Blankaholm- skärgårdsmiljö med gästgiveri, gästhamn, ställplatser, underhållning, camping

Gästgiveriet med vällagad lunch och boende i Blankaholm

Blankaholm – en liten idyll i skärgårdsmiljö

Blankaholm har en gästhamn med ställplatser och flera husbåtar att hyra i hamnen. Här finns också ett matställe som tycks ha öppet framför allt sommartid, en glasskiosk och en utomhusscen på flaket till en veteranlastbil. Det ger hamnområdet en egen karaktär och gör det till en plats där det finns anledning att stanna en stund.

Vid torget ligger Blankaholms Gästgiveri, där jag åt en riktigt god lunch med varmrökt lax. Kombinationen av grönsaker, inlagd gurka och en god sås gav måltiden lite annorlunda och utmärkta smaker. Det var en lunch som jag verkligen uppskattade.

Vid torget finns också byns moderna matvarubutik, inrymd i ett av de äldre husen. Under mitt besök var även en loppis igång i en byggnad som en gång varit kasern och arbetarbostad åt sågverket. Det är fint att se hur de gamla husen används och fortfarande är en del av livet i byn.

Utanför bykärnan ligger en camping med badplats, skärgårdsturer och havsutsikt. Blankaholm har därmed mycket att erbjuda på en liten plats, både för dig som gör en dagsutflykt och för dig som vill stanna längre. Samtidigt finns historien nära, i de äldre byggnaderna och i hamnen där sågverkets trävaror en gång skeppades ut.

Blankaholm – gästhamn, vandringsstigar och skärgårdsliv

Blankaholm är en liten idyll vid Smålandskusten, i södra delen av Västerviks kommun. Här möts du av havet, den äldre bebyggelsen och en gästhamn där det är lätt att stanna en stund. Samhället ligger en kort avstickare från E22, mellan Oskarshamn och Västervik, och passar både för ett lunchstopp och en längre utflykt med bad och vandring. Utanför ligger skärgården, vid mötet mellan Tjust och Misterhults skärgård.

Vägbeskrivning och tillgänglighet

Koordinater 57, 58987, 16.52448 Google maps: Blankaholm, Västervik

Tillgängligheten är skiftande. In till Gästgiveriet finns ramp och anpassad toalett.

I hamnen finns en grusplan med lösgrus vilket inte fungerar för rullstol. Men för en promenad i omgivningarna runt hamnen och örtagården går det ändå att komma fram med lite planerad körning med rullstol. Lika så vid ställplatserna i hamnen.

Gästhamnen och örtagården

Gästhamnen är en bra utgångspunkt för att upptäcka Blankaholm. Här kan du titta på båtarna och njuta av utsikten över vattnet. Intill hamnen finns ställplatser för husbilar, och både gästhamnen och ställplatserna är öppna året runt. Under sommaren finns också café och glasskiosk.

Vid mitt besök såg jag flera husbåtar som gick att hyra. I hamnområdet fanns också en ovanlig utomhusscen på flaket till en veteranlastbil. Under högsommaren ordnas musikframträdanden här, vilket ger ytterligare en anledning att dröja sig kvar vid vattnet.

I anslutning till minigolfbanan ligger Drottning Blankas örtagård, ett litet grönt besöksmål att ta med när du utforskar hamnområdet. Här kan du kombinera en titt på örtagården med en omgång minigolf. Klubbor hyrs i lanthandeln.

Vandringsslingan genom ekskog och längs vattnet

I Blankaholm finns två markerade vandringsslingor som går att följa var för sig eller kombinera till en längre promenad. Båda börjar och slutar vid caféet ovanför den långa bryggan i gästhamnen.

Blankaholmsslingan A är omkring 1,3 kilometer lång. Den går genom en omväxlande miljö med våtmarker, gamla ekar, ängsmark och slånbärssnår. Här får du uppleva den lummiga naturen nära samhället, med gamla träd och ett rikt fågelliv. Längs slingan finns också en mycket gammal lind.

Stigen fortsätter mot Blankaviken, där skogen öppnar sig mot vattnet. Från utsiktspunkten går det att se lämningar efter det gamla sågverket och glasbruket.

Badstranden

Du passerar även badstranden och det tidigare badhuset, som numera används av båtklubben. Den kortare slingan förenar på så sätt natur, havsutsikt och spår av Blankaholms historia.

Majkaseberget och den längre vandringsslingan

Blankaholmsslingan B är omkring två kilometer lång och leder upp på Majkaseberget. Vandringen innebär mer stigning, men uppe på berget får du utsikt över skärgården från ungefär 50 meters höjd. Här finns grillmöjlighet och ett arkitektritat vindskydd.

För den fågelintresserade är utsiktsplatserna värda ett extra stopp. Du kan få syn på bland annat havsörn, fiskgjuse och ormvråk, liksom skärgårdens måsar, trutar och tärnor. En kikare kan därför vara trevlig att ha med.

På vägen ner passerar leden sälgskog, gamla husgrunder och lövängar med äldre äppelträd. Det är en vandring där både utsikten och detaljerna längs stigen ger anledning att stanna upp.

Glasskiosken

Kajakleden där Tjust skärgård möter Misterhults skärgård
Konstverk som inspirerats av Selma Lagerlöfs bok Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Konstverket står vid starten av kajakleden.

Paddla, åk båt eller upptäck småvägarna

Från gästhamnen kan du ge dig ut på vattnet med hyrd kajak, SUP eller båt. Att se Blankaholm från sjösidan ger ett annat perspektiv på samhället och möjlighet att upptäcka mer av skärgården. Kajakleden har turer i tre olika längder.

Det finns också cyklar att hyra och småvägar att utforska i omgivningarna. Solstadström, ungefär tre kilometer bort, är ett närliggande mål för en cykeltur.

Turbinhuset och direktörsvillan är de två byggnader som finns kvar sedan sågverkets tid.

Här finns flera båthus som går att hyra.

Scenen i hamnen är ett flak från en äldre lastbil som ser ut att vara i imponerande gott skick :-D

Blankaholms camping med utsikt över havet och badplatsen

Blankaholms naturcamping med havsbad och skärgårdsturer M/S Paulina

På Blankaholms naturcamping får man stå vart man vill. Jag hittade en plats nära badplatsen i skuggan under ett stort träd och med havsutsikt.

Mycket rena och fräscha servicebyggnader. Campingvärden är glad, rolig och serviceinriktad vilket gör campingen så mycket trevligare :-D

Stämningen är lugn och rofylld. Mestadels barnfamiljer och äldre. I receptionen kan man köpa glass och beställa kaffe.

Vid campingen finns sandstrand, badbrygga och klippor. För den som vill stanna längre ger läget möjlighet att kombinera bad med vandring och utflykter på vattnet.

Campingen erbjuder också skärgårdsturer med M/S Paulina; aktuella turer och bokningsmöjligheter får du kontrollera inför besöket.

Mer om naturcampingen i Blankaholm kan du läsa i ett blogginlägg här: Blankaholms naturcamping

Blankaholms historia – från gammal gård till sågverkssamhälle vid havet

Blankaholm växte fram där skogen och havet kunde mötas i en lönsam verksamhet. Här fanns en hamnplats där trävaror kunde lastas på fartyg, och när sågverket anlades 1888 började det samhälle som vi känner idag att ta form. Sågen behövde arbetskraft och lockade människor från den omgivande bygden. Arbetsplatsen blev grunden för ett samhälle med bostäder och verksamheter nära hamnen.

För den som besöker Blankaholm idag kan det vara svårt att föreställa sig hur mycket platsen har förändrats. Gästhamnen och skärgårdsmiljön berättar inte hela historien. Bakom dagens utflyktsmål finns en lång period av träindustri, fartygstrafik och människor vars vardag kretsade kring arbetet på sågen. Men platsens historia börjar redan före industrin.

Vad betyder namnet Blankaholm? Seglande drottning Blanka hit?

Namnet Blankaholm har sitt ursprung i en äldre by som hette Blanka. Namnet finns dokumenterat i formen Blancka år 1544. Enligt Institutet för språk och folkminnen innehåller bynamnet ett äldre namn på Blankaviken. Blanka kan betyda antingen ”den glänsande” eller ”den bleka, grumliga”, och beskrivningen syftar på vikens vatten.

År 1656 blev godset ett säteri. I samband med detta lades efterleden holm till för att ge namnet en mer ståndsmässig karaktär. Blankaholm behöver därför inte tolkas som namnet på en verklig holme. Den gård som motsvarar det gamla säteriet heter officiellt fortfarande Blanka.

När sågverket senare anlades vid lastageplatsen på godsets mark fick även verksamheten och det framväxande samhället namnet Blankaholm. Namnet binder alltså samman vattnet, den gamla byn, säteriet och industrisamhället.

Det finns också en sägen om drottning Blanka. Enligt berättelsen kom hon seglande genom Gåsfjärden och blev så förtjust i platsen att en holme fick hennes namn.

Sågen som byggde upp samhället

Det var etableringen av sågverket som gav Blankaholm dess utveckling som industrisamhälle. Verksamheten startade i slutet av 1880-talet och växte med tiden till ett av Sydsveriges största sågverk. För människor i trakten innebar sågen möjlighet till arbete, och orten drog till sig arbetskraft från omgivningarna.

Att sågen placerades vid en hamn var betydelsefullt. En stor del av produkterna exporterades, och fartyg kom till Blankaholm för att lasta trävarorna. Produktionen på land och transporterna till sjöss var två delar av samma verksamhet. Hamnen gav sågverket en väg till köparna, och sågen gav hamnen gods att skeppa ut.

Industrin satte också sin prägel på människornas liv utanför arbetstiden. Byggnader som finns kvar från sågverksepoken har rymt arbetarbostäder, personalmatsal, kontor, smedja och tvättstuga. De visar att det inte bara var en fabrik som byggdes upp vid vattnet. Här växte en miljö fram där arbete, bostäder och vardagsliv var tätt förbundna. Vid torget ligger en loppisbyggnad som tidigare inrymt bostäder för sågverksarbetare.

Förändringar, brand och återuppbyggnad

Sågverkets historia var inte en obruten utveckling. År 1910 flyttades den ursprungliga såganläggningen till Skaftet, ungefär sju kilometer norr om Blankaholm. Bakgrunden var att kompanjonerna Erik Tillberg och Herman Huldt hade köpt stora skogsfastigheter längre uppströms och att det var svårt att flotta timret till Blankaholm.

Verksamheten i Blankaholm fortsatte emellertid under Norrköpings Exporthyvleri. Orten behöll därmed sin roll som sågverkssamhälle, trots att den ursprungliga anläggningen hade flyttats.

År 1946 drabbades sågen av en omfattande brand. Delar av anläggningen förstördes, men verksamheten byggdes upp på nytt med modern teknik. Sågen fortsatte därefter att vara en viktig arbetsplats fram till nedläggningen 1979. Då tog den industriepok som format Blankaholm under flera generationer slut.

Hur stort har Blankaholm varit?

Blankaholm har alltid varit en liten ort, men under sågverkstiden bodde betydligt fler människor här än idag. I den redovisade befolkningsstatistiken från 1960 och framåt är den högsta siffran 321 invånare år 1970. Det är den största folkmängd som går att belägga i den serien, men inte ett säkert rekord för hela ortens historia.

Västerviks kommun anger omkring 140 invånare i sin presentation, granskad i mars 2026. När du besöker Blankaholm möter du därför ett litet samhälle där besökare och fritidsboende under delar av året bidrar till ett större folkliv än antalet bofasta antyder.

Historien finns kvar bland byggnaderna

Flera byggnader från verksamheten har också fått nya användningar. Blankaholms Gästgiveri ligger i en byggnad som tidigare innehöll arbetarbostäder och personalmatsal. Shuly och Gösta Holmer köpte byggnaden 1994 och öppnade gästgiveriet året därpå. Den gamla matsalen fick därmed fortsätta vara en plats där människor möts och äter, fast i en ny verksamhet.

Det så kallade Runda huset var tidigare sågverkets kontorsbyggnad. Även den gamla smedjan har bevarats och omvandlats till ateljé och konsthall. De här husen gör industrihistorien mer konkret: det går att se hur byggnader från arbetslivet har tagits om hand och fått en plats i det nya Blankaholm. En del används privat, så ett besök innebär inte att alla hus är öppna för allmänheten.