Vackra vägavsnitt - Gamla järnvägsbanken

 

Längs med Nättrabyån går vägen som förr var järnvägsbanken till Krösnabanan, den smalspåriga järnväg som trafikerade Nättraby-Alnaryd-Eringsboda-Älmeboda.

Bäst passar vägen till att cykla eller gå då både Krösnaleden och Blekingeleden går här. Men vägen är framkomlig med bil, men inte för möte. Men några parkeringsfickor finns längs vägen.

Vägbeskrivning

Kör väg 122 från Karlskrona mot Växjö. Någon kilometer efter Tving passerar du Alnaryd. Där den branta backen Alnaryd Brinka börjar svänger du ner till höger vid ett rött hus med Nättrabyån bakom.

I Blåningsmåla kan du ta av mot höger upp mot Gnetteryd eller fortsätt följa det gamla järnvägsspåret upp mot Eringsbodavägen åt vänster.

Länk till karta på Eniro

https://kartor.eniro.se/?c=56.358992,15.426414&z=17&q=%22Kr%C3%B6snabanan%2061%22;209729910;geo&som=BFJSU

Stanna gärna till längs vägen och lyssna till vattnets stillsamma porlande. En lisa för själen.

.

Groddyngel

Det här är grodyngel i en insjö. Några barn hade grillat korv och ett av de små barnen slängde en bit korvbröd i vatten. På en liten stund fullständigt invaderades brödbiten av grodyngel och med glupskande aptit åt de mycket fort upp den.

 

Det var intressant att se att de kom så otroligt fort till brödbiten. Känslan man fick av att studera dem var att de var små pirayor som glupskt satte i sig ett byte. Både barn och vuxna samlades snabbt kring då små ynglen som var omkring 1 cm stora för att se vad hände på nära håll.  Naturen har många intressanta skådespel att erbjuda.

.

Harar och rådjur i morgondimman

Ibland stiger jag upp tidigt på morgonen innan gryningen och ger mig ut i naturen. Det är under den där allra tidigaste stunden då det börjar ljusna är naturen som allra vackrast. Det är magiskt! 

Den här morgonen stannade jag vid en böljande äng där djurlivet hade vaknat i morgondimman.

Det var som mest sju rådjur på ängen och de var ganska oblyga, i alla fall en av hindarna som satte sig ner för att göra sina behov samtidigt som den tittar in i kameran, väl medveten om att det står en figur där uppe i skogsbrynet med kamera och iakttar henne.

Men man kommer ändock ganska sällan så nära inpå de vilda djuren som man skulle vilja för att få riktigt bra närbilder. Men vad gör det? Det var så stämningsfullt att stå och se på dem den här morgonen och då fick jag också syn på ett spindelnät fullt av morgondagg.

Även hararna höll sig uppe denna morgon och skuttade omkring på ängen. De samlas i grupper på våren. Hannarna vill visa upp sig för honorna och visa vem som är starkast och stiligast. Det kallas hardans när de jagar varandra på våren. Som mest såg jag 6 stycken harar på en gång på ängen.

.

Blekinge så klart!

Jag tycker den här bilden representerar Blekinge så bra! Den röda stugan finns i en mängd olika varianter i samhällen, byar och på landsbygden.  Här intill ett vattendrag som i och för sig gör bilden lite rörig med olika trädstammar och grenar, men samtidigt är det just så här det ser ut. Naturligt vackert i lövsprickningen :-D

Jag har fått veta att stugan är ett gammalt båtsmanstorp. Vilken ännu mer förstärker Blekingekänslan.

.

Kabbelekan - ett färgstarkt vårtecken!

 

Ett känt vårtecken är kabbelekan som blommar på tidigt på våren i april-maj i våra vattendrag. Den känns igen på sin riktigt mustiga gula färg. Stjälken är tjock och bladen glänsande vilket förstärker den mättade gula färgen.

Kabbelekan växer i hela landet och kan knappast förväxlas med andra växter då den utgör en sådan färgklick längs stränderna i kärr, sjöar och åar.

Kabbelekans latinska namn är Caltha palustris. 

Blomman har 5 stycken fria kronblad och doftar svagt.

På 1800-talet lades blomknopparna in med ättika och salt och åts som kapris trots att den är giftig, och inläggning är något som man avråder från idag.

Kabbelekorna här fotograferade jag i Bräkneåns dalgång vid Ekfors, där det finns en övernattningsläger med vindskydd och en 2 km lång naturstig.

.

Älskade vårblommor

.

 

Barnsagan om Blek Inge

 

Titta vad jag hittade!

Jag stod på behörigt avstånd som man ska i kön i en second-hand butik vilket gjorde att jag kom att hamna bland böckerna. Medan jag stod där fastnar mina ögon på det färgglada omslaget och ordet Blek Inge! Är det möjligt att det handlar om Blekinge? Och Jo, det är det!

Sagan är för mindre barn och handlar om det lilla trollet som letar efter ett namn och som ger sig ut på en resa söder ut till Blekinge där han möter olika personligheter och platser och slutligen blir lycklig då han får det namn han letat efter!

Tyvärr är inte sagan sann och det är lite ledsamt att man hittat på en annan bakgrund till namnet Blekinge, men det gör å andra sidan att man får anledning att fortsätta berätta för barnen vad namnet Blekinge verkligen kommer ifrån.

Bleke-kavlugnt, spegelblankt vatten

Namnet Blekinge kommer av att havet låg bleke, det vill säga kav lugnt/spegelblankt här i skärgården.

Enligt en uppgift som jag fått ta del av så ska det ursprungligen börjat användas vid Hallarumsviken där båtarna väntade på lugnt väder, bleke, för att våga ge sig ut på farliga uppdraget att runda Torhamnslandet för vidare seglats upp mot Kalmar sund.

Fyndigt blekingetroll!

Jag måste ge författaren Kristian Graah-Hagelbeck och illustratören Rickard Svensson en stor eloge för den påhittiga historien och att likna landskapet vid ett skogstroll! Fyndigt må jag säga ;-) 

Författare Kristian Graah-Hagelbeck

Illustratör Rickard Svensson

ISBN: 91-631-0271-4 

Synergi 2000

Sidor: 52

.

Lycka att bo i Blekinge

Blekinge är ett så fint landskap och jag är så lycklig över att jag bor just här! En av de största tjusningarna är att landskapet är så varierande och skiftar ibland på bara någon mil då man färdas genom landskapet. Från de stora vackra skogarna i norr, till de bördiga jordbrukslandskapet och som den här dagen då jag tog ett tur med kameran längs med kusten.

Men Blekinges skärgård skiftar också. I västra Blekinge ligger de fina vita sandstränderna som får en att i tankarna färdas utomlands. Men icke, det finns långa vita sandstränder även i Blekinge. Skärgården har även mycket klipplandskap och längs den östra sidan finns dessa strandängar där åkrar med grödor och betade hagar går ända ner till havet.

Var man än är längs Blekinge kusten finns små och stora fiskelägen, och ibland som här har det för Blekinge så naturliga fisket i alla småbyarna börjat försvinna och övergått till sportfiske.

Kvar som strandängarnas museum ligger båtarna och återgår till naturen, till mullen och moder jord. För oss som älskar att vandra i naturen och att vistas i skärgården ger det ett pittoreskt och romantiskt strandhugg bland vittrade båtar och fina sjöbodar. 

Men för några generationer sedan gick det inte att bara att leva av jorden i skärgården. Fisket var absolut tvunget för att överleva för en familj. Från början tillhörde fisket jordbrukarna men under 1800-talet släpptes fiskerätterna så att vem som helst kunde fiska. Det var då för snart 200 år sedan som fiskelägena med en befolkning som hade fisket till sin huvudförsörjning började växa fram i Blekinge.

Men en så här vacker vårdag är jag bara så glad över att våren är på intåg och att en helt ny sommar ligger framför oss som ett oskrivet blad.

Jag hoppas det kommer att bli många strövtåg runt om i Blekinge. Där man kan upptäcka de där små smultronställena som etsar sig fast i minnet när vinterkylan kommer på. Små idylliska platser där man kan avnjuta sin matsäck, meditera eller bara vila under solen och blicka ut över landskapet var hän det än må vara runt om i Blekinge så är det lika vackert. Det är bara att låta fantasin flöda och ge sig ut...

Ta vara på stunden är ofta större än vi först anar. Det är att ta tillvara på det vi har, ofta utanför dörren som ger det där lilla extra av att njuta av sitt eget landskap. Kanske är det också det vi nu har lärt oss under pandemitider då nya ord som hemestra får oss att öppna upp ögonen för det vi har hemma vid, och att se det stora i det lilla. Vi måste öppna upp för allt det underbara vi har just här och vara rädda om varandra och om naturen så vi kan få fortsätta ta del av allt detta som naturen erbjuder just här i Blekinge.

.

 

Vårblommor och pollenkollen

 

Det fick bli en liten runda ut i vitsippebacken! Som jag längtat längtat efter våren och den varma årstiden som är på intågande! :-D Jag ser fram emot en sommar fylld av naturupplevelser och fotomöjligheter och har börjat planera för utflykter om bara hälsan står mig bi!

Men, med den underbara våren kommer ju tyvärr också pollenperioden och som så många andra är jag pollenallergiker med täppt näsa och en trötthet som är förlamande. Alltså, så trött man blir... det går knappt att beskriva. Inte kan man öppna för att vädra då släpper man in pollen, och jag som då som också har astma mot kvalster behöver vädra! Hm.... den stora frågan är Pollen eller kvalster? Ja som det kan bli... 

Men jag vill slå ett slag för pollenkollen https://pollenkoll.se/pollenprognos/brakne-hoby/

där man kan se vilka pollen som det finns mycket eller lite av för tillfället. För Blekinges del ligger mätstationen i Bräkne-Hoby. För er som bor i västra Blekinge kan ha nytta av mätvärdena ifrån Kristianstad. Det kan vara till hjälp att veta vilka pollen som är på gång just nu och jämföra sin täppta näsa med perioden förra året. I är kom min allergi ovanligt tidigt och hoppas därför att det ska blåsa av oxå så fort som möjligt. Om man planerar en resa kan det vara till stor hjälp med pollenkollen så man inte blir sittande inomhus av pollen mitt under resan!

Tur att det finns allergimediciner som åtminstone hjälper så mycket att jag kunde njuta igår i vitsippebacken, men jag måste erkänna att jag hade mycket allergi när jag åkte hem. Men vitsipporna och våren lockade allt för mycket  :-D

.

Dovhjortar på bete

Jag kom förbi en grupp med dovhjortar. Flocken var på drygt 30 djur och de kom ut från skogen för att beta. Jag satt drygt en timme på långt avstånd och betraktade dem. De reagerade på bilarna som gick på vägen intill, särskilt de som körde ganska fort och gav ifrån sig ett högre ljud. 

Jag satt i bilen med rutan nedvevad och de verkade inte alls störda av min närvaro. Ett tecken på att de kände sig trygga är att flera av dem la sig ner för att lungt idissla. Men de var vaksamma och någon av dem höll alltid vakt genom att spana över fältet. Trevliga djur att sitta och kika på :-D

 

.

Arkeologisk undersökning av Hagbards källare

Hagbards källare är en ruin efter en kastal (torn) som ligger i Angelskogsviken, precis intill Angelåns utlopp i närheten av Ronneby hamn. Vid den undersökning som nu gjorts hoppas man få fram mer fakta om hur gammal ruinen kan vara och vad den använts till. 

Ruinen kan vara ett försvarstorn eller möjligen varit kopplad till gården Fornanäs som varit en gård som användes till försörjning av kyrkoherden i Ronneby under medeltiden. Det är möjligt att Hagbards källare är samtida med Ronneby kyrka som började byggas på 1100-talet. På andra orter i Sverige finns exempel på liknande kastaler som då legat i direkt anslutning till en kyrka men deras direkta funktion höjs ännu i dunkel. Om man hittar bevis för att det funnits ett murverk med eldstäder i kastalen så kan den ha fungerat som bostad under någon period men samtidigt ha haft flera funktioner.

Under april 2021 har den nya utgrävning av Hagbards källare gjorts och utgrävningsledare har Martin Hansson (bilden) universitetslektor i historisk arkeologi vid Lunds universitet varit. 

Vid Angelåns mynning har det legat en medeltid bondehamn som beskrevs år 1671 som en god hamn för skutor och skepp att ligga i. Bondehamnarna användes av bönderna för att kunna transportera ut sina varor med dessa hamnar var illegala då kronan ville ha kontroll på all export. Ofta kom varorna uppe ifrån Småland eller de norra delarna av Blekinge. Ur de stora skogarna utvanns bland annat pottaska som användes vid tillverkning av glas och såpa. Men även produkter som kött och ved transporterades på de tidiga transportvägarna genom Blekinge i nord-sydlig riktning.

Väggarna i ruinen är olika tjocka och mäter runt 1.5 meter till drygt 3 meter. Här på bilden syns ingången på källarplanet tydligt och delar efter en dörrkonstruktion fanns vid utgrävningen.

Kastalen har gissningsvis varit 3 våningar hög och man fann rester av taktegel som under medeltiden ansågs vara ett mycket exklusivt byggnadsmaterial.

Studenter från Lunds universitet deltog i grävningen.

Norr om själva kastalruinen ligger ytterligare en ruin som undersöktes. Någon gång under historien har byggnaden eller delar av byggnaden brunnit. Funderingar kring denna ruin är om den hört samman med kastalruinen och vad dess funktion varit. Ruinen efter denna byggnad har en lång gemensam murr som vätter mot norr och har möjligen varit uppdelad i tre olika byggnader med en gemensam murgrund i norr. Stensättningen kan möjligen tolkas som om det funnits en antydan till gårdsplan mellan byggnaderna och under medeltiden byggdes inga ladugårdar eller uthus på det sättet av bönderna då det tog allt för mycket arbetskraft i anspråk. Men utgrävningarna får förhoppningsvis uppenbara mer historisk fakta om platsen och dess användning.

Intressant i sammanhanget är att för tusen år sedan under vikingatid och medeltid gick havsnivån omkring 1 meter över vad den gör idag. Det innebär att kullen där grunden ligger har varit omgärdad av havsvatten och bildat en udde ut i Angelskogsviken.

Under 1800-talet bedrevs mycket forskning i området där man fann bosättningar från stenåldern på bägge sidor om vägen vid Angelskog.

Fynd av krukskärvor, flinta och järn

Utgrävningen får visa hur väl informationen på den nuvarande skylten håller sig i framtiden. Förhoppningsvis kommer det att finnas skäl att uppdatera informationen om Hagbards källare och ruinen norr ut på kullen efter sammanställningen av utgrävningen.

Hagbardskällare ligger på en mycket vacker plats som är utflyktsvänlig och full av vårblommor i den betade hagen. Med utsikt över Angelån och Angelskogsviken mot Ronneby hamn.

Över Angelån finns ett välbevarat stenfundamentet kvar efter en äldre byväg som passerat området.

Vägbeskrivning

N56,17989  O15,30628

Kör från E22 mor Ronneby hamn och Tarkett.

Svänga upp mot Angelskog och parkera där. Promenera direkt på norra sidan av Angelån genom betesmarken mot havet. Man kommer då till Hagbardskällare som ligger på stranden till ån och inte kan missas.

Ett annat sätt är att köra förbi avtagsvägen mot Angelskog och parkera in till vänster på backkrönet. Där är skyltat Biotopskyddad mark. Gå förbi huset på vänstersida och där finns en trapp över staketet intill den betade hagen där ruinerna ligger.

.