Åhus, en av Sveriges bäst bevarade medeltidsstäder

 

Åhus grundades år 1149

Åhus fick sina stadsrättigheter år 1326 med enligt traditionen räknar man Åhus grundande från år 1149 då ärkebiskop Eskil fick byn Åhus och delar av Bornholm av kung Sven Grate som kompensation för att han blivit fängslad av kungen. Åhus var sedan stad fram till år 1617 då staden förlorade sina stadsrättigheter när  Kristian IV byggde den befästa staden Kristianstad.

Åhus tillhör idag Kristianstads kommun som beskriver Åhus som en av landets bäst bevarade medeltida städer. Där den gamla stadskärnan med sina kullerstensbelagda gator har mycket som minner om den danska tiden. Åhus var länge känt för sina tre synder, ål, snus och brännvin. Idag är Åhus även känt för milslånga badstränder, beachhandboll och glass.

Redan under 1800-talet gick de så kallade badtågen från Kristianstad till Åhus där det under sommarens finaste dagar kunde åka 4000-5000 människor till Täppetstranden. Det är de långa ljusa sandstränder som gjort Åhus och kusten söder ut så känt för turister.

Centrum ligger norr om Helgeå med kyrka och torg. Runt ån finns sommartid fina serveringar och restauranger och bildar ett sommarparadis med närhet till både centrum, de långa sandstränderna och ruinerna efter medeltidsborgen och medeltidsstaden.

Åhus medeltida rådhus från 1400-talet är delvis bevarat och inrymmer idag Åhus museum.

Aosehus, Skandinaviens äldsta borg?

Av borgen i Åhus finns källarplanet av det som var den ursprungliga centralbyggnaden med tornet ännu bevarat. Även en del av den östra ringmuren finns kvar.

Borgen angreps flera gånger bland annat år 1569 då hertig Karl stormade borgen under Nordiska sjuårskriget. Då brändes borgen och stora delar av staden. Åhus stora betydelse som stad på skånska östkusten hade vid den tiden börjat minska i betydelse och fått konkurrens av bland annat staden Vä strax söder om nuvarande Kristianstad. Åhus blomstringstid var över.

Borgen dendrokronologisk datering

När borgen ursprungligen byggdes vet vi inte med säkerhet men några intressant tidsangivelser finns. År 1149 fick ärkebiskop Eskil byn Åhus, delar av Bornholm av kung Sven Grate som kompensation sedan han blivit fängslad av kungen.

Men senare tids forskning menar att här kan ha funnits en byggnad redan från mitten av 1000-talet, mycket på grund av de dendrokronologiska dateringarna som gjorts, vilket i så fall skulle göra Åhus borg till Skandinaviens äldsta stenborg. Kanske var det rent av vikingakungen Knud, han som stred vid åmynningen år 1027 som började bygga Åsehus. Framtida forskning får ge svaren.

Torn med vallgrav

Borgen ligger på norra sidan av Helgeå och var från början en byggnad med ett torn omgärdat av en ringmur. Byggnaden har mätts upp till 17,5 meter gånger 10,5 meter med en ingång i den västra gaveln.  Den ursprungliga ingången fanns i östra muren.

Ringmuren breddas med tegel

Ringmuren breddades med tegel i mitten av 1200-talet då även ett eller möjligen två torn uppfördes av ärkebiskop Jakob Erlandsson.

Stensatt vallgrav bildade en ö

Senare delades borgen av en vallgrav som delvis varit stensatt, så att en ö med kärnförsvaret bildades ut mot ån. Norr om vallgraven byggdes en förborg. Över vallgraven fanns en vindbrygga  i norr.  Ärkebiskop Magnus ska ha fallit ifrån vindbryggan på borgen år 1390 och då slagit ihjäl sig när han landade i vallgraven. Om detta stämmer kan det inte ha funnits vatten i vallgraven då han i så fall borde ha drunknat istället för slagit ihjäl sig.

Troligen två våningar med ett högt torn

Under 1400-talet har kärnförsvaret fått en delvis ny ringmur mot Helgeå. Man vet inte hur hög borgen varit men av murarnas tjocklek att döma har borgen kunnat bära i vart fall två våningar utöver det nedsänkta källarplanet.

Tornet har troligen varit tre till fyra våningar högt. Tornet har varit sex meter gånger sex meter och där har man funnit resterna efter en latrinkanal. Runt borggården har det funnits en mur där resterna efter en ugn finns. Troligen har det här funnits ett kök, kanske i en träbyggnad.

Utgrävning 1881-1893

Borgen med ringmur begravdes under flygsand men grävdes ut 1882-1893. Vid borgen finns ännu en kulle som inte grävts ut där man tror att borgens ekonomibyggnader stått.

Sankta Maria kyrka från 1100-talet

Vid torget som varit Åhus centrala plats genom historien ligger Sankta Maria kyrka som började byggas under 1100-talet och är stadens äldsta byggnad. Kyrkan används fortfarande.

Åhus ringmur

Vid Väg 118 kan man fortfarande se resterna efter Åhus ringmur som är den bäst bevarade i Sverige efter Visby.

Repslageri och tobaksladan

Vid rondellen vid väg 118 ligger hembygdsgården, Anders Håkanssonsgården. Strax intill slog Sveriges siste repslagare igen sin verksamhet 1966 i Repslageriet och här finns även Tobaksladan.

Svänghjulsbron

Äspetbron är en svänghjulsbro från 1908.

Rester efter Dominikanerklostret

Här grundades ett dominikankloster, så kallade svartbröder år 1243 med kyrkan sankt Nicolai. Murrester efter kloster finns bevarade men inte efter kyrkan. I det gamla Dominikanerklostret lär Nordens första universitet funnits. Stenen togs till bygget av Kristianstad.

Sankt Jörgens hospital

Något årtionde senare, år 1252,  finns Sankt Jörgens hospital för spetälska, som på grund av smittorisken läggs omkring 500 meter väster om staden.

Helgeandshuset, en kombination av hotell och sjukstuga

Omkring hundra år senare, år 1393 finns även ett helgeandshus. Dessa var en kombination av vandrarhem för resande och omsorgsboende för sjuka och äldre. Då man under medeltiden var starkt katolskt fanns ett kapell knutit även till helgeandshuset. 

Sant Annas hospital

Ännu senare år 1524 ombildades helgeandshuset till  Sankta Annas hospital och kapell som fungerande som både spetälskehus och hade helgeandshusets funktioner för sjuka och övernattningar. I en handelsstad som Åhus kom resande handelsmän som behövde övernatta och även människor som var på väg vidare längs den genomgående landsvägen.

Den danska reformationen var strängare än den svenska

Den danska reformationen kom år 1536 då kyrkans egendomar drog in till kungamakten och kapell och kyrkor antingen lades ner eller omvandlades till protestantiska kyrkor. Klostren slogs igen och byggnaderna tog kungamakten över och använde för sina ändamål.

Sägen

En gammal gumma ska efter reformationen ha fått tag på kyrkonyckeln och smugit in i kyrkan och där smort såren på krucifixet med blod och därigenom fått folket att åtrå den katolska tron samtidigt som mirakel skett.

Ortsnamnet Aos

Aos betyder samhället vid åmynningen. Då staden ligger där Helgeå har sin norra och ursprungliga åmynning ut i Hanöbukten. När sedan borgen byggdes kallades platsen Aose hus, det vill säga huset vid åmynningen. Åhus hade naturliga förutsättningar för en hamn just här vid åmynningen och där samhället växte fram och och blev en av de mest betydelsefull hamnarna på den skånska östsidan. Namnet har genom historien haft flera olika stavningar. Den 19 februari 1361 besöker Valdemar Atterdag platsen och då skrivs namnet ”Åhus” för första gången och har då betydelsen huset vid ån, men syftning på borgen.

Åhus historia

Förutom att Åhus hade en viktig hamn passerar också den stora landvägen som kommer norrifrån vilken bland annat var förbunden med kustlandsvägen genom Blekinge där Ronneby var den största handelsstaden. Vägen fortsatte sedan till svenska Kalmar och förband på så sätt de svenska och danska östkusten med varandra även på landsidan.

Åhus omtalas år 1027 efter ett sjöslag vid åmynningen

Efter ett sjöslag mellan den danska kungen Knut den store, norske kungen Olav den helige och svenske Anud Jakob år 1027 vid åmynningen omtalas Åhus för första gången. Senare undersökningar har gjort att man numera inte utesluter att det var Knut den store som redan under 1000-talet började anlägga borgen. Därefter nämns Åsehus år 1262  skriftlig då kung Kristoffer intagit Åhus. Borgen blev då förstörd men byggdes senare upp igen.

Ärkebiskop Eskil

När borgen uppfördes första gången vet man ännu inte med säkerhet. Men ärkebiskop Eskil fick byn Åhus och delar av Bornholm av kung Sven Grate som kompensation sedan han blivit fängslad av kungen. Då skall borgen redan ha funnits och därefter ärvts av biskoparna i Lund fram till reformationen. Ärkebiskop Eskil använde borgen som ett säte för sig själv och de fogdar han hade i sin tjänst. Här ifrån sköttes hans affärer och kontroll av området på den östra sidan av Skåne.

Kungen hissade upp ärkebiskopen i en korg

Det finns en berättelse från detta tillfälle som sannolikt bara är en skröna om att den danske kungen Sven Grate, i en strid med ärkebiskopen Eskil, skulle ha hissat upp ärkebiskopen i en flätad korg inne i Lunds domkyrka.

Ärkebiskopen äger vinstdrivande städer

Åhus har det gemensamt med den forna staden Elleholm i Blekinge att de är biskopsstäder, alltså inte städer som byggts upp på kunglig befallning.

Utan de är städer som innehafts av ärkebiskopen i Lund. I dag låter detta märkligt, men på medeltiden var ärkebiskoparna lika mycket världsliga ledare som religiösa. De handlade med varor och behövde därför vägar och fungerande hamnar för att transportera varor. Detta krävde också handelsplatser och handelskontakter. Därtill ägde de mycket stora egendomar vilket Svenska kyrkan fortfarande gör, som en av landets största skogsägare.

Biskopsstolens tillgångar gick i arv

Kyrkan på medeltiden var rik och de egendomar som då ägdes och styrdes av ärkebiskopen gick i arv till nästa ärkebiskop vid föregångarens frånfälle. Därför brukar det sägas att marken ägdes av biskopsstolen.

Biskopens ekonomiska intressen

Det var alltså inte ett religiöst centrum ärkebiskopen ville bygga upp genom att äga Åhus, utan rent ekonomiska. En plats där han kunde få ekonomiska vinster i knutpunkten mellan landsvägen och den betydelsefulla hamnen där handel kunde ske.

Ekonomisk handel och egendomar krävde befästa borgar

Så stora egendomar och omfattande handel krävde att det fanns befästa borgar varifrån handel och kontrollen av området kunde ske. Borgen i Åhus fick den funktionen för östra Skåne intill en av de bästa hamnarna på Skånes östsida. För Blekinges del anlades borganläggningen Sjöborg på en egen ö i Mörrumsån där det också fanns en hamn intill kustlandsvägen. På så sätt hade ärkebiskopen kontroll över viktiga hamnar och handelsplatser i det östra området av Skånelandskapen.

Likheterna mellan Åhus och Elleholm

Det finns på så sätt många stora likheter mellan städerna Åhus och den forna staden Elleholm som drogs in år 1600, endast 17 år före Åhus miste sina stadsrättigheter. Bägge städerna ägdes av ärkebiskopen och låg i korsningen mellan ån och landsvägen och bägge städerna hade varsin borg som ärkebiskopen ägde för att kunna kontrollera områdena med handel, vägar och hamnar i östra Skåne respektive Blekinge.

Möjligen har det funnits en avbrott i ärkebiskopens kontroll av Åhus under 1300-talet då en av kungens förtrogna, Torkel Niclasson anges vara hövitsman i Åhus. 

Hur såg medeltidsstaden ut?

Runt staden fanns en stadsmur vilka man kan se resterna av då man passerar staden längs Väg 118.  Invid ringmuren fanns en vallgrav och minst två torn vid två av stadsportarna in till staden.

Här bedrevs ivrig handel och Åhus Marknadsdag var Maria Magdalenas dag. Kyrkor och  stenhus blandades med lägre träbyggnader och djuren bodde inne i städerna då stadsborna var en typ av självförsörjande bönder mitt i staden.

Åhus var en hamnstad med handel av varor från jordbruk och skog som transporterades genom staden. Hit kom bönder med oxkärror med timmer och tjära samt oxar som såldes levande då frysboxarna inte var uppfunna. Oxar användes även som dragdjur.

Timmer och tjära har varit de stora exportprodukterna under medeltiden men även animalieprodukter så som hudar både från jordbruk och jakt.

Här bodde borgare med rätt att bedriva handel och smeder, skräddare och andra hantverkare. Hamn- och lagerarbetare samt fiskare. Här kunde man se präster som tillhörde kyrkan och de olika kapellen samt stadens tjänstemän som arbetade med stadens förvaltning.

Där till får vi tänka oss kvinnor som skötte hushållet samt barn som arbetade och hade sysslor som måste skötas. Fiskmarknaden var livlig då fisket var stort i alla hamnstäder. Kvinnorna sågs också på väg till och från handelsbodarna på gator fulla av höns och skriande grisar i en salig blandning bland oxkärror och finare vagnar dragna av hästar.

Vägarna

Vägarna blev gyttjiga och skitiga då endast få gator var belagda med gatsten och rännilar. Hästar, grisar, höns, getter och nötkreatur gödslade marken där de stod. Människor slängde sina slaskspänner på gatorna där grisar och höns letade efter något ätbart bland fiskrens, avgnagda ben och diskvatten. Renhållning var inget att räkna med. Hygienen på den här tiden var inget vidare och en nutidsmänniska på besök i en medeltidsstad hade haft svårt att stå ut med stanken.

Men samtidigt kan man imponeras av den tidens hantverksskicklighet och hur människor arbetade hårt med små medel.