om djuren.
Här levde och arbetade människor varje dag samtidigt som kungar, länsherrar och soldater kom och gick genom borgens portar.
Men en gång var Sölvesborgs borg inte bara en mäktig försvarsanläggning.
Det var ett helt litet samhälle – och ett av de viktigaste maktcentrumen i det medeltida Blekinge.
Besöksmål i närheten
Listershuvud med avenbokskog och vandring
Likande besöksmål
Lillö borgruin Kristanstad, Skåne
Lyckå slottsruin, Lyckeby Blekinge
Hagbards källare från 1600-talet
Sjöborg i staden Elleholm som försvann
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar