Utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com Tips på utflykter och besöksmål i Blekinge med omnejd. Natur-Kulturhistoria- Djurliv-- Ställplatser- Skogsäventyr
 |
| Slåtterängen slås med lie där djuren inte skadas och örterna hinner fröa av sig vilket ger en artrikedom. |
Så här i höskördens tid är det många djur som faller offer för de stora maskinerna.
Rådjurskiden ligger still och gömmer sig när en fara hotar, så de inte ska synas. Men vad hjälper det att gömma sig, för en framrusande lantgårdsmaskin...
Och vipornas bo i det höga gräset, där de har sina ägg, oroar en nära vän. Med några rader från en dikt uttrycker hon deras sorg, där de står och ser ut över den storproducerande ängen, där inga ägg mer rymmer några liv...
Små liv som växte till under vårens glada tid, fick inte leva, och kanske inte ens födas, där maskinerna skurit av gräset, vipornas ägg och de nyfödda ungarnas liv.
Det kan innebära en stor sorg, att vara en förälder, även i naturen.
Här gick han tyst bakom sin
harv i sen april
med blicken sänkt,
varv efter varv,
ty han såg till
att inte något vipebo
kom under hästens sko.
Vad tänkte han väl, där han
gick i alla år?
Vad mötte han för väldig blick
i harvens spår
var sen april, när vipan kom
och klagade runtom?
Jag vet blott ett och det är visst.
Han märkte med en pilekvist
vart vipebo.
Nu har han ro.
.
Då och då kommer man förbi små söta stugor längs vägen, som den här med tomten fylld av blommor i blått, rött och gult.
Och nu har jag fått veta lite mer om stugan. Den kallas mormors stuga efter Maria Liljegren och hennes man ställde stugan här 1870 som då hade köpt den av trädgårds-Sven. Efter det att Maria blivit änka öppnade hon Ramdalas första affär i stugan. Även hennes dotter Axelina och dotterdottern Karin hade senare båda affärer i Ramdala.
Jag misstänkte att torpstugan kanske varit ett båtsmanstorp, men så var det alltså inte. Båtsmanstorpet har legat på andra sidan vägen men mer söder ut.
Tack för hjälpen med informationen :-D
Stefan Sundström har gjort en serie som ligger ute på Facebook som heter "Hur ska vi fixa käket?"
Där besöker han olika platser och pratar med olika människor på ett enkelt sätt om mat och miljö.
Enkelt, sunt och tänkvärt. Han tar också upp olika miljöproblem som han diskuterar med olika personer på olika platser i Sverige.
Detta är en liten film på grodyngel som käkar på en bit bröd som några barn kastade ner till dem. Grodyngeln högg i och bettede sig som små minipirayor 😊
Det var svårt att komma nära med kameran. Men man kunde se att de hade små ögon och gälar, på utveckling till att bli små grodor .
Riktigt uppskattat av oss alla som stod på land. Stora som små flockades vi runt grodyngel helt fascinerande av naturens underverk.
 |
| Bild från SVT |
Sevärd dokumentär !!!
En film på svtplay om Ulla och Hamzeh från Sturkö i Blekinge, och deras kamp för att få leva ihop.
Du hittar film och inslag under länkarna:
 |
| Väghållningssten Törnerydsvägen Karlshamn |
Är man ute och vandrar eller åker längs en väg och det dyker upp väghållningsstenar längs vägen så är vägen gammal. Men dessa väghållningsstenar ser mycket olika ut. Ibland bara ett märke, en symbol för de olika bönderna, ett inristat nummer och ibland kommer mer avancerade stenar med väglottsnummer och årtal.
År 1628 inrättades Lantmäteriet och med det kom vägunderhållningsskyldighet för bönderna. Det var olika tjänstemän från länsstyrelsen som kronofogde eller fjärdingsman som mätte ut och delade in vägarna i väglotter till de enskilda bönderna att sköta. Dessa markerades sedan med stenar för att klargöra vart bondens väglott började och tog slut.
 |
| Väghållningssten Augerum Karlskrona |
En lag med samsyn på vägunderhåll kom 1734 och böndernas underhållsskyldighet gällde utan ersättning och de skulle då också ansvara för att hålla hästar till nästa gästgivargård / skjutshåll. Det skulle vara högst 2 mil mellan dessa gästgiverier. Förutom regler för hur gästgiverierna skulle se ut och vilken standard de skulle hålla, gavs också riktlinjer för de olika vägarnas utseende. En Kungsväg och landsväg skulle vara 10 alnar bred och en kyrkväg 6 alnar. 1 aln var 2 fot dvs. 59,3 cm.
 |
| Lönnemåla- Hemsjö Olofström |
Jag har ett minne då jag som barn var och klättrade på ett berg intill vägen mellan Lyckeby och Torsås och där fann en sten med inskriptioner. Helt begeistrad över mitt spännande fynd kom jag hem och berättade för mamma som förstod att det var en sten som AK-arbetare satt upp. Sedan dess har jag på flera platser just AK-stenar som talar om att vägen är gjord efter första världskriget.
Statens arbetslöshetskommission instiftades 1914 då man förstod att första världskriget skulle innebära stor arbetslöshet. Men det var först efter första världskriget som arbetslösheten steg och var 1922 34 procent. Många utav dessa arbeten var just att förbättra vägnätet.
.
 |
| Ronneby kyrka |
Intressant dansk artikel från Videnskap.dk om det märkliga fenomenet att flera svenska historiker vill förminska och förlöjliga minnet av Blodbadet i Ronneby. Även i Danmark finns en tendens att glömma bort det forna Östdanmark som Blekinge tillhörde, i sin historia.
Vid Stockholms blodbad 1520 avrättades 80-90 personer ur adeln. Vid Linköpings blodbad år 1600 avrättades 5 rådsherrar som stått på den förlorande sidan vid slaget vid Stångebro.
Vid Ronneby blodbad under Nordiska sjuårskriget 1564 dödades runt 2000 personer. Erik XIV var ute efter att utplåna staden. Det var en massaker där alla dödades urskillningslöst. Barn, kvinnor, gamla och inte bara vapenföra män vilket var brukligt vid den här tiden. Ändock har jag stött på flera historiker som menar att händelsen saknar betydelse och att Ronnebyborna håller liv i historien genom att hylla och fira händelsen som annars, med rätta skulle få falla i glömska. Ett resonemang som inte används vid andra ovan nämnda blodbad. Jag är inte på något sätt historiker men tycker att jag ändå med rätta kan reagera och fundera på denna mycket märkliga attityd till en stor massaker. Varför? Är det fortfarande, även för nutidsmänniskor obekvämt att svenskarna gjorde sig skyldiga till ett massmord på danskar? Är det därför nutida historiker vill förminska händelsen och till och med påstå att Blekingarna hyllar en betydelselös händelse? Läs gärna artikeln i Videnskap.dk.
 |
| Danska trupper vid Älvsborg 1563 Nordiska sjuårskriget |
Lite bilder från en tur till Karlskrona då det är sommarvärme i solen :-D Kameran var förstås med :-D Ejder som hjälps åt att passa kidsen...
