Äldre jordbruksredskap

.

 

Befästningstornet Godnatt

 

Godnatt är ett befästningstorn, ett så kallat kärntorn, som ligger strax utanför Karlskrona och kan ses ifrån flera olika platser i Karlskrona och från de flesta skärgårdsbåtarna som passerar förbi.

Godnatt fungerar i dag som en fyr men när det byggdes var det tänkt att vara en av sex torn som skulle bilda en inre försvarslinje. Godnatt stod klart år 1862 och är byggt direkt på berget. Tornet har två våningar där det på varje våning fanns plats för 8 kanoner.

Fram till 1921 bodde fyrmästaren och fyrvaktarfamiljerna här i den övre våningen som var ombyggd till bostäder. Det fanns alltså barn som växte upp här och deras enda chans hemmavid till att komma ut utomhus var när de fick gå ut på den lilla bergsklacken man kan se vid sidan om tornet. Det finns berättelse bevarande från denna tid då något av barnen berättade att de fick ha ett rep om magen då de gick ut på berget för att inte ramla i vattnet. En annan plats där de även tilläts leka var direkt under fredstaket. Barnen roddes in till Karlskrona för att gå i skolan. 

Ett fredstak är byggt för att man ska kunna ta av det i krigstid och ge plats för kanoner. Fredatak kan även ses på kruthusen Ljungskär och Mjölnarholmen.

.

Sturkös egen flagga

Sturkö är den största ön i Blekinge och ligger i Karlskrona kommun. Från början hette ön Storkö, namnet känt sedan 1300-talet, och därav kommer den vackra Sturköflaggan med sin stork.

Sevärdheter på Sturkö är bland annat Uttorps naturreservat som sträcker sig ner mot havet där det finns grillplats och en cykelled som passerar igenom. Vid klart väder kan man se Utklippan ifrån Uttorp. Västra Skällön med den omtalad runstenen, Sturköstenen, och fin hagmark vid havet som blivit ett populärt ställe för solbad och picknick sommartid.  Kullens kvarn med kaffeservering och konstutställning och en kyrka från 1878 helgad åt resenärernas helgon Sankt Gertrud.

Historiskt har man på ön levt av jordbruk, fiske och stenhuggeri. 

Till Sturkö kommer man både via broförbindelser och med skärgårdstrafiken till Sanda och Bredavik.

.

Ljungskär med kruthus och Coldinukors

I Borgmästarefjärden där flera av Karlskronas skärgårdsbåtar passerar, ligger kruthuset Ljungskär som byggdes i mitten av 1700-talet. Krut var lättantändligt och för att minska risken för stadsbränder placerade man kruthusen på skär utanför själva stadskärnan. 

Taket är ett så kallat fredstak som kunde lyftas av vid krig och då placerades kanoner där. Taket var även byggt så att om det skulle ske en explosion skulle taket lyfta och därmed rädda väggarna. 

Coldinukorsen

På ön står ett även Coldinukors som är ett av alla de vita kors man kan se runt om i Karlskrona. De placeras ut av en order, ett brödrasällskap, som finns i sjöstäderna Karlskrona, Göteborg, Stockholm och Helsingfors. Orden, vars verksamhet är hemlig, har anor sedan medeltiden. Men officiellt har de funnits i Karlskrona sedan år 1738. 

I början sattes Coldinukorsen ut för att markera kobbar, skär och grund till gagn för sjöfarten. Numera kan man ana att det utgör mera en tradition, men ordern är som sagt hemlig, så deras syften kan vi utomstående inte veta. Men när ett nytt kors ska placeras ut sker det genom högtidlig pompa och ståt, och man får då ser en rad frackklädda män bege sig till platsen för det nya korset i procession. 

. 

Eringsbodas fornminne

 

De allra flesta fornminnen i Blekinge, med ett undantag ligger i jordbruksbygden och de största koncentrationerna av fornminnen finns längs Ramdala slätten, Bräkne-Hoby och Listerlandet.

Kustbygden låg under vatten och skogsbygden befolkades inte förrän under medeltiden. Men så kommer ett undantag och det är i byarna runt Gäddegöl, norr om Eringsboda i Ronneby kommun. Här finns fornlämningar i skogsbygden som anses vara sammankopplade med en bronsåldersbefolkning i det sjörika området tillhörande södra Småland. Enligt den forskning som finns idag hade troligen de människor som levde här i Gäddegöl och Ulvsmåla ingen koppling till de mer kustnära bosättningarna i södra Blekinge.

Gäddegöl

Ovan ligger ett gravröse karaktäriskt placerat på en moränrygg högt över omgivningen. På slutningarna la man oftast sina odlingar och än idag ligger mindre hagar och odlingar i det kuperade landskapet och ramar in byarna. På höjden ligger det 11 meter stora gravröset i en dunge av ek och björk som ett minne från de människor som levde här under bronsåldern.

Drakarör i Ulvsmåla 

Trakten kring Eringsboda består till stor del av stora högresta skogar. Med odlingar kring byarna och gårdar. Här på en höjd i det odlade området högt över Ulvasjön ligger en hällkista som är ca 4 meter lång och 1 meter bred med två takhällar över. Gränsen till Småland går genom sjön som man kan ana mellan träden. 

.

Blekinge så klart!

Jag tycker den här bilden representerar Blekinge så bra! Den röda stugan finns i en mängd olika varianter i samhällen, byar och på landsbygden.  Här intill ett vattendrag som i och för sig gör bilden lite rörig med olika trädstammar och grenar, men samtidigt är det just så här det ser ut. Naturligt vackert i lövsprickningen :-D

Jag har fått veta att stugan är ett gammalt båtsmanstorp. Vilken ännu mer förstärker Blekingekänslan.

.

Arkeologisk undersökning av Hagbards källare

Hagbards källare är en ruin efter en kastal (torn) som ligger i Angelskogsviken, precis intill Angelåns utlopp i närheten av Ronneby hamn. Vid den undersökning som nu gjorts hoppas man få fram mer fakta om hur gammal ruinen kan vara och vad den använts till. 

Ruinen kan vara ett försvarstorn eller möjligen varit kopplad till gården Fornanäs som varit en gård som användes till försörjning av kyrkoherden i Ronneby under medeltiden. Det är möjligt att Hagbards källare är samtida med Ronneby kyrka som började byggas på 1100-talet. På andra orter i Sverige finns exempel på liknande kastaler som då legat i direkt anslutning till en kyrka men deras direkta funktion höjs ännu i dunkel. Om man hittar bevis för att det funnits ett murverk med eldstäder i kastalen så kan den ha fungerat som bostad under någon period men samtidigt ha haft flera funktioner.

Under april 2021 har den nya utgrävning av Hagbards källare gjorts och utgrävningsledare har Martin Hansson (bilden) universitetslektor i historisk arkeologi vid Lunds universitet varit. 

Vid Angelåns mynning har det legat en medeltid bondehamn som beskrevs år 1671 som en god hamn för skutor och skepp att ligga i. Bondehamnarna användes av bönderna för att kunna transportera ut sina varor med dessa hamnar var illegala då kronan ville ha kontroll på all export. Ofta kom varorna uppe ifrån Småland eller de norra delarna av Blekinge. Ur de stora skogarna utvanns bland annat pottaska som användes vid tillverkning av glas och såpa. Men även produkter som kött och ved transporterades på de tidiga transportvägarna genom Blekinge i nord-sydlig riktning.

Väggarna i ruinen är olika tjocka och mäter runt 1.5 meter till drygt 3 meter. Här på bilden syns ingången på källarplanet tydligt och delar efter en dörrkonstruktion fanns vid utgrävningen.

Kastalen har gissningsvis varit 3 våningar hög och man fann rester av taktegel som under medeltiden ansågs vara ett mycket exklusivt byggnadsmaterial.

Studenter från Lunds universitet deltog i grävningen.

Norr om själva kastalruinen ligger ytterligare en ruin som undersöktes. Någon gång under historien har byggnaden eller delar av byggnaden brunnit. Funderingar kring denna ruin är om den hört samman med kastalruinen och vad dess funktion varit. Ruinen efter denna byggnad har en lång gemensam murr som vätter mot norr och har möjligen varit uppdelad i tre olika byggnader med en gemensam murgrund i norr. Stensättningen kan möjligen tolkas som om det funnits en antydan till gårdsplan mellan byggnaderna och under medeltiden byggdes inga ladugårdar eller uthus på det sättet av bönderna då det tog allt för mycket arbetskraft i anspråk. Men utgrävningarna får förhoppningsvis uppenbara mer historisk fakta om platsen och dess användning.

Intressant i sammanhanget är att för tusen år sedan under vikingatid och medeltid gick havsnivån omkring 1 meter över vad den gör idag. Det innebär att kullen där grunden ligger har varit omgärdad av havsvatten och bildat en udde ut i Angelskogsviken.

Under 1800-talet bedrevs mycket forskning i området där man fann bosättningar från stenåldern på bägge sidor om vägen vid Angelskog.

Fynd av krukskärvor, flinta och järn

Utgrävningen får visa hur väl informationen på den nuvarande skylten håller sig i framtiden. Förhoppningsvis kommer det att finnas skäl att uppdatera informationen om Hagbards källare och ruinen norr ut på kullen efter sammanställningen av utgrävningen.

Hagbardskällare ligger på en mycket vacker plats som är utflyktsvänlig och full av vårblommor i den betade hagen. Med utsikt över Angelån och Angelskogsviken mot Ronneby hamn.

Över Angelån finns ett välbevarat stenfundamentet kvar efter en äldre byväg som passerat området.

Vägbeskrivning

N56,17989  O15,30628

Kör från E22 mor Ronneby hamn och Tarkett.

Svänga upp mot Angelskog och parkera där. Promenera direkt på norra sidan av Angelån genom betesmarken mot havet. Man kommer då till Hagbardskällare som ligger på stranden till ån och inte kan missas.

Ett annat sätt är att köra förbi avtagsvägen mot Angelskog och parkera in till vänster på backkrönet. Där är skyltat Biotopskyddad mark. Gå förbi huset på vänstersida och där finns en trapp över staketet intill den betade hagen där ruinerna ligger.

.

Kulturarvet vårdas

 

Det är roligt att se att det äldre vägmärkena vårdas till eftervärlden. Den här nymålade vägvisaren av sten står utmed vägen vid Tararp.

.

Kartutsnitt över Blekinge från år 1718

 Min gode vän Jonas skickade mig ett par så intressanta Holländska kartor över Skagerack från år 1718.

Man kan bland annat se vilka hamnar man använde, städer och större orter som var intressanta för den Holländska sjöfarten. De är intressanta så ta gärna en stund och studera dem!

Källa: http://www5.kb.dk/maps/kortsa/2012/jul/kortatlas/object69805/da/

Utlastningshamnen vid Matvik finns markerad, samt Leerbynäs på Listerlandet samt den forna staden Elleholm.

Broarna ut till Trossö. Karlskronas centrum är inritade i kartan.

.

Bron byggd 1790 och klarar dagens trafik!

 

År 1790 stod bron vid Kronokvarnen i Lyckeby färdig och den klarar fortfarande av den trafikbelastning som vi har idag. Bron är huvudvägen genom Lyckeby och förutom att den har plats för den dagliga trafiken rymmer den trottoarer i bägge färdriktningarna. Man kan fundera på hur det kom sig att man byggde den så bred och hållfast redan år 1790? Vilka planer och tankegångar fanns då för bron?

Dammen hade redan byggts bakom bron på 1710-talet och tillsammans med det vattenverk som då konstruerades av Christoffer Polhem. 

Kronokvarnen byggdes för att mala mjöl till bagerierna i Karlskrona och blev en viktig del i flottans försörjning. Kronokvarnen som byggdes i slutet av 1700-talet är den gula byggnaden som fortfarande står  intill bron. 

Bron ritades av Daniel af Thunberg som var överdirektör vid flottan. Bron har under åren renoverats och senast var 1973. 

Kronokvarnen och bron blev byggnadsminne 1995. Numera ingår de i Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona.

.

Sägner om Augerums kyrka

Kyrkan från 1822 och är känd för att den ligger i "fel" väderstreck. Normalt brukar kyrkor vara placerade i öst-väst. Men Augerums kyrka är byggd i nord-sydlig riktning. Den har ersatt en äldre kyrka på platsen.

Det finns flera sägner, kanske på grund av naturmystiken som bildas
med tanke på att kyrkan ligger så nära ån och det branta stupet ner mot vattnet.

Enligt legenden ska den gamla kyrkan ha rasat ner i ån. Vid en särskilt kraftig vårflod, när ån steg tillräckligt högt, ska delar av kyrkogården och den gamla kyrkan ha dragits ner i vattenmassorna. Detta hände aldrig, men man skrämde barn med denna historia under många år. Barnen från till exempel Kättilsmåla som kom och hade skolavslutning i Augerums kyrka, blev tillsagda av sina föräldrar att sätta sig långt bak nära kyrkporten, för att hinna ut om kyrkan skulle rasa ner i ån igen. På grund av denna skröna kallas den lilla dammen i ån, nedanför kyrkan och precis efter kvarnen och bron, för Klockegölen. Enligt legenden ska den gamla kyrkans klockor ligga nere på botten, och man ska ännu kunna höra dem ringa, om man lyssnar noga.
Ja, skrönor- barnen i Kättilsmåla skola har så långt jag kan minnas och hört berättas fått gå i Flymens kyrka. Kanske av praktiska skäl, då Flymen hade en mindre antal skolbarn.
Även om byn tillhört Augerums församling. 

I en annan berättelse sägs att kyrkan återigen ska rasa ner i Lyckebyån

Då trenne systrar gifter sig skall  branten ge vika....

Och varje nyårsnatt tar kyrkan ett tuppfjät närmare ån...

Ett tuppfjät är en sådant steg en tupp tar. 

Ett ålderdomligt ord som även finns i Lucia sången Natten går tunga fjät...

Mer om Augerum och funderingar kring de arkeologiska fynden kan du hitta här: Pålspärrarnas hemligheter

.

Resterna av apotekare Ferbers medicinalträdgård i Augerum, Blekinge

 

Man kan ännu se resterna av den på 1700-talet så omtalade trädgårdsanläggningen som anlades av apotekaren Eberhard Ferber i Augerum.

Ferber ägde apoteket Göra Lejon i Karlskrona och hade även intressen i Brunnsanläggningen i Ronneby. Bakom anläggandet av trädgården fanns Ferbers stora intresse för botanik, men även krigen mellan Sverige och Danmark kunde hota tillgången på importerade läkemedel till Ferbers apotek.

Boken om Ferbers trädgårdsanläggning Hortus Augerumensis beskrev för första gången Linnés sexuelsystem.

Mer om Augerum och funderingar kring de arkeologiska fynden kan du hitta här: Pålspärrarnas hemligheter

.

Gästgivare gården i Lyckeby

 

På bilden syns Lyckebys troligen äldsta hus. Förr var det gästgiveri och ligger precis intill platsen där den tidigare bron längs Via Regina/Kungsvägen gick in i staden Lyckå. 

Vet man om det kan man fortfarande se på gatunätet hur gatan andra sidan går fram till platsen där den dåvarande torget låg. Den platsen kallades Fläcken som är ett tyskt ord, och det var gott om tyska köpmän/hantverkare i staden och vid lastageplatsen.

Så här har Erik IV kommit på sitt blodiga fälttåg och skövlat Lyckå innan han satte igång Ronneby blodbad. 

Kung Christian IV och andra celebriteter har passerat från Köpenhamn till utposterna i det danska riket som Avaskär och Kristianopel.

Visserligen är man lycklig i Lyckeby,  men ortsnamnet betyder där ån kröker sig och några tiotal meter norr om bilden gör Lyckebyån en kraftig sväng innan den några hundra meter längre fram rinner ut i Östersjön.

.

Vadstället gamla Kungsvägen

Blev en utflykt idag oxå. Gamla Kongsvägen på gränsen mellan Östra Häradet och Mellersta Häradet  😊

Här fanns ett känt vadställe där den gamla Kungsvägen/ Via regia gick över Virydsån. Så här drog danske kungen Christian IV fram med 400 man för att möta Gustav Vasa vid bron i Bröms under 1500-talet . Historiska vingslag 😊

Vierydsån vid Naturreservatet Wallanders Åbacka. I naturreservatet finns ädellövskog och murar efter ett torpställe. Ligger fint i en glänta med gamla överväxta betesmarker, vid ån.

 Blekingeleden går här. Kör gamla riksvägen mellan Ronneby och Bräkne-Hoby.  Sväng in och kör förbi skolan vid Sjöarp  och  Blankasjön. Följ Blekingeleden där den går österut / till vänster. Någon kilometer in i skogen kommer man fram till gamla vadstället och Wallanders Åbacka. 

Getabron och flottningsled vid Mieån

 

Kallmurat mästerverk!

Jag har en stor kärlek till gamla fina broar. Den här vackra bron hittade jag en riktigt varm sommardag i korsningen mot Ringamåla i Jeppshoka.

Den kallmurade bron är 16 meter lång och 5 meter bred. Ett järnräcke finns kvar som är fästade vid stenstolpar på bron. Den har två spann som är vardera ca 4 meter långa enligt riksantikvarieämbetet.

 Mieån

Bron går över Mieån som kommer ifrån sjön Mien strax förbi Smålandsgränsen och rinner ut i Östersjön i centrala Karlshamn.

Flottningsled sedan år 1675

Enligt riksantikvarieämbetet så har här funnits en flottningsled som är 17 km lång här och går norrut. Den har gått från Mien till Froarps sand. Längs åns sträckning fanns det dammar och man såg tydligt att ån utnyttjats men jag kunde inte riktigt lista ut till vad. Förrän jag kom hem och läste att det var just en flottningsled. Det finns också flera dammar längs ån.

Den anledes senast 1675 och till 1910, men det har flottats fram till 1922. Här kan man längs flottningsleden fortfarande se ledarmar, stenskoningar och rensvallar. Gammal historia med andra ord.

 

Vägbeskrivning

Kör väg 29 från Karlshamn mot Växjö. Efter Asarum säng vänster mot Jeppshoka/ Ire.

Bron ligger presis i vägkorsningen som syns på bilden ovan. Ta av mot Ringamåla så går det att parkera där.

Bron syns från vägen. 

 

Vägen som heter Gamla Tingsrydsvägen, går fint längs med Miån norrut. 

Lite norr om bron ovan kom jag fram till en damm och med en ödehus strax intill. Tänk alla dessa fina gamla hus som bara försvinner.