Utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com: Fina Vissefjärda!

Fina Vissefjärda!

Kyrkstallarna i Vissefjärda

Kulturmiljön runt Vissefjärda kyrka

Då den sjönära kulturmiljö runt Vissefjärda kyrka ligger en knapp kilometer in mot samhället från Väg 28 mellan Emmaboda och Karlskrona är det stor risk att besökare missar denna vackra plats då är på resande fot.

Kyrkan som är från 1700-talet ligger på en udde, precis i kanten där Lyckebyån rinner in i Kyrksjön. Frihetskämpen Nils Dacke var hemmahörande i socknen och ett litet museum inrymt i kyrkstallarna gör Vissefjärda till en intressant plats. I Lyckebyån passerar kanotleden förbi och för den som vill ta en simtur under sommarens varmaste dagar finns en fin badplats i den intilliggande sjön Törn.

Vissefjärda kyrka med den nya gångbron

Kyrkan

Stenkyrkan invigdes 1773 och ersatte då en träkyrka från 1200-talet som legat på platsen. Interiört är det ofta altartavlan föreställande Kristi nedåtgående från korset som fångar besökarens uppmärksamhet. Den är målad av Pehr Högberg år 1795. Under läktaren finns en timklocka från 1776 som är en gåva från ett antal drängar boende i byarna runt om kyrkan. Deras namn finns att läsa på en tavla intill klockan.

Bron till kyrkön i Vissefjärda

Kyrkön

Minneslunden ligger på en egen liten ö, Kyrkön, bakom kyrkan med promenadstråk längs med vattnet. Vid andaktsplatsen med bänkar för avkoppling och reflektion står en installation med ett finstämt vattenbrus.

Kyrkön som man når via en stenvalvsbro bakom kyrkan. Här trivs fladdermössen och jag har flera gånger bevistat Naturskyddsföreningen event under någon sen augustikväll då de arrangerat fladdermusspaning kring kyrkan. Med hjälp av en förstärkare har fladdermössens läte blivit hörbart för det mänskliga örat och avslöjat den långörade fladdermusen

Gräsand

Fågelskådning

Jag frågar en mångårig fågelskådare boende i en av byarna runt Vissefjärda vilka fåglar man kan få se runt Kyrksjön. Han svarar att Kyrksjön är bäst från islossning till in i maj. Då kan man få se andfåglar, skrakar, gäss, måsfåglar och tärnor. Speciellt vid dåligt väder med dimma och regn på natten, i april och maj kan "nedslag" väntas av sjöorre, svärta, småskrake, alfågel och andra marina arter. Själv är jag inte någon fågelkännare men nog tittar jag lite extra och försöker artbestämma de arter jag ser när jag är ute. Märkligt egentligen att jag aldrig lärt mig fåglarna i någon större utsträckning med tanke på alla timmar jag tillbringat i naturen. Men ofta har mitt fokus legat på fotografering och meditation i naturen. Och varför inte bara njuta av att bara vara när man rör sig naturen?

När det gäller fågel vid Vissefjärda har jag många gånger sett gråhäger. Den har ofta suttit invid stenbron ut till Kyrkön eller på sluttningen bakom kyrkan ner mot Kyrksjön. Varje gång har den överrumplat mig med sin närvaro vilket gjort att jag inte fått upp kameran i tid innan den flugit sin kos. Och varje gång har jag lovat mig att vid nästa besök ska jag börja med att lugnt se om hägern sitter vid strandkanten vilket jag alltid hunnit glömma bort till nästa besök.

Hembygdsmuseet ryms i kyrkstallarna

Kyrkstallarna

Förr var Vissefjärda socken delad i två härader och då även de två länen Kronoberg och Kalmar län, vilket kan tyckas både märkligt och ovanligt. Gränsen gick i Lyckebyån direkt intill kyrkan. Den delen av socknen som tillhörde Södra Möre härad, där kyrkstallarna idag ligger, låg på den östra stranden av Lyckebyån. På den västra delen låg Kåraböket, tillhörde Konga härad och Kronobergs län. Även kyrkfolket från Kårabökets del av socknen har tillbaka i tiden haft sina egna kyrkstallar intill kyrkan.

Den äldre häradsvägen gick mellan kyrkstallarna som började byggas 1854. Häradsvägen fortsatte sedan över ån där det längre tillbaka i tiden fanns en vacker stenvalvsbro. Men numera är ersatt av en modern gångbro över ån till Kåraböket i Konga härad där själva kyrkan låg. Kåraböket betyder Kåres bokskog och det sägs vara småkungen Kåre som gett namn åt Konga, som ursprungligen kallades Korunga härad.

Häradsvägen gick in genom den nuvarande kyrkogården bredvid klockstapeln och genom att studera grusgångarna kan man fortfarande ana häradsvägen forna dragning mot Långasjö. Häradsvägen sammanföll här med Kungsvägen som anlades efter att Örlogsstaden Karlskrona.

Kyrkstallarna hade ursprungligen 10 stallar med 24 spiltor i vart stall. Kyrkstallarna inrymde även plats för omklädning och matvrå. Man ska komma ihåg att socknen var ganska stor och många kyrkbesökare hade lång väg till kyrkan ifrån småbyarna runt om i socknen. Det var därför praktiskt att kunna byta om till kyrkkläder och få något i sig innan den långa kyrkdagen började. Vid besöken i kyrkan på söndagen avhandlades också många viktiga ärenden som rörde byarna gemensamt, köp diskuterades, långväga släktingar och vänner sågs och man kan ana att här så väl som vid många andra folksamlingar förmedlades en hel del skvaller och nyheter på bygden.

Vissefjärda kyrkstallar

Hembygdsmuseum i Vissefjärda kyrkstallar

I Kyrkstallarna finns ett hembygdsmuseum som har öppet i juli månad varje år. Då finns också en servering av kaffe och våfflor i kyrkstallarna. Klart njutbart att inta under en av de stora ekarna med utsikt över Lyckebyån och Kyrksjön.

Klockstapeln

Den intilliggande klockstapeln av trä är från 1774. I den hänger tre klockor med namnen Maria, Helena och Sofia.

Kulturmiljön runt Vissefjärda kyrka

Vesaborg

Det har aldrig utförts några arkeologiska undersökningar på platsen men väldigt mycket talar för att klockstapeln är byggd på platsen för för en borg eller större befäst gård.

Klockstapeln vilar på en sexkantig stenkonstruktion och i samband med att man bygden den intilliggande muren togs delar av en stentrappa bort. Intill den hittade man ett skelett efter en ung flicka som vilade huvudet i trappen. Enligt lokala berättelser skall det i äldre tider funnits vallar och gravar som omgärdat rumsarresterna. Det finns sägen som säger att det var garpar (tyskar) som angrep och raserade Vesaborg. På motsatta sidan av kyrkan ligger en udde som än idag har namn efter garparna så troligen ligger det en del sanning i att tyska soldater angripit orten.

Antamåla rör och trollkärringen

Antamåla rör

Antamåla rör från parkeringen

Vägen passerar direkt intill röret

Vackra vyer runt Antamåla rör

Antamåla rör är en 11 meter högt stenröse som bildats av inlandsisen. Stenansamlingen som är omkring 50 meter bred och 150 meter lång ligger på gränsen mellan Blekinge och Småland i byn Eremitemåla utanför Vissefjärda. För att hitta dit kör du mot Långasjö och i uppförsbacken efter järnvägsviadukten tar du av mot vänster. Antamåla rör är skyltat härifrån.

Stenarna i röret är något rundade vilket tyder på att de blivit transporterade genom inlandsisens smältvatten. Det finns heller ingen jord eller grus mellan stenarna vilket kan tyckas lite märkligt. Historiskt har röret utgjort ett gränsmärke även om gränsen numera går i den lilla bäcken ett tiotal meter söder om röret. Vägen förbi Antamåla rör har gamla anor och är den Kungsväg som anlades efter det att Karlskrona byggdes i slutet av 1600-talet. Kungen ville ha en körbar väg mellan den nya Örlogsstaden och Stockholm.

Trollkäringen

Det berättas i en skröna att det i äldre tider då det fanns jättar bodde en jätte-trollkärring i skogarna runt Vissefjärda. Men hon stördes av ljudet ifrån kyrkan och beslöt sig för att göra slut på oväsendet en gång för alla. Hon samlade hela sitt förkläde fullt av sten som hon tänkte kasta på kyrkan nästa gång den ringde. Men när hon kom till Eremitemåla brast förklädet och alla stenarna ramlade ut på marken och bildade Antamåla rör.

Sjön Törn med vikar, småöar och holmar

Törestorp badplats i Törn

Törn är en vacker ganska långdragen sjö med många småvikar, öar och holmar. Här kan man få se bland annat fiskgjuse. Badplatsen är välordnad och med en mindre camping med utsikt över sjön.

Badplatsen är tillgänglighetsanpassad med en ramp ner i vattnet, tillgänglighetsanpassad toalett och dusch. Även sittbänkar med bord är tillgänglighetsanpassade. Omklädningsrum och grillplats finns vid badplatsen.

Om man tar en biltur runt Törn passerar man flera fina miljöer som naturreservatet i Ekeboryd, linbastan i Trollamåla, Törsbogården och de slingrande grusvägarna förbi rödmålade mangårdsbyggnader, torpstugor och hagar, ofta med sjön i bakgrunden är sevärda i sig. Törsbogården och Ekeboryd passar sig bäst för en medhavd fikakorg.

Björkhage med sjön Törn i bakgrunden

Kör man runt sjön Törn kommer man förbi Linbastan i Trollamåla

Vissefjärda hembygdsmuseum: Stockbåtar funna runt om Vissefjärda

Törsbogården

Denna gård ligger på en höjd med utsikt över sjön Törn och skänktes till Vissefjärda hembygdsförening av dess siste ägare 1983. Tanken var att gården skulle vårdas och bevaras till efterkommande för att visa hur ett bondhem såg ut.

Den siste ägaren och hans bror hittade en stockbåt från stenåldern utanför Storön i Törn mittemot Törsbogården i sin ungdom.

Är man på tur kring sjön Törn är Törsbogården av av de finaste ställen att stanna och avnjuta en medhavd fikakorg.

Paddling i Lyckebyån

Lyckebyån

Igenom Vissefjärda rinner Lyckebyån som har en paddelled som sträcker sig från Gusemåla några kilometer norr om Vissefjärda, förbi Fursbro och ner till Mästarremåla norr om Karlskrona. Jag har skrivit om min paddling i Lyckebyån i ett tidigare inlägg som finna här https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/blog-page_1.html

Nils Dacke Vissefjärda kyrkstallar

Nils Dacke

Vissefjärda ligger i södra Småland och socknen gränsande till det danska Blekinge fram till år 1658 och har därigenom fått genomlida många gränsfejder och stridigheter genom historien. Vissefjärdas kändaste person är otvivelaktigt upprorsledaren Nils Dacke som bodde i Södra Lindön som då tillhörde Vissefjärda socken år 1536 vilket är det tidigaste man känner till om honom.

Upptakten till Dackefejden var Gustav Vasas mycket hårda åtstramningspolitik då han ville bygga en stormakt med en stark styrka för krig. För att uppnå detta behövde han stärka Sveriges ekonomi. Han drev igenom reformationen som ur hans synvinkel sammanföll lämpligt i tid och rum ute i Europa med hans egna syften. Han konfiskerade kyrkans silver och andra rikedomar som den katolska kyrkan ägde för att finansiera sin krigsmakt. För allmogen ute i byarna var detta en ren stöld och ofta hade kyrkornas rikedomar direkta kopplingar till människor på orten genom privata donationer. De hade svårt att förstå varför deras kyrka skulle övertas av kungen.

Dackerummet Vissefjärda kyrkstallar

Gammalt och fornt

Men problemet var inte bara denna stöld för bönderna utan det gällde också något mycket allvarligare nämligen stölden av deras tro. De var vana vid den katolska kyrkans mässa, helgdagar, helgon och de seder och bruk som följt med denna trosuppfattning i generationer. Nu skulle du plötsligt bli protestanter med andra ritualer och trosuppfattningar som var dem helt främmande. De ville ha de som var gammalt och fornt! Det de var vana vid.

Utöver detta utsattes de för ett skattetryck som var omänskligt högt. De kunde inte betala. Vasa ville stärka staden Kalmar som låg som ett gränsvärdet mot Östersjön och Danmark och förbjöd den gränshandeln som sedan mannaminne gått söderut från Värend där Vissefjärda var den sydligaste socknen över gränsen mot Blekinge och de hamnar och städer som fanns där. För Vissefjärdaborna var Blekingeborna deras närmaste grannar och vänner.

Minnessten över Dacke, med armborstpilen riktad mot överheten i Stockholm

Påtvingade gränsstrider

Denna gränsstrid varade fram till att Blekinge blev svenskt 1658 och har för dessa trakter varit infekterade sår som brutits upp gång på gång. För Nils Dackes del tar allt sin början år 1536 då fogden Ingen Arvidsson kommer till Nils Dackes farbrors gård. Fogden har fått order och utan förvarning dra in farbroderns Olof Dackes gård till Gustav Vasas förtjänst. Farbrodern riskerar att ställas på bar backe och tvisten avslutas med att Nils Dacke skjuter fogden med en armborst och den tillskyndare grannen Jon Andersson slår ihjäl honom med en kätting. Dacke och Andersson får dryga böter och i slutet av Dackefejden dödas Andersson under grymma former på sin gård.

Efter fogdemordet då böterna är betalda har Nils Dacke tvingats lämna sin gård i byn Södra Lindön utanför Vissefjärda och bor på en gård belägen ett kort stycke in över gränsen i Blekinge. Men han blir grovt lurad på det utlovade fisket i Lyckebyån och Flakensjön som man sagt skulle tillhöra arrendet. Hans möjligheter att försörja sig är små och ur denna händelsekedja tar sedan hela Dackefejden sin början och slut åren 1542-1543.

De som anslöt sig blev utsatta för en osedvanligt grym tortyr och dryga böter. Glödgade järn stacks in under skinnet och drogs längs ryggraden och man högg av armar och ben och lät den som tillfångatagits förblöda liggande på ett hjul, en så kallad stegel.

Dacke förrådes av Per Skrivare

Dacke själv fann Vasas män, sedan han blivit förrådd av sin vän Per Skrivare, i skogen vid Sörsjön nära Lyckebyån och dödades där av utländska legoknektar som Gustav Vasa satt in i kampen mot honom den 1 augusti 1543.

Besöka trakten

Vill du ta en tur i Dackes fotspår finns informationsskyltar uppsatta kring Södra och Norra Lindön samt i närheten av Flakens gård utanför Ledja. Jag har skrivit en en Road trip runt Dackes gränsbygder här.

På Vissefjärda kyrkogård finns en minnessten som hämtats på gården som tillhörde Nils Dacke i södra Lindön. På stenen finns en skulptur föreställande en armborst med bilen riktad mot överheten i Stockholm. En symbol mot förtryck och en hyllning för Nils Dacke som under de senaste seklet kom att framstå som en frihetshjälte, en lokal Robin Hood som stridit för de svaga och förtryckta mot den orättvisa och våldsamhet som den förhärskande makten visat dem.

Vägbeskrivning/tillgänglighet

Koordinater: 56.3200,15.3559

Vissefjärda ligger i södra Småland längs med väg 28, ca 9 kilometer söder om Emmaboda.

Många platser runt Vissefjärda är lättillgängliga även för rullstol och barnvagn. Kulturmiljön runt Vissefjärda kyrka, Töresbo badplats i Törn och Antamåla rör kan man nå med rullstol.