Utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com Tips på utflykter och besöksmål i Blekinge med omnejd. Natur-Kulturhistoria- Djurliv-- Ställplatser- Skogsäventyr
Detta är en liten film på grodyngel som käkar på en bit bröd som några barn kastade ner till dem. Grodyngeln högg i och bettede sig som små minipirayor 😊
Det var svårt att komma nära med kameran. Men man kunde se att de hade små ögon och gälar, på utveckling till att bli små grodor .
Riktigt uppskattat av oss alla som stod på land. Stora som små flockades vi runt grodyngel helt fascinerande av naturens underverk.
 |
| Bild från SVT |
Sevärd dokumentär !!!
En film på svtplay om Ulla och Hamzeh från Sturkö i Blekinge, och deras kamp för att få leva ihop.
Du hittar film och inslag under länkarna:
 |
| Väghållningssten Törnerydsvägen Karlshamn |
Är man ute och vandrar eller åker längs en väg och det dyker upp väghållningsstenar längs vägen så är vägen gammal. Men dessa väghållningsstenar ser mycket olika ut. Ibland bara ett märke, en symbol för de olika bönderna, ett inristat nummer och ibland kommer mer avancerade stenar med väglottsnummer och årtal.
År 1628 inrättades Lantmäteriet och med det kom vägunderhållningsskyldighet för bönderna. Det var olika tjänstemän från länsstyrelsen som kronofogde eller fjärdingsman som mätte ut och delade in vägarna i väglotter till de enskilda bönderna att sköta. Dessa markerades sedan med stenar för att klargöra vart bondens väglott började och tog slut.
 |
| Väghållningssten Augerum Karlskrona |
En lag med samsyn på vägunderhåll kom 1734 och böndernas underhållsskyldighet gällde utan ersättning och de skulle då också ansvara för att hålla hästar till nästa gästgivargård / skjutshåll. Det skulle vara högst 2 mil mellan dessa gästgiverier. Förutom regler för hur gästgiverierna skulle se ut och vilken standard de skulle hålla, gavs också riktlinjer för de olika vägarnas utseende. En Kungsväg och landsväg skulle vara 10 alnar bred och en kyrkväg 6 alnar. 1 aln var 2 fot dvs. 59,3 cm.
 |
| Lönnemåla- Hemsjö Olofström |
Jag har ett minne då jag som barn var och klättrade på ett berg intill vägen mellan Lyckeby och Torsås och där fann en sten med inskriptioner. Helt begeistrad över mitt spännande fynd kom jag hem och berättade för mamma som förstod att det var en sten som AK-arbetare satt upp. Sedan dess har jag på flera platser just AK-stenar som talar om att vägen är gjord efter första världskriget.
Statens arbetslöshetskommission instiftades 1914 då man förstod att första världskriget skulle innebära stor arbetslöshet. Men det var först efter första världskriget som arbetslösheten steg och var 1922 34 procent. Många utav dessa arbeten var just att förbättra vägnätet.
.
 |
| Ronneby kyrka |
Intressant dansk artikel från Videnskap.dk om det märkliga fenomenet att flera svenska historiker vill förminska och förlöjliga minnet av Blodbadet i Ronneby. Även i Danmark finns en tendens att glömma bort det forna Östdanmark som Blekinge tillhörde, i sin historia.
Vid Stockholms blodbad 1520 avrättades 80-90 personer ur adeln. Vid Linköpings blodbad år 1600 avrättades 5 rådsherrar som stått på den förlorande sidan vid slaget vid Stångebro.
Vid Ronneby blodbad under Nordiska sjuårskriget 1564 dödades runt 2000 personer. Erik XIV var ute efter att utplåna staden. Det var en massaker där alla dödades urskillningslöst. Barn, kvinnor, gamla och inte bara vapenföra män vilket var brukligt vid den här tiden. Ändock har jag stött på flera historiker som menar att händelsen saknar betydelse och att Ronnebyborna håller liv i historien genom att hylla och fira händelsen som annars, med rätta skulle få falla i glömska. Ett resonemang som inte används vid andra ovan nämnda blodbad. Jag är inte på något sätt historiker men tycker att jag ändå med rätta kan reagera och fundera på denna mycket märkliga attityd till en stor massaker. Varför? Är det fortfarande, även för nutidsmänniskor obekvämt att svenskarna gjorde sig skyldiga till ett massmord på danskar? Är det därför nutida historiker vill förminska händelsen och till och med påstå att Blekingarna hyllar en betydelselös händelse? Läs gärna artikeln i Videnskap.dk.
 |
| Danska trupper vid Älvsborg 1563 Nordiska sjuårskriget |
En ovanlig detalj i Öljehults kyrka är kyrktagningsbänken som går att dras ut under en av de nedersta bänkraderna. Det är just att bänken är utdragningsbar som är lite ovanlig. Men kyrktagningen var ett tvång i alla församlingar i Sverige, i en tid då kyrkoplikt gällde. Man var tvungen att gå till gudstjänsten, tillhöra Svenska kyrkan och för kvinnor att bli kyrktagna då de blivit orena vid förlossningen.
Här skulle den nyförlösta kvinnan kyrktagas av prästen innan hon fick lov att gå in i kyrkorummet. Ett vidrigt och förlegat kvinnoförtryck. Borde man inte hyllat alla dessa kvinnor som låg hemma och födde sina barn utan modern mödravård och smärtlindring. Med följden att både mödra- och barndödligheten var stor. Nej, förutom denna prestation med livet som insats ansågs hon oren, och skulle ligga på knä (vilket är en förnedrande ställning) nere vid kyrkporten tills den manligt styrda kyrkan hade sagt sitt.
Seden har sitt ursprung i Moseboken. Där en kvinna som fött ett gossebarn skulle stanna hemma 40 dagar och hade hon fött en flicka skulle hon stanna hemma 80 dagar från templet. Att föda en flicka behövde tydligen längre tid av rening. Efter detta skulle hon frambära ett reningsoffer till templet. Alltså hon behövde renas för att ha fött barn! Inte välkomnas, äras, hyllas, eller glädjas. Utan den nyförlösta kvinnan skulle renas! Männen behövde inte renas naturligtvis.
Utdragningsbar kyrkotagningsbänk finns även i Bräkne-Hoby kyrka. I Jämshög har man ett helt rum för denna kvinnorening, som kyrkan stolt kallar gudmorshuset utan att reflektera över sedens innebörd. Man vill gärna omskriva att det handlade om att välsigna modern. Men så var det inte, och vid en välsignelse behövs det inga särskilda bänkar för att ligga på knä för den manliga prästens fötter längst ner i kyrkan.
Kyrkotagning fanns i Sverige fram till 1942 då den nya kyrkohandboken omskrivit seden till en moders tacksägelse. Var inte fäderna tacksamma? Ja, ni hör resonemanget från kyrkan håller inte.
Inser att jag sticker ut med denna kritik mot kyrkan. Och Nej, jag har ingen tilltro till kyrkan, även om jag är en stor anhängare av Jesu kärleksbudskap! Med ett kärleksbudskap till sin nästa står vi upp rakryggade och ser varandra som jämbördiga partner med respekt och omtanke. I kärlek används aldrig maktmedel. Kärlek är alltid fri! Och alltid öppen!
 |
| Utsnitt av Generalkarta 1684 |
De tidigaste vägarna som gick i nord- sydlig riktning från Värend ner till hamnarna i Blekinge var viktiga både för Värendsborna som fick sina varor såld men också för Blekinge som kunde transportera hem varor från hamnarna vid kusten.
Det här vägen som går förbi Marielund gick ifrån Växjö ner över Blekinge gränsen och igenom Tving och Fridlevstad till utskeppningshamnen i Nättraby. Den svenska kungen hade under 1300-talet genom flera gårdsdonationer sett till Växjöbiskopen hade fått full kontroll över vägen. Blekinge var danskt från mitten av 1000-talet till 1658, med undantag av åren mellan 1332-1360 då den svenska kungen Magnus Eriksson köpt Skånelandskapen för 34 000 mark silver.
Enligt en uppgift som jag fått, utan säker källa, säger att 4,6 kilometer av vägsträckningen här är exakt samma som under 1600-tal och troligen även tillbaka till 1300-talet. Dock var den då i betydligt sämre skick än den är i dag. De flesta vägar under den här tiden var trampade gångstigar och några mycket få var framkomliga med oxkärror och häst med vagn.
Koordinater: 56.2135627,15.5406537
Bronsåldersröse
Det märkliga är att människor har rört sig inom samma område under flera tusen år.
Vid Marielund finns ett bronsålders fält med rösen och stensättningar på ett höjdkrön över den omgivande vägen i öster och dalgången i väster.
På ön har det funnits en fyr sedan 1700-talet som revs i början av 1940-talet.
Den nya fyren togs i bruk under 1930-talet och drivs med solceller och batterier.
Hittade den här intressanta filmen som berättar om Godnatt, ett fästnings torn som blev en fyr utanför Karlskrona.
Hemliga rum Godnatts fästningstorn ett ljus i mörkret
Jag har tidigare bloggat om denna speciella plats och inlägget ligger här Befärstningstornet Godnatt
Under sommaren gick skärgårdsbåten riktigt nära för att turisterna skulle få lite mer känsla av tornet och kunna fotografera. Trevligt initiativ!
Hela inlägget med massor av tranbilder ligger under Skåne
https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/pulken-tranor-i-tusental.html
Dessa smycken är kopior på ett smycke som hittades vid utgrävning i Västra Vång utanför Ronneby.
Originalet var i brons och det har suttit på en kvinnodräkt.
Smycket är ett trefliksspänne och är daterat till tiden runt år 1000 e.Kr.
Almö naturreservat en solig seneftermiddag i mars. Almö är en ö utanför Ronneby som erbjuder en mängd olika vandringsmöjligheter. Längre stigar vid havet och området har flera kilometer tillgänglighetsanpassade leder. Jag har tidigare skrivit om lederna på Almö på bloggen https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/blog-page_2.html
Vår i luften och kvällsljuset var extra fint och lyste som guld i vassen. På Almö behöver man inte gå så långt för att hitta motiv och njuta av naturen.
Gjorde ett litet klipp från elskootern till vindskyddet vid Stora Kroksjön i friluftsområdet Långasjönäs utanför Asarum. Bedårande vacker bo...
