Vad är skogsbada?
Skogsbada handlar om att stressa av och njuta i stunden och att dessutom göra det i en befriande miljö. Skogsbada kommer från Japan där man forskat och funnit att naturvistelse faktiskt har en positiv påverkan på vår hälsa. Men inte bara det, utan man har även funnit bevis för några av de nycklar som gör att vi mår bra av skogsvistelse.
Men för mig och andra som under lång tid mediterat och ägnat oss åt mindfulness så är skogsbada ett nytt namn på något vi visst länge men inte kunnat bevisa och det är just bevisen som forskarna nu kommit med.
Luktämnet fytoncider hjälper kroppens immunförsvar
Jag måste erkänna att jag ändå tillhör dem som tvekat och fått ett litet snett leende när människor pratat om att de mår bra av att krama träd. Trädkramare låter ju ändå lite så där New age-igt. Men ack så fel jag haft.
Den Japanska forskaren, Quing Li, upptäckte att när träd blir berört så avger de aromatiska ämnet fytoncider i syfte att skrämma bort inkräktare som kan skada trädet. Det kan handla om insekter eller en hackspett som börjar hacka i trädet. Detta ämne som är ett doftämne ökar aktiviteten hos människans mördarcelller vilka ingår i vårt immunförsvar.
Vid sjukdom, och även vid allvarligare sjukdomar som cancer angriper dessa så kallade mördarceller de sjuka cellerna i syfte att besegra dem. Dessa naturliga mördarceller som aktiverar vårt immunförsvar har en ökad aktivitet upp till 30 dagar efter ett rejält skogsbad enligt Quing Li. Han forskar nu på att framställa eteriska oljor med dessa aromatiska fytoncider i syfte att de ska kunna användas som hälsofrämjande läkemedel inom sjukvården.
Vid sjukdom, och även vid allvarligare sjukdomar som cancer angriper dessa så kallade mördarceller de sjuka cellerna i syfte att besegra dem. Dessa naturliga mördarceller som aktiverar vårt immunförsvar har en ökad aktivitet upp till 30 dagar efter ett rejält skogsbad enligt Quing Li. Han forskar nu på att framställa eteriska oljor med dessa aromatiska fytoncider i syfte att de ska kunna användas som hälsofrämjande läkemedel inom sjukvården.
Kroppen påverkas på flera olika sätt av skogenFytoncider är bakteriehämmande och hjälper därmed till att hämma infektioner och immunförsvaret stärks. Forskare vid Universitetet i Illinois som också forskat på fytoncider menar att om man ökar sin vistelse i skogen så blir riskerna mindre för cancer, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och depression.
Enligt New Yorks departement för miljövård menar man att träd kan sänka blodtryck, påverka psyket så att det motverkar depression och minskar negativa känslor som ilska och humörsvängningar genom att träden påverkan ämnena adrenalin och kortisol som är signalsubstanser som finns naturligt i människokroppen.
Detta är exakt vad även de Japanska studierna kom fram till då man undersökte människor i Tokyo och i mer än 60 olika skogar vilka pågående följs upp. Man fann då att ämnet kortisol påverkade både blodtryck och hjärtrytmen positivt. Kortisol är ett stresshormon som fälls ut vid fara och gör då nytta genom att det hjälper oss att agera i en krissituation. Men om man lever under stress med förhöja kortisolvärde under längre tid blir det ohälsosamt med förhöjd hjärtrytm, blodtryck och puls som följd.
Riktad fokusering hjälper oss att stressa av
En annan intressant påverkan som skogen har på människan är att vi inte blir så distraherade och stressade av livspusslet med att få ihop arbete, fritid, sociala relationer med mera.
När vi är ute i naturen så kan vi fokusera på det vi finner där utan omedelbara distraktioner. Just denna fokusering på naturen hjälper hjärnan att vila och återhämta sig. En riktad fokusering kräver helt enkelt mindre ansträngning.
Skogsbada och meditation har likheter
I Nybro har man startat en Skogsbadar grupp och en tjej bland deltagarna säger att hon mår väldigt bra av sitt skogsbad. Hon har provat att gå utan skor för att sakta känna in mossan under fötterna.
Detta för mina tankar till Mindfulnessens fader Zen Mästaren Thich Nhat Hanh som praktiserar och lär ut gående meditation på Plum Village i Frankrike dit människor vallfärdar. Under gående meditation sätter man fokus på fötterna och hur de känns mot marken. Prova själv att gå sakta på vardagsrummets golv eller ute på gräset. Du börjar med att sätta hälen mot underlaget och observerar när detta sker. Sedan ”rullar” du foten sakta framåt i full koncentration och uppmärksamhet på upplevelsen du får i fötterna. Sedan kommer nästa fot i stegen och du följer varje steg, steg för steg, fotsula för fotsula, häl för häl och så vidare med fokuset helt inställt på vad du upplever i varje steg från aktuell fot.
Detta för mina tankar till Mindfulnessens fader Zen Mästaren Thich Nhat Hanh som praktiserar och lär ut gående meditation på Plum Village i Frankrike dit människor vallfärdar. Under gående meditation sätter man fokus på fötterna och hur de känns mot marken. Prova själv att gå sakta på vardagsrummets golv eller ute på gräset. Du börjar med att sätta hälen mot underlaget och observerar när detta sker. Sedan ”rullar” du foten sakta framåt i full koncentration och uppmärksamhet på upplevelsen du får i fötterna. Sedan kommer nästa fot i stegen och du följer varje steg, steg för steg, fotsula för fotsula, häl för häl och så vidare med fokuset helt inställt på vad du upplever i varje steg från aktuell fot.
En kille i Nybrogruppen intervjuas och säger att det handlar om att få vara i skogen utan att vara tvungen att göra något som att exempelvis plocka svamp. Han menar att själva varandet i skogen är det som ger honom positiv respons. Det stämmer väl överens med de Japanska forskarnas resultat och med Mindfulness.
En timme räcker för att få en positiv påverkan
I Sverige vet man att kostnaderna för utmattning och utbrändhetssyndrom är lika stora som kostnaderna för försvaret. Så alla, särskilt de drabbade, skulle vinna på ett arbetsklimat där riskerna för utmattning minskar och där man kan hitta vägar tillbaka till återfunnen hälsa. I Japan har man kommit så långt att människor kan få skogsbad på recept.
I Svenska studier har man funnit att om man går mer än en timma så händer något i hjärnan och den börjar koppla ner och stressa av.
Man menar att detta kommer från tiden då människan var nomader och när det blev ont om mat var det dags att flytta till nästa boplats. I det läget kan inte kroppen stressa och jäkta och göra av med massor av energi, för då kommer kroppen att kräva mer mat som då inte fanns. Därför gick man, vandrade sakta och lugnt, till nästa boplats. Kroppens gick ner i ett avslappnat tillstånd under vandringen där kroppsfunktionerna gick saktare och krävde ett minimum av energi under tiden man vandrade långa sträckor.
Man menar att detta kommer från tiden då människan var nomader och när det blev ont om mat var det dags att flytta till nästa boplats. I det läget kan inte kroppen stressa och jäkta och göra av med massor av energi, för då kommer kroppen att kräva mer mat som då inte fanns. Därför gick man, vandrade sakta och lugnt, till nästa boplats. Kroppens gick ner i ett avslappnat tillstånd under vandringen där kroppsfunktionerna gick saktare och krävde ett minimum av energi under tiden man vandrade långa sträckor.
Växternas kommunikation
I Holländska studier har man i likhet med de Japanska, funnit att en viss sorts bönor avger signaler av kemiska ämnen när de blir angripna av ett visst kvalster. I flera liknande forskningsrapporter bland djur tror man att doftämnen, feromoner, avger signaler om den exakta faran, den exakta angriparen men också ålder, kön med mera på den som blir angripen.
Liknande signaler har man funnit bland träd och andra växter som sinsemellan skickar signaler som kan liknas vid ett hemligt språk som meddelar faror från angripare mellan träden. Man kan säga att träden pratar med varandra genom dessa ämnen.
Forskningen förklarar tusenåriga traditioner för bättre hälsa
Så för att återgå till Mindfulness och de tusenåriga traditionerna av meditation så är det nu genom forskningen man börjar kunna uppfatta, mäta och utforska vad som händer med kroppen och särskilt hjärnan vid stress och vid avslappning. Vilka signaler som skickas och vilka hälsoeffekterna blir för människor.
Hälsoarbete på lokal och global nivå i samhällsbyggandet
Detta har förstås stor betydelse för oss var och en på individnivå att hitta former för vårt dagliga liv där man mår bra. Men vi måste även tänka i ett större perspektiv på global och lokal nivå. Hur kan detta påverka jorden och hur kan det påverka de boende i ett bostadsområde eller i en stad om bostäder byggs med mycket skog, natur och växtlighet runt människornas dagliga livsrum.
Psykologisk hälsa
Det har psykologiska funktioner som att vi känner oss glada av att se stora vackra ekar eller blommande växter.
Social hälsa
Socialt skulle vi få mer möjligheter till att umgås och vistas tillsammans i naturen, i stora parker eller grönområden i direkt anslutning till våra bostäder. Man vet att social stress där relationer inte finns eller inte fungerar som de ska, innebär en stor ohälsofaktor i dagens samhällen.
Biologiskt
Men även nu då rent biologiskt skulle vårt eget immunförsvar bli starkare och mer aktivt och därmed kunna hålla oss friska längre.
Social hälsa
Socialt skulle vi få mer möjligheter till att umgås och vistas tillsammans i naturen, i stora parker eller grönområden i direkt anslutning till våra bostäder. Man vet att social stress där relationer inte finns eller inte fungerar som de ska, innebär en stor ohälsofaktor i dagens samhällen.
Biologiskt
Men även nu då rent biologiskt skulle vårt eget immunförsvar bli starkare och mer aktivt och därmed kunna hålla oss friska längre.
En 30 minuters promenad i naturen gör susen!
Enligt Pascal Derm och Terry Hartig som studerat psykologi i Sverige så räcker det med 30 minuters promenad i naturen för att kroppen ska börja återhämta sig.
Så njut av att omge dig med skog. Ofta, länge och sakta och under alla årstider!
.
