Föreläsning om Utter på Naturum

 

Föreläsaren Börje Gunnevik med en monterad utter i famnen. På bordet en skogsmink

Var på Naturum i Ronneby och lyssnade på en riktigt bra föreläsning om utter och lärde mig en hel del. Jag tror förutsättningarna att känna igen utterspåren ökar betydligt nu när jag fått lära lite av någon som verkligen kan detta med utter. 

Den svenska uttern

I Sverige har vi eurasisk utter. Den kan bli upp mot 6 år gammal. Honan blir könsmogen vid 2 år och är brunstig året om, vilket gör att ungarna, oftast 1-2 stycken, kan födas när som helst på året. Minken däremot är brunstig i mars.

Hannen väger upp mot 10 kg och honan är mindre. Uttern som Börje Gunnevik håller upp vägde 9 kg och var en hanne.

Ofta, berättade Börje Gunnevik  har människor lätt för att blanda ihop utter med mink. Men i Sverige finns skogsminken naturligt och är betydligt mindre. Den väger runt 2,5 kg. Men en mink som rymt från en minkfarm kan bli nästan dubbel så stor, runt 4kg. Dessutom har vildminken en vit fläck under hakan som den uppfödda minken inte har, då människor inte vill ha en vit fläck på sina pälsverk. Nu är minkuppfödningen tack och lov stoppad i Sverige.

Jag fotade en mink vid ett tillfälle och det var en uppfödd variant, eller i vart fall härstammade den från en uppfödd. Du kan se den här: https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/2021/03/djurlivet-under-morgonturen.html 

Man ser på bilderna att den här minken är betydligt större än skogsminken som står på bordet på bilden ovan och har ingen vit fläck.

Skogsmink, Utter, Bäver

På bilden ser du från vänster till höger skallarna efter skogsmink, utter och den största är bäver men tydliga gnagartänder. Bävern är vegetarian till skillnad från mård och utter.

Uttern finns i hela Sverige utom Gotland. Under 1970- 1990-talet minskade antalet uttern på grund av miljögifter som DDT och PCB. Fortfarande hittar forskare PCB i de döda uttrar som kommer in till Naturhistoriska riksmuseumet.

Uttern är statens vilt- du måste polisanmäla på plats om du kört på en utter

Om du kör från platsen, om du kört på en utter och anmäler det senare, kan det bli dryga böter. Även om man hittar en död utter ska man ringa till polisen och rapportera att man hittat den.

Vill man skicka in ett avlidet djur som tillhör statens vilt kan man beställa förpackning via nätet på Naturhistoriska museet som beskriver hur man ska göra. 

De vill även gärna att man rapporterar in levande djur som man observerat i naturen. Man ska ta koordinater så man vet den exakta platsen, vilket gäller både levande och avlidna djur.

Den största är en utter och den mindre en skogsmink

Utter är ett mårddjur

Utter grupperas inom rovdjur och i undergruppen mårddjur. 

De äter främst groddjur, kräftdjur. fisk och smågnagare. Paddorna har ett giftigt skinn så uttern skalar av skinnet på paddorna innan de äter dem. När uttern tar kräftor aktar de sig för klorna. Alla mårddjur har 5 tår och uttern har simhud mellan tårna då den är en mycket skicklig simmare. Den har dessutom kraftiga klor.

Uttern är mörkbrun och är något ljusare under hakan och ner på bringan. Uttern tycker om att åka kana och därför kan man få se spåren i nysnö efter kanåkning. När den springer ser man spåren efter svansen i snön.

Trafiken är största hotet mot utter

Det största hotet mot utter är trafiken. Men några dödas varje år av fiskeredskap. Uttern vägrar simma under en bro och springer istället upp på vägen och ner på andra sidan för att nå vattendraget igen. Det är under just den manövern som många uttrar trafikdödas. På sina ställen har trafikverket gjort torrtunnlar högre upp där uttrarna kan ta sig igenom ner på andra sidan utan att riskera livet.

I dag beräknar man att det finns runt 3500 utter i Sverige. Även här i Blekinge är uttern på frammarsch och har varit synliga i innerskärgården och i åarna.

Mården är Smålands landskapsdjur.

Havsuttern skaffar sig en personlig sten

Havsuttern som inte finns i Sverige använder en sten som den lägger på magen som den knäcker musslor mot. Utter äter simmande på rygg. Stenen förvarar uttern i en ficka i armhålan som den alltid har där. Det är först om de förlorar sin sten som de letar upp en ny.

,

Karlskrona

 

Fåglar

 

Lite fåglar jag fångat i sommar. Överst en gråhäger. 

Underst en törnskata, en hona. Den lilla fågel ser så liten och beskedlig ut. Men den fångar insekter och skalbaggar som den spetsar på taggar. 

Guldet i Blekinge

I veckan var jag på Blekinge museum och lyssnade på en superbra föreläsning av Svante Fischer docent vid Stockholms universitet om Solidusmynt som hittats bland annat i Blekinge. 

Solidusmynten kom till Sverige som en betalning som svenska legosoldater fick då de tjänstgjort i Romarriket. De som överlevde och kom hem med guld hade sannolikt fått en helt ny status. Men det fanns också många som aldrig kom hem då både resan och jobbet som legosoldat samt hemresa med guld i fickorna var farofyllt.

Väldigt ofta smältes solidusmynten ner och gjöts om till andra former. På en del solidusmynt gjordes ett hänge så de kunde bäras som smycken och därmed visas upp. 

Men det fanns en stor rånrisk i att komma hem med guldet. Så vad skulle man då göra? Kassavalven var ännu inte uppfunna. Det säkraste sättet man då visste under järnåldern var att gräva ner sina rikedomar på en hemlig plats.

De guld som hittats som guld- och smyckeskatter, eller depåfynd som de kallas av fackmännen, är guld som ägaren aldrig kom tillbaka och hämtade. Det är nära att tro att de hann avlida plötsligt, kanske i strid, för annars glömmer man nog inte gärna bort sin förmögenhet! 

Solidusmynt har man hittat mest av på öarna Gotland, Öland och på Bornholm. Vattenvägarna var de enklaste farbara vägarna under den här tiden. Men det finns också soliddusmynt hittade i Blekinge vilket är fantasieggande. Vem var personen som kom hem med guldet och var hade han fått det? Var hade han tjänstgjort och hur länge hade han varit hemifrån. Säkerligen hade han mycket att berätta när hamn kom hem till släkt och vänner om äventyret på resande fot, om slag, krig och nya länder, dofter, annorlunda djur och annan mat.

Man kan spåra en del mynt som gjorts med samma stämpel och hur de spridits över världen med legosoldater. Det finns exempelvis kopplingar mellan guld hittat på Öland och det som hittats i Blekinge. Men om de var vänner och tjänstgjort i samma armé eller kanske spritts genom handel vet man ännu inte.

.