 |
Flodpärlmussla. Den stora drygt 100 år och den mindre 10+ år.
|
Musslornas liv och leverne
I det här blogginlägget vill jag berätta om något riktigt spännande och intressant som jag inte visste någonting förut!
Det började med att jag åkte till Naturum i Ronneby och lyssnade på en föreläsning av Mikael Svensson från artdatabanken som berättade om Sveriges musslor. Vi har 7 olika sorter i landet. Föredraget handlade mest om stormusslorna och flodpärlmusslan. Men även tjockskalig målarmussla och dammusslan. När jag var barn badade jag ofta i en liten sjö och där kunde jag då, och fortfarande kan hitta musslor. Jag fick på föredraget lära mig att det är dammusslan som trivs i insjövatten som inte forsar.
Flodpärlmusslan
På lördagen efter föredraget var det exkursion som länsstyrelsen i Blekinge anordnade. Då var vi i Lindefors vid Bräkneån och ledare var limnologen (kunnig på sötvatten) Andreas Holmberg med kollegan Roger.
Flodpärlmusslan är fridlyst och akut hotad
Men det som jag lärde mig på de här dagarna var att de faktiskt finns i Blekinge. Man har hittat flodpärlmusslan i Bräkneån, Lyckebyån, Mieån och Silltorpsån.
Även tjockskalig målarmussla är fridlyst och det innebär att man inte får fiska dem.
Flodpärlmusslan kan bli nästan dubbelt så gammal som en människa
På bilden ovan håller jag två flodpärlmusslor i handen som bägge är döda. Den stora är drygt 100 år och den mindre 10+ år. De berättade att flodpärlmusslor blir lite olika gamla beroende på vart i landet det är, men här i Blekinge blir flodpärlmusslan omkring 150 år. På andra ställen kan den bli upp mot 180 år. Den äldsta flodpärlmusslan som hittats i Sverige föddes på 1700-talet och blev 280 år gammal!
De blir max 13-16 centimeter långa.
Det går att bestämma ålder på en död mussla genom att såga ett tvärsnitt genom skalet och där räkna årsringarna på samma sätt som man gör med träd. Ringarna man ser på musslornas skal är tillväxtringar och är inte kopplade till deras ålder. Den mörka färgen kommer av färgämnen i vattnet.
 |
Nyligen död mussla som ännu inte blivit uppäten av kräftdjur
|
Flodpärlmusslan jag håller på bilden ovan är en nyligen död mussla. Det kan man se på att innanmätet, det vill säga själva musslan finns kvar. De blir i regel uppätna av kräftor som gillar att käka musslor så snart de kommer åt. Men de kan inte ta en levande stängd mussla.
Det man ser vid sidorna på musslan ovan är musslans muskler som den stänger skalet med.
 |
Levande flodpärlmussla
|
På bilden ovan håller jag en levande flodpärlmussla. Dessa har en fot som de sticker ut från skalet och med hjälp av foten kan den flytta sig kortare sträckor. När man plockar upp en levande mussla drar den med en gång in foten och stänger sig. Ett försvar då inte flodpärlmusslan vill bli angripen.
 |
En flodpärlmussla på botten av Bräkneån.
|
Står på botten och äter
Vuxna flodpärlmusslor står upp med hjälp av sin fot på botten av åarna och filtrerar vatten. Genom det filtrerade vattnet får den i sig små växtpartiklar som den äter.
Försök med blåmusslor men konsekvenserna för människor och djur är inte utredda
I Hällaryds skärgård finns ett försök med att odla blåmusslor. Tanken är att blåmusslorna ska filtrera vattnet så det blir renare. Men problemet med detta som jag ser det är att gifter fastnar i musslor som sedan ska malas ned till hönsfoder. Men man har inte studerat vilka konsekvenser detta innebär, så man vet inte om dessa gifter påverkar hönsen eller i nästa steg människor som äter ägg eller kyckling. För min del tycker jag därför detta prjekt är skrämmande då man inte vet konsekvenserna vare sig för människor, djur eller naturen.
Höns behöver kalk som finns i musselskalen. Därför ger man ofta musselskal och snäckskal till höns att picka på. Förr var det ett knep att hängs ner kalkrika skal i grävda dricksvattenbrunnar för att balansera pH-värdet.
Musselodlingen i Hällaryds skärgård ser du om du åker med skärgårdsbåten från Matvik mot Tärnö. De ligger norr om Eköholm och ovan vatten ser man en hel rad med bojar,
 |
| Vattenkikare |
Under exkursionen fick de som ville låna vattenkikare med vars hjälp man kan se under vattenytan för att hitta flodpärlmusslorna.
 |
Skal efter flodpärlmusslor
|
Flodpärlmusslans förökning är komplicerad
Av flodpärlmusslor finns både hannar och honor. Hannarna sprutar ut sina spermier uppströms honorna som fångar in spermierna. Trots att en hona lägger , om jag minns rätt från exkursionen, 4 miljoner ägg per år, får varje hona under sin livstid i genomsnitt inte mer än 3 ungar som uppnår vuxen ålder. Detta på grund av en komplicerad förökningscykel och att många faror lurar på vägen.
Larverna lever som parasiter på lax och öring
Äggen mognar efter ca 9 månader och du kläcks larverna som heter glochidier. De är bara ett par milimeter stora. Dessa små flodpärlemussellarver lever sedan som parasiter på öring och lax. Larverna fäster på laxen eller öringen gälar. Detta sker främst på små lax och öringar som får en inflammation av larverna på gälarna. Det gör att laxen och öringarna sedan blir immuna mot mussellarverna och fäster inte andra år. Man kan kanske likna det vid våra barnsjukdommar. Har vi haft vattenkoppor blir vi immuna och får det inte igen.
Om väldigt många larver fäster på en enda lax eller öring kan det leda till att fisken dör av syrebrist då den inte kan andas.
Larverna lever omkring 9-10 månader på gälarna och släpper sedan taget och faller ner i vattnet. Larven måste då ramla ner i strömmande vatten med grusig botten där den kan gräva ner sig och lever så i 7 år.
Efter 7 år kommer den färdiga flodpärlmusslan upp och ställer sig på botten där den börjar filtrera vattnet för att få näring. Där lever de sedan 150-200 år beroende på var i landet de finns.
Så det är en komplicerad väg för musslorna att föröka sig. Finns det ingen lax eller öring kan inte flodpärlmusslan föröka sig.
 |
Ett vackert parti av Bräkneån
|
Pärlfiske- musslan dödas
Flodpärlmusslan har fått sitt namn efter att de gör pärlor. Ett litet sandkorn som fastnar i musslan under filtreringen kapslas in och bildar vackra och dyrbara pärlor. Tyvärr måste musslan brytas upp och då dör den, för att man ska kunna få ut pärlan. Detta är inte tillåtet längre i Sverige. Men förr fiskades pärlor och prydde dräkter till adel och kungahus.
Det säga att 1 flodpärlmussla på 10 000 har bildat en pärla. Det är nästan lika många som finns totalt i Blekinge idag (2023). Och det talar om hur många musslor som måste dödas världen över för att få tag på en enda pärla. Totalt blir väldigt många dödade och musslor har sin plats i ekosystemet och behöver få vara fredade.
Margareta-pärla!
Flodpärlmussla heter på latin (Margaritifera margaritifera). När pärlan bildas kallas det att den margaritiferas. Flicknamnet Margareta betyder pärla!
 |
Limnologen Roger elfiskar och assisteras av sonen denna lördag
|
Elfiske
Efter studiet av flodpärlmusslor visade länsstyrelsens limnologer hur det går till när de elfiskar. Apparaten som limnologen har på ryggen ger ut en kort stöt av likström som bedövar fiskarna i några få sekunder och kan då fiskas upp med håv, om man är snabb.
 |
De fångade fiskarna släpptes ned tillfälligt i ett akvarium
|
Fiskarna som provfiskades upp släpptes sedan tillfälligt ned i ett akvarium medan vi diskuterade vilka arter det var. Fiskarna släpptes sedan ut i ån igen.
 |
Öring - den största ljusa fisken i akvariet
|
De fiskar som fångades under ett par minuters elfiske var:
Lake- den stora mörka fisken längst ned i akvariumet
Öring- Den ljusa fisken av de längst ner i akvariet på bilden nedan.
Elritsa- de två mindre fiskarna högre upp i akvariet
 |
Nederst i akvariet lake och öring
|
Lindefors kvarnplats sedan 1700-talet
I Lindefors vid Bräkneån har det funnits såg och kvarn. Detta är den kvarnbyggnaden som idag finns kvar. Kvarndammen är i stort sett igenväxt.
Lindefors ligger på nordöstra sidan av Bräkneån i höjd med Lillagärdes naturreservat som ligger på den västra sidan. Tyvärr finns ingen bro över ån här.
Från skvaltkvarn till turbin och sågverk
Vid Lindefors har det funnits mindre skvaltkvarnar ända sedan 1782. Den senaste kvarnen som syns på bild nedan byggdes 1907 av Carl Wilhelm Salomosen från Linneryd. Vattenfallet och markområdet köptes sedan av Ernst Persson. Platsen användes förr som badplats men är nu igenväxt.
Senare byttes kvarnhjulet ut mot en turbin.
Sågen byggdes under andra världskriget och kvarnen lär ha varit i drift till 1946 och sågen till 1967.
Tyvärr är bron borta men på andra sidan i det som är Lillagärde naturreservat finns en hålväg som för gick mellan Tararp och Lillagärde.
Flottning i Bräkneån
Förr flottades det på Bräkneån. Ån är därför på en del sträckor rensade på stenblock då timret hindrades av stenen. Idag försöker man återställa ån när möjligheter ges för att hindra att vattnet flödar för fort genom landskapet. Även fisk behöver sten som bildar lugnare partier i vattenflödet.
Inspirerande fördrag och exkursion av länsstyrelsen
Innan jag var på föredraget på Naturum och var med på exkursionen kunde jag ingenting om musslor i stort sett. När du läser texten får du ha detta i åtanke. Jag kan ha uppfattat informationen fel även om jag försökte memorera så noga jag kunde då det var så pass intressant. Och det är så jag tänkte detta blogginlägg. Får du chans att gå på Naturums föreläsningar eller på event som länsstyrelsen håller i så delta. Det är både roligt och lärorikt!
Mer om Bräkneån på Utflykt och vandringsbloggen under länken
https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/braknean.html
.
