Tommarp/Tumathorp en svunnen stad

Tumathorp – upptäck den medeltida staden som gömmer sig under dagens lugna by

I dag kan du vandra genom Östra Tommarp och upptäcka spåren efter en plats som en gång var en av Österlens viktigaste medeltidsorter. Nesök kyrkan som ersätt den mrdeltida, besök den gamla kalkugnen och leta upp Klostret – samtidigt som du promenerar genom landskapet där kungsgård, kloster, mynthus och livliga hantverksmiljöer en gång låg.
Kalkugnen ligger vid gården till höger innan du kommer fram till ån och kyrkan. 
Grundstenarna och skyltarna som berättar om klostret ligger nära kyrkan.

Tumathorp – staden som växte fram kring kungens gård och blev en av Österlens viktigaste medeltidsorter

I dag är Östra Tommarp, strax väster om Simrishamn, en stillsam skånsk by omgiven av böljande odlingsmarker. Det är svårt att föreställa sig att platsen för omkring tusen år sedan hörde till de viktigare orterna i denna del av Skåne.

Här fanns en kungsgård, senare ett stort kloster. Här utvecklades en stad med kyrka, hantverk, järnhantering och kungligt mynthus. Människor arbetade, handlade och levde här under århundraden.

Den medeltida staden kallades Tumathorp.

Historien börjar redan under 1000-talet – med den danske kungen.

Först kom kungsgården

Vid mitten av 1000-talet etablerade den danske kungen Sven Estridsen en kungsgård i Tommarp. Skåne tillhörde vid den här tiden Danmark, och kungsgården gjorde Tommarp till en kunglig centralort.

Men vad var egentligen en kungsgård?

Det är lätt att tänka sig ett slott när man hör ordet, men en kungsgård behövde inte alls se ut som de slott och herrgårdar vi förknippar med kungligheter i senare tider.

En kungsgård var i grunden en större gård som stod till kungens eller kronans förfogande. Den kunde fungera som bostad när kungen och hans följe befann sig i området, men den hade också ekonomisk och politisk betydelse. Kungsgårdar kunde vara platser där resurser samlades, där kungens män fanns och där kungamakten kunde göra sig närvarande ute i riket. Riksantikvarieämbetet beskriver exempelvis kungsgårdar som större gårdar ägda av kungen eller kronan och använda som bland annat tillfälliga kungliga uppehållsplatser.

På 1000-talet hade kungarna inte ett enda permanent regeringscentrum på samma sätt som senare tiders monarker. Kungen och hans följe rörde sig mellan olika viktiga platser.

Därför var ett nät av kungliga gårdar betydelsefullt.

Där kunde det finnas mat, djur, förråd, människor och andra resurser som behövdes när ett stort följe anlände. En kungsgård var alltså inte bara en bostad. Den var en del av själva kungamaktens organisation.

Att Sven Estridsen valde att etablera en kungsgård just i Tommarp berättar därför något viktigt:

platsen hade redan omkring år 1050 en strategisk och ekonomisk betydelse.

Sven Estridsen och det danska riket

Sven Estridsen regerade som dansk kung från 1047 till 1076.

Det var en tid när den danska kungamakten stärktes och när kristendomen blev alltmer etablerad. Kyrkan och kungamakten var två av de viktigaste krafterna bakom den samhällsförändring som pågick.

Tommarp låg dessutom i ett rikt jordbrukslandskap.

Söder om dagens by rinner Tommarpsån, och markerna kring ån erbjöd goda möjligheter till både jordbruk och boskapsskötsel. Länsstyrelsen konstaterar att området tidigt utnyttjades av människor just tack vare de goda betes- och slåttermarkerna längs ån.

Här fanns alltså något som varje makthavare behövde:

mat, jord, vatten och människor.

Men kungsgården skulle inte förbli kungsgård för alltid.

Ungefär hundra år senare förändrades platsen på nytt.

Kungsgården blir kloster

Omkring 1155 omvandlades kungsgården i Tommarp till ett kloster för premonstratenserorden, sannolikt på initiativ av den mäktige ärkebiskopen Eskil.

Premonstratenserorden hade grundats i början av 1100-talet av Norbert av Xanten och spreds snabbt över Europa.

När orden etablerade sig i Tumathorp kom platsen att ingå i ett internationellt kyrkligt nätverk.

Det här är viktigt för att förstå medeltidens kloster.

De var inte bara platser där munkar bad.

Ett större kloster kunde vara jordägare, arbetsplats, ekonomiskt centrum, kunskapsmiljö och kulturell mötesplats. Klostren förvaltade jord, drev jordbruk och kvarnar och förde med sig kunskap och kontakter från andra delar av Europa.

Länsstyrelsen beskriver också klostret i Tommarp som en viktig kulturförmedlare och konstaterar att orten under medeltiden fungerade som ett kulturellt centrum för stora delar av sydöstra Skåne.

Fem kvarnar längs Tommarpsån

Ett dokument från 1161 ger en liten inblick i hur betydelsefull klostrets ekonomi var.

Det året fick klostret genom ett kungligt privilegiebrev rättigheter som bland annat omfattade fem kvarnar vid Tommarpsån.

En kvarn var mycket mer betydelsefull under medeltiden än vad en gammal kvarnruin kanske antyder i dag.

Spannmål måste malas till mjöl, och kontrollen över kvarnar innebar därför kontroll över en viktig del av livsmedelsproduktionen. Vattnet i Tommarpsån gav energi långt innan någon talade om elektricitet eller industriell vattenkraft.

Ån blev en ekonomisk resurs.

Klostret hade alltså inte bara en religiös roll. Det var också en betydande aktör i landskapet kring Tumathorp.

Runt klostret växte staden

Tumathorp utvecklades till en riktig medeltida stad och räknas i dag till Skånes äldre städer.

Det här var inte bara en större bondby med ett kloster.

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram beskriver det medeltida Thumatorp som en ort där det fanns kyrka, munkkloster och kungligt mynthus. Enligt det traditionella stadsbildningsmönstret ska här även ha funnits hospital.

Just mynthuset är särskilt intressant.

Att mynt präglades på en plats innebar en direkt koppling till kungamakten. Mynt var inte bara betalningsmedel utan också en symbol för den härskare som hade rätt att prägla dem.

Det lilla Tommarp vi ser i dag har alltså haft kunglig myntprägling.

Det säger en hel del om ortens ställning.

Järnet blev en del av stadens storhetstid

Under 1200- och 1300-talen bedrevs dessutom storskalig järnhantering i Tumathorp.

Riksantikvarieämbetet pekar på att denna verksamhet kan ha varit en viktig del av förklaringen till stadens storhetsperiod under högmedeltiden.

Föreställ dig därför inte det medeltida Tumathorp som en tyst idyll.

Här kan ha funnits ljudet från hammare och verkstäder, kvarnhjul som drevs av vattnet, människor och djur längs gatorna, munkar vid klostret, handelsmän, hantverkare och bönder som kom in från landsbygden.

Handelsvägar och maktcentra försköts, och andra orter i regionen fick större betydelse. Tumathorp förlorade gradvis sin ställning som stad. Klostret försvann efter reformationen på 1500-talet, när den danska kronan tog över kyrkans och klostrens egendomar.

Staden försvann alltså inte plötsligt.

I stället förändrades den steg för steg. Verksamheter minskade, institutioner försvann och den stora medeltida orten omvandlades till den by vi ser i dag.

Men marken minns.

Under dagens vägar, trädgårdar och åkrar finns spåren efter en plats där kungar vistades, munkar arbetade, mynt präglades och järn hanterades.

Ett historiskt besöksmål på Österlen

Östra Tommarp är ett besöksmål för dig som vill uppleva mer än bara vackra vyer. Här får du möta en historia som sträcker sig från 1000-talets kungamakt till dagens levande by.

Se kyrkan, upptäck kalkugnen, leta upp Klodtret och promenera genom det landskap där Tumathorp en gång växte fram. Med lite fantasi blir det möjligt att ana den medeltida staden bakom dagens lugn.

Det är just kombinationen som gör platsen så fascinerande:

en stillsam by i dag – men en gång en kunglig gård, ett kloster, en stad och ett centrum för arbete, handel och tro.

Tumathorp är inte bara en plats man passerar.

Det är en plats att stanna upp vid, upptäcka och låta historien komma till liv.