Föreläsning om Utter på Naturum

 

Föreläsaren Börje Gunnevik med en monterad utter i famnen. På bordet en skogsmink

Var på Naturum i Ronneby och lyssnade på en riktigt bra föreläsning om utter och lärde mig en hel del. Jag tror förutsättningarna att känna igen utterspåren ökar betydligt nu när jag fått lära lite av någon som verkligen kan detta med utter. 

Den svenska uttern

I Sverige har vi eurasisk utter. Den kan bli upp mot 6 år gammal. Honan blir könsmogen vid 2 år och är brunstig året om, vilket gör att ungarna, oftast 1-2 stycken, kan födas när som helst på året. Minken däremot är brunstig i mars.

Hannen väger upp mot 10 kg och honan är mindre. Uttern som Börje Gunnevik håller upp vägde 9 kg och var en hanne.

Ofta, berättade Börje Gunnevik  har människor lätt för att blanda ihop utter med mink. Men i Sverige finns skogsminken naturligt och är betydligt mindre. Den väger runt 2,5 kg. Men en mink som rymt från en minkfarm kan bli nästan dubbel så stor, runt 4kg. Dessutom har vildminken en vit fläck under hakan som den uppfödda minken inte har, då människor inte vill ha en vit fläck på sina pälsverk. Nu är minkuppfödningen tack och lov stoppad i Sverige.

Jag fotade en mink vid ett tillfälle och det var en uppfödd variant, eller i vart fall härstammade den från en uppfödd. Du kan se den här: https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/2021/03/djurlivet-under-morgonturen.html 

Man ser på bilderna att den här minken är betydligt större än skogsminken som står på bordet på bilden ovan och har ingen vit fläck.

Skogsmink, Utter, Bäver

På bilden ser du från vänster till höger skallarna efter skogsmink, utter och den största är bäver men tydliga gnagartänder. Bävern är vegetarian till skillnad från mård och utter.

Uttern finns i hela Sverige utom Gotland. Under 1970- 1990-talet minskade antalet uttern på grund av miljögifter som DDT och PCB. Fortfarande hittar forskare PCB i de döda uttrar som kommer in till Naturhistoriska riksmuseumet.

Uttern är statens vilt- du måste polisanmäla på plats om du kört på en utter

Om du kör från platsen, om du kört på en utter och anmäler det senare, kan det bli dryga böter. Även om man hittar en död utter ska man ringa till polisen och rapportera att man hittat den.

Vill man skicka in ett avlidet djur som tillhör statens vilt kan man beställa förpackning via nätet på Naturhistoriska museet som beskriver hur man ska göra. 

De vill även gärna att man rapporterar in levande djur som man observerat i naturen. Man ska ta koordinater så man vet den exakta platsen, vilket gäller både levande och avlidna djur.

Den största är en utter och den mindre en skogsmink

Utter är ett mårddjur

Utter grupperas inom rovdjur och i undergruppen mårddjur. 

De äter främst groddjur, kräftdjur. fisk och smågnagare. Paddorna har ett giftigt skinn så uttern skalar av skinnet på paddorna innan de äter dem. När uttern tar kräftor aktar de sig för klorna. Alla mårddjur har 5 tår och uttern har simhud mellan tårna då den är en mycket skicklig simmare. Den har dessutom kraftiga klor.

Uttern är mörkbrun och är något ljusare under hakan och ner på bringan. Uttern tycker om att åka kana och därför kan man få se spåren i nysnö efter kanåkning. När den springer ser man spåren efter svansen i snön.

Trafiken är största hotet mot utter

Det största hotet mot utter är trafiken. Men några dödas varje år av fiskeredskap. Uttern vägrar simma under en bro och springer istället upp på vägen och ner på andra sidan för att nå vattendraget igen. Det är under just den manövern som många uttrar trafikdödas. På sina ställen har trafikverket gjort torrtunnlar högre upp där uttrarna kan ta sig igenom ner på andra sidan utan att riskera livet.

I dag beräknar man att det finns runt 3500 utter i Sverige. Även här i Blekinge är uttern på frammarsch och har varit synliga i innerskärgården och i åarna.

Mården är Smålands landskapsdjur.

Havsuttern skaffar sig en personlig sten

Havsuttern som inte finns i Sverige använder en sten som den lägger på magen som den knäcker musslor mot. Utter äter simmande på rygg. Stenen förvarar uttern i en ficka i armhålan som den alltid har där. Det är först om de förlorar sin sten som de letar upp en ny.

,