 |
| Guldgubbar/ gummor från Västra Vång. Bild från Blekinge museums publikation |
Den hittills största och absolut mest kända järnåldersboplatsen i Blekinge ligger i Västra Vång på Johannishusåsen öster om Ronneby. Numera märks även Västra Vång ut på Sverigekartan över större boplatsfynd tack vare de rika fynden som gjorts här.
Ovan jord syns inte så mycket av själva Västra Vång. Vill du se fynden så besök Kallvattenkuren i Ronneby brunnspark. Du kan även se fynden på Blekinge museum i Karlskrona eller i Föremålsmagasinet i Rosenholm utanför Karlskrona. På Blekinge museum kan du också höra dig för när nästa grävning kommer att ske om du vill passa på att besöka Västra Vång just då. I samband med dessa händer det att Blekinge museum har visningar av området då arkeologerna berättar om de intressanta fynden.
Men vid ett besök på Johannishusåsen hittar du även den omtalade Björketorpsstenen som är Sveriges näst högsta runsten 4,2 meter hög och med en förbannelseformel. Samt en rad gravfält på bland annat Kasakulle och Blekinges största gravfält vid Hjortsberga. Läs mer längre ned i blogginlägget och i slutet kommer vägbeskrivningar så du hittar dit! Totalt beräknar man att det finns 350 fornlämningar från brons- och järnåldern längs Johannishusåsen. Därtill en rad fina naturreservat och vackra vyer bland Blekinges landskapsträd eken.
 |
| Utgrävning i Västra Vång Bild från Blekinge museums publikation |
 |
| I Johannishusskatten ingår
silvermynt, silversmycken,
hacksilver och ett runt smycke av guld. Foto Sören Hallgren, Statens historiska museum. |
Blekinges största silverskatt på över 6 kilo!
Det första tecknet på att det skulle kunna finnas en större boplats på Johannishusåsen kom redan år 1865 då man fann en av Sveriges största silverskatter. Den sändes tyvärr till Stockholm 1866 och är nu delad på Ekonomiska muséet, som är en del av Statens historiska museum.
Den stora silverskatten kom fram i samband med röjningsarbete men beskrivningen av den exakta platsen är otydligt. Men mycket tyder ändock på att den kan ha hittats i omgivningen runt Kasakulle gravfält och kullen där kulthuset med guldgubbarna hittats i Västra Vång.
I silverskatten fanns krucifix, drygt 4000 silvermynt från arabvärlden och Västeuropa, hacksilver samt ett praktfullt guldspänne. Mynten är från vikingatiden och tidig medeltid. Det senaste daterade myntet i denna stora silverskatt är ett mynt från år 1120. Kanske grävdes skatten ner strax därefter?
Boplatsen Västra Vång hittades i början av 2000-talet
Men det var först 2004 då Karlskrona genomförde ett större vattenreningsprojekt genom att leda vatten från Lyckebyån till Johannishusåsen. Vattnet pumpas ut i åsen och renas på naturlig väg genom sand och gruslagren. Sedan pumpas vattnet tillbaka till Lyckeby.
Man gjorde då arkeologiska undersökningar och gjorde fynd som tydde på att en boplats legat på platsen. Nästa grävning var sedan 2012. I november 2014 fann man de första maskbilderna på kullen och man förstod att man var något utöver det vanliga på spåren.
Drygt 1000 års kontinuitet på järnåldersboplatsen
Man har funnit gravar som visar att man redan under bronsåldern använt kullen i Västra Vång. Men från århundraden kring tiden vid Kristi födelse fram till vikingatiden har Västra Vång varit en järnåldersboplats utan uppehåll. Det är således en lång kontinuitet platsen har haft. Bland fynden kommer även föremål från medeltid och platsen är fortfarande bebodd med flera gårdar precis intill kullen.
Kulthuset på kullen
Kulthuset som legat på kullen har varit cirka 10 x 5 meter men bara en liten del av denna kulturella byggnad är ännu utgrävd. Under hur lång tid man utfört kulturella riter och ritualer vet man inte. Kanske redan från bronsåldern då gravar från denna tid funnits på kullen.
Man hittade här år 2004 en liten bronsmask som blev startskottet för de fortsatta utgrävningarna vid Västra Vång. Masken tillhör den keltiska kulturen och dateras till Kristi födelse. Även kremerade människoben har funnits på kullen.
På kullen runt kulthuset har man tills idag funnit 56 guldgubbar/gummor. Några av dem är tillverkade med samma patriser (form) som guldgubbarna i Sorte Muld på Borgholm och vid Eketorp på Öland.
Verkstäder och boplatser
Runt kullen nere på det som idag är odlade åkrar låg under järnåldern verkstäder och långhus som användes till bostäder och matlagning med mera. Men man har också gjort fynd från medeltiden fram till 1600-1700-1800-talet.
Så det är här på de nuvarande åkrarna runt kullen det vanliga vardagslivet skett med lantbruk, matlagning, verkstäder och hantverk. Här har man funnit ytterligare 11 guldgubbar förutom de 56 man fann på kullen vid kulthuset.
Man vet inte hur många som bott i Västra Vång. Men vissa menar att det vid Kristi födelse fanns runt 2000- 2500 människor i hela Blekinge.
 |
Bronsbyst föreställande man med väldefinierade ansiktsdrag, barbröstad och med grekisk/romersk frisyr med snurrade flätor. På baksidan finns en 18 mm bred krok där ett handtag har suttit. Av provinsialromerskt ursprung som kan härledas till sydöstra delen av dagens Tjeckien. Daterad till mitten av 100-talet e. Kr. Bysten har använts som dekoration på en bronskittel. Till samma kittel kopplas en byst och ett handtag. Funnen vid utgrävning av boplatsen i Västra Vång. År 2004 påträffades i Västra Vång, Ronneby kommun, en boplats med lång kontinuitet fram till vikingatidens slut. Boplatsen var ett lokalt och regionalt centrum för makt över politik, ekonomi och religion under järnåldern. Blekinge museum rapport 2016:5 |
På kullen där kulthuset legat har man funnit vackra glasbägare från folkvandringstiden, vapen, bronsföremål och guldgubbar. Den äldsta dateringen på själva kullen är från 500-talet före Kristi födelse.
 |
Ring i silver. Ovandelen är dekorerad med små kulor, lagda i triangulära mönster. Funnen vid utgrävning av boplatsen i Västra Vång. År 2004 påträffades i Västra Vång, Ronneby kommun, en boplats med lång kontinuitet fram till vikingatidens slut. Boplatsen var ett lokalt och regionalt centrum för makt över politik, ekonomi och religion under järnåldern. Blekinge museum rapport 2020:5: Blm 2020:5 - Västra Vång 2019 Arkeologisk forskningsgrävning. |
Boplatsen förändras under de tusen år som passerade
Naturligtvis så har boplatsen och människorna som levt där förändrats under de tusen år som gått under järnåldern. Man kan se att fynden dateras olika men mycket är fortfarande oklart då det trots allt är en liten del av Västra Vångs järnåldersboplats som är utgrävd.
En av åkrarna heter Vi-åkern vilket kan tyda på rituella offer. Det längsta långhuset som hittats hittills är 20 meter långt men klipps sedan av en väg. Det är mycket som återstår att utforska på platsen och på hela Johannishusåsen.
Listerbyån och våtmarken
Trots att Listerbyån rinner intill järnåldersboplatsen så har ån troligen inte varit farbar med båtar ända upp till Västra Vång.
Man har använt åsen som vägar ner till hamnar i närheten av Gö-halvön och Vambåsa. I området runt Vambåsa finns flera så kallade pålspärrar som man under senare år undersökt. Man vet också att det i Vambåsa legat ett av den danska kungens kungsgårdar men man vet inte den exakta platsen. Även detta visar på den långa kontinuiteten av mänskliga aktiviteter runt Johannishusåsen.
I Listerbyån flottades trävirke från Johannishus gods och nedströms. Under 1900-talet fanns där ett sågverk.
Vad kan finnas i våtmarken?
Våtmarken nära Västra Vång har hittills inte undersökts men frågan är om man kan tänka sig att det där har offrats under järnåldern? Frågan är än så länge hypotetisk men fynd från andra platser exempelvis den nyligen återupptäckta Sörby borg där våtmarken Skedemosse innehåller otroligt stora mängder fynd från offerriter. Det är därför inte osannolikt att man offrat även vid Västra Vång då det tillhörde järnålderns religion och kultur. Men detta får framtida utgrävningar visa.
 |
| Hjortsbergs kyrka, en av Blekinges medeltida kyrkor |
Hjortsberga kyrka
Hjortsberga kyrka tillhör en av de allra äldsta medeltidskyrkorna i Blekinge. Kyrkbyn omnämns första gången 1471 som Hiorsbærgsongh. Kyrkan är från sekelskiftet in till år 1200-tal men man tror att det funnits en tidigare kyrka på platsen.
På en höjd mitt emot kyrkan invid gravfältet står klockstapeln i trä. En vacker byggnad med två klockor från år 1585 respektive åren 1599/1782.
Kyrkan som är liten och nätt är trevlig att besöka. Det går en mindre vandringsled förbi kyrkan upp mot dagens samhälle i Johannishus. När du vandrar runt på kyrkogården kan du lägga märke till de högresta inhägnade gravstenarna som tillhör adeln på Johannishus gods.
Du kan läsa om kyrkan i ett tidigare blogginlägg här Hjortsberga kyrka
Administrativt centrum med landsting och avrättningsplats
Landstinget för hela Blekinge låg i Hjortsberga. Inte långt ifrån kyrkan ligger ett berg som kallas Galjberget. Jag har letat men inte hittat någon fakta om detta berg använts som avrättningsplats. Men vid Listerbyåsar på andra sidan dagens E22 och endast några kilometer från Hjortsberga har det legat en avrättningsplats. Ifrån Björketorpsstenen är det några hundra meter till avrättningsplatsen som låg vid dåvarande kustlandsvägen som kom från Kalmar, gick in i Blekinge vid bron i Bröms och fortsatte genom hela Blekinge ner till Sölvesborgs slott och söderut mot Köpenhamn. Denna kustlandsväg har nästan samma sträckning som dagens E22 och kustlandsvägen har mycket gamla anor. Kanske tillbaka till bronsåldern eller ännu längre.
 |
| Hjortsberga gravfält Blekinges största järnåldersgravfält |
Blekinges största järnåldersgravfält i Hjortsberga
Gravfältet från yngre järnåldern (omkring 400-800 e.Kr.) som ligger mitt emot Hjortsberga kyrka innehåller 110 synliga fornlämningar. Här finns gravhögar, treuddar, fyr- och femsidiga stensättningar och skeppssättningar. Även fynd från stenåldern visar att rullstensåsen varit viktig för människor under tusentals år.
Hjortsberga gravfält och kyrka ligger strax söder om Västra Vång. Kör du av E22 mot Västra Vång (Tving vägen) passerar du gravfältet och kyrkan. I en uthusbyggnad hittar du en utomhusutställning om Johannishusåsens rika fornlämningsfynd. Så glöm inte att stanna till där!
Blekinges bäst bevarade gravfält är ett blogginlägg jag skrev för några år sedan då jag åkte ut till platsen en tidig morgon.
 |
| Backsippor på slänten upp till kullen där kulthuset en gång stått |
Björketorpsstenen med förbannelseformel
Sveriges näst högsta (4.2 meter) runsten är Björketorpsstenen som står i närheten av E22 på vägen upp mot Västra Vång.
Björketorsstenen står i en triangel med två andra stenar med 4 meters avstånd emellan. Men det är bara Björketorpsstenen som har runor. De är skrivna med den äldre runalfabetet.
HaidR runo runu, falh’k hedra ginnarunaR. Argiu hermalausR, ... weladauþe, saR þat brytR.
I översättning står det:
"Jag spår fördärv".
"Ärofulla runors rad dolde jag här, mäktiga runor.
Rastlös av ergi, Död genom list skall den bli som bryter detta.
Jag spår fördärv.
Ergi är ett ord som inte längre används. Betydelsen är att bli fråntagen sin maskulinitet och homosexualitet vilket under järnåldern var mycket nedsättande. Bland de värsta som kunde hända.
Runor började användas på 100-talet efter Kristi födelse och är troligen komna från det romerska alfabetet. Men det var först under senare delen av Vikingatiden som man började resa runstenar. Eftersom Björketorpsstenen är daterad till 600-talet blir stenen unik till sin utformning.
Enligt Mikael Henriksson, arkeolog vid Blekinge museum är Björketorpsstenen med sin förbannelseformel en signal på att man trädde in i ett rituellt område.
Passerar man Björketorpstenen och går ett kort stycke längre upp i backen så finner man även en domarring där.
Naturreservat på Johannishusåsen
Åsen tillhör Johannishus gods och är ett gods- och jordbrukslandskap med odlade åkrar. Men här finns också vackra backar med äldre ståtliga ekar som ibland innehåller gravfält. Vid Hjortsberga och Västra Vång kan du hitta mängder av blommande backsippor men även vårblommor som vit- och blåsippa trivs här.
Ekoxen är Blekinges landskapsdjur och är Sveriges största skalbagge. Den trivs i äldre ekar och kan ses svärma där under sommaren med ett högt brummande ljud som du inte missar om du hör det.
Här finns även gott om dovhjort så se upp när du kör. Annars kan du sitta stilla på bland annat Kasakulle och speja mot skogsbrynet då det händer att de kvällstid och tidigare morgnar kommer ut på den odlade marken för att beta.
Vad det gäller fågellivet så är tranor vanliga här under våren. Häger i våtmarkerna runt Listerbyån och havsörn och glador jagar gärna över de vida åkrarna.
Vägbeskrivningar
 | ||
| Böcker om Västra Vång. Du hittar dem bl.a. på Blekinge museum Bild från Blekinge museums publikation
|
 |
| Böcker om Västra Vång. Du hittar dem bl.a. på Blekinge museum |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar