Vill Du få email så du inte missar uppdateringar?

fredag 11 juni 2021

Stenen som vrider sig när tuppen gal!

 


När jag var barn bodde jag grannar med ett äldre par som fick lite av rollen av mormor och morfar till mig. Det var av den gamla stammen. Ni vet den där typen av goa människor med ålderdomlig hederlighet där ett handslag gäller och man pratar gott om folk och i annat fall håller man tyst. Mannen gick omkring i storväst och vegamössa i jordbruket de drev och frun hade långa kjolar och en schalett om huvudet. En schalett som hon hade inne och när hon gick ut så knöt hon en varmare schalett ovanpå. Lite Raskens och Ida så där ni vet... Djupt kristna på den där goda välmenande sättet som också fanns i TV-serien Lilla huset på prärien om någon mer är så gammal så ni minns serien. Bara kärlek och omtanke.

Nåväl, någon gång i min tidiga barndom fick jag åka med i det äldre parets beige PV med delad bakruta. Jag satt andäktigt och ordentlig som jag visste jag skulle göra i baksätet. Detta var inte vilken dag som helst när jag fick följa med på åktur bara för skojs skull. Färden skulle gå till Flymens kyrka där vi skulle sätta blommor på gravarna och så skulle vi om det hanns med gå in i affären i Fjärdsjömåla där man sålde broderier till utvandrarna i Amerika och omsatte flera miljoner. Amerikaättlingarna ville ha broderier med ursvenska motiv som röda stugor med vita knutar. Jag var inte så intresserad av broderier, men i varje affär fanns det godis och glass!!!

När vi kör genom Kättilsmåla säger mannen att den där stenen vid huset det vrider sig ett varv var gång tuppen gal. Varvid frun i framsätet säger till sin man med en liten skärpa i tonen

" Åh tyst med dig din tok! Inte ska du tuta i däka en massa strunt och vidskepelse!"

Mannen skrattar hjärtligt och muntert ... Sen säger han

" Nä, nä, det är kanske inte helt sant, men tuppen gal i alla fall ibland och det är i varje fall helt sant" ... och så skrattar vi alla tre i billen.

Var gång jag åker förbi uthuset med stenen som förfaller allt mer för vart år minns jag de äldre med en stor värme trots att det är mer än 50 år sedan och även om jag inte minns säkert så tror jag nog det blev en glass trots allt...


Jätte i Småland kastade Björsmålastenen!
I respons på mitt inlägg har jag fått berättat för mig att personer ifrån Flymen i äldre tider berättat att stenen kommer från en jätte i Småland. Denna jätte blev så förbannad när han hörde kyrkklockorna i Augerums kyrka ringa och kastade iväg sten för att tysta klockorna, men missade målet så den här stenen i Björsmåla blev liggande där den ligger.




.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Märkliga fenomen i naturen

Konformig hålighet Jag hittade den här stenen på stranden vid Råå utanför Helsingborg. Stränderna där är fyllda med miljontals småsten så de...