Vill Du få email så du inte missar uppdateringar?

tisdag 17 juni 2025

Följer grågässen med gässlingar vecka för vecka


Måndagen den 28 april 


Första gången jag får se grågässen är den 28 april och då är det 5 par grågäss som redan fått ungar. Ett av paren har varit tidigt ute med att ligga på ägg då deras gässlingar är betydligt större än de övriga gässlingarna. 
De andra 4 paren har gässlingar som den 28 april är små och fortfarande gula. Dessa små gula dunbollar är förstås mycket söta att sitta och titta på.


Ett av grågäss paren har så många som 9 gässlingar. Utav dessa försvinner ett gässling under maj månad så bara 8 återstår.
Här i början har ett annat grågäss par bara en enda unge. Medan övriga har mellan 3-6 gässlingar.

I slutet av maj blir grågäss paret med 3 gässlingar av med två så därefter finns det två par som bara har en gässling vardera.

Vad som händer med gässlingarna som försvinner kan man bara gissa. Kanske någon rovfågel eller räv tagit dem. Kanske har de blivit sjuka och dött eller råkat ut för någon olycka.  Men även om det är så sorgligt att se att gässlingar försvinner är det samtidigt otroligt glädjande att så många av gässlingarna faktiskt överlever.







Följer skäggdoppingar som ligger på ägg och får ungar vecka för vecka


Jag har sedan slutet av april följt ett skäggdoppingspar som häckar och föder upp sina ungar. Det hela började med att jag fick se en skäggdopping ligga på ägg i ett rede. På behörigt avstånd stod jag kvar och väntade och fick också se den andre i paret simma i närheten och söka föda. Sedan var min nyfikenhet väckt och jag har gjort många besök hos dem. Så många att de inte reagerar på min närvaro men jag försöker alltid sitta stilla och röra mig försiktigt utan ljud för att inte oroa dem.

Måndagen den 28 april


Paret turas om att ruva
Jag kan läsa mig till att bland skäggdoppingar turas honan och hanen åt att ruva äggen. Men av praktiska skrivskäl kommer jag att kalla den som ligger i boet för honan och den som bygger rede och matar ungar för hane. Det blir för komplicerat att skriva annars.
Jag kan inte heller skilja på dem så jag vet aldrig vid mina besök om de precis turas om eller om det är honan eller hanen som ligger på ägg just då.


Teleobjektiv med respekt för skäggdoppingarna
Jag under hela tiden jag följt dem varit noga med att inte störa dem. Med tiden lärde jag förstås känna skäggdoppingarna och deras varningsläte som låter lite som ett bräkande får. Detta ljud ger de ifrån sig när fiskmåsar kommer för nära boet.

Med tiden vande de sig vid mig och jag kunde sitta lite närmare och de var fullt medvetna om att jag var där, men fortsatte sina bestyr kring rede och ungar utan att störas.

Jag har naturligtvis använt teleobjektiv för att ändå hålla behörigt avstånd till skäggdoppingarna.


På den är webbplatsen kan man lyssna till skäggdoppingens läte Fågelsång.se/skäggdopping

Varningsläten när större fåglar kommer för nära boet låter som en får som bräker.




Honan ska ha mindre tofs
Enligt vad jag kan läsa mig till ska honan ha en lite mindre huvudtofs och lite mindre kindskägg än hanen i sommardräkt. Vinterdräkten ska vara lika.

Tros flera timmar som jag suttit och iakttagit dem har jag svårt, ja faktiskt helt omöjligt att se skillnad på dem.

Ett tag tyckte jag att honan var aning större men det hängde nog ihop med att den ser mindre ut i vatten då den ligger lågt där. Och att den ser större ut i boet där man ser hela fågeln.


Ägget!
Plötsligt när skäggdoppingen reser sig så kan jag se ett ägg. Kanske ligger det fler bakom som inte syns ifrån mitt håll.
Vanligtvis lägger skäggdoppingen 3-6 ägg och får två kullar per år. Det borde därför ligga några fler ägg i boet än det jag ser.


Skäggdoppingen lämnar boet och tar en kort simtur runt det. Men bägge föräldrarna är samtidigt helt intill boet.


Så kommer skäggdoppingen upp ur vattnet och efter en noggrann och lite omständlig process lägger hon sig till rätta över ägget eller möjligen äggen.



Den andre skäggdoppingen ägnar sig åt att fiska och putsa fjäderdräkten.

Skäggdoppingen är en mycket god simmare och snabb på att hitta något ätbart vid dyken under vatten.

I beskrivningar blir en skäggdopping 46-51 cm och har ett vingspann på 59-73 cm. De väger runt 1,1 kg men kan variera på 0,5 kg upp och ner i vikt.


Torsdagen den 1 maj


Svanarna 
Jag träffade på en ung kille som berättade att svanarna brukade vara på skäggdoppingarna. 

Jag funderade på detta och frågade sedan en man som bott vid havet under många år och han trodde det handlade om revir. Inte att svanarna försökte ta äggen utan att svanarna anser att platsen är deras häckningsplats och då anser att skäggdoppingarna är inkräktare. 
Men med tiden som försvann svanarna. Kanske hittade de en annan plats att häcka på då jag aldrig såg dem ligga på ägg. På så sätt blev det också lugnare för skäggdoppingarna.



Måndagen den 5 maj


När kommer ungarna att kläckas?
Det är fantastiskt att de är så idoga och aldrig lämnar redet med äggen.  Och nu börjar jag bli nyfiken och slår upp att skäggdoppingen ligger på äggen mellan 25-31 dagar.

Jag vet inte när skäggdoppingarna lade sig på äggen men om jag utgår från den 28 april så borde de då kläckas innan den 28 maj då det gått en månad. Vi får se vad som händer och när de kläcks.

Onsdagen den 7 maj


Var och varannan dag tar jag en runda förbi skäggdoppingarna och också grågässlingarna för att kolla till dem lite. 
Grågässen har redan fått sina ungar och de växer för var gång jag tittar till dem och skäggdoppingarna ligger på ägg fortfarande. Följer grågässen med gässlingarna vecka för vecka


Katastrofen- redet översvämmas i mitten av maj
I mitten av maj går det drygt en vecka då jag av olika anledningar inte kan besöka redet med skäggdoppingarna. När jag till slut återigen kommer förbi redet blir jag så ledsen. Redet är borta och skäggdoppingarna syns inte till.

Det kom några dagars skyfall av regn runt den 20 maj och denna stora regnmängd har gjort att redet blivit översvämmat och skäggdoppingarna har blivit tvungna att överge redet. 

Men hur har det gått för äggen? Har de drunknat eller hade äggen hunnit kläckas så att skäggdoppingarna fått ungarna med sig och flyttat. Det hela är så sorgligt men jag hoppas på ett mirakel att de klarat sig...

Måndagen den 31 maj- ett nytt rede!

Men bara efter någon dag får jag plötsligt se en skäggdopping komma med ett mycket långt vasstrå i näbben. Vasstrået är en bra bit över en meter långt och det ser lite märkligt ut att skäggdoppingen kommer dragandes med ett så långt strå. 
Men samtidigt inser jag vad detta betyder och börjar ivrig följa efter skäggdoppingen från land. 

Jo då, till min stora glädje leder färden på andra sidan vattnet till ett nytt rede där honan ligger helt stilla i redet. 

De har byggt ett nytt bo på en annan plats! Men nu uppstår frågorna: Kan skäggdoppinghonan verkligen lägga nya ägg så snabbt efter att de förlorat de gamla äggen? Hon kan väl inte medvetet avgöra när hon vill lägga ägg? Eller har de på något sätt lyckas få äggen med sig eller ligger honan på redan kläckta ungar från det gamla redet?

En ny tid av bevakning börjar för min del. Och nu går det också lättare då den nya placeringen av redet är lättare att övervaka och besöka.



Söndagen den 1 juni
Honan ligger still i redet. Hanen finns hela tiden i närheten och då och då kommer han med någon present till boet. Ett långt vasstrå eller sjögräs att bättra på boet med. Han ägnar också mycket tid till sitt eget födosök och till att putsa fjädrarna.

Skäggdoppingar hjälps åt att ruva äggen. Men jag lyckas aldrig upptäcka att de byter plats i redet. Men den av paret som inte ligger på ägg måste se till att få i sig näring och sköta om sin egen fjäderdräkt för att sedan efter avlösning ligga still många timmar. Det är verkligen ett beundransvärt arbete de gör.

När jag sitter där funderar jag på hur de kommunicerar? För på något sätt kommer de överens om vilken som ska vara i redet och vilken som ska födosöka. Hur gör de när de bestämmer plats för boet? Är det så att de kommer överens eller börjar en av parterna bara bygga på lämplig plats? Ju mer jag iakttar dem ju fler frågor får jag. Det hade varit intressant att forska på djurens beteenden. Man menar att de inte kan tänka och planera, Inte kan fundera. Men hur kan då de vara så samspelta? Inte bara att de tänker och bygger, fixar och ordnar för egen del. De måste ha en kommunikation. Och hur mycket har dessa fåglar begrepp om att de väntar tillökning? Ju äldre jag blir desto mer övertygad blir jag om att djur både tänker, känner och förstår så mycket mer än vi människor ofta tror.

Filmklipp


Tisdagen den 13 juni - Minst 4 ägg redet

Nu är skäggdoppingarna i full gång med att bygga på redet. Jag kan se att när båtar kör förbi kommer det svallvågor som får redet att gunga betänkligt och är mycket nära att svämmas över- igen. Men oförtröttligt bygger de på boet med vasstrå, tång eller tångruskor fulla med dy. 

Näckrosor knipsar hanen av vid rötterna under vattnet och så kommer han simmande med det stora näckrosbladet guppande efter sig. Ofta petar han in bomaterialet i boet och sedan tar honan vid och lägger det till rätta medan hanen direkt tar en ny tur ut i vattnet för att leta upp mer material.

Den här dagen reser sig honan äntligen och jag kan räkna till minst 4 ägg i boet. Hon tar ett mycket snabbt dyk i vattnet intill redet och lägger sig direkt på äggen igen. Kanske behöver hon svalka sig eller kanske insekter är för besvärande där hon ligger still timme efter timme. 

Filmklipp


Måndagen den 16 juni - Kläckta ungar!

När jag kommer till skäggdoppingarna den här dagen blir jag glatt överraskad när jag får se ett extra litet runt huvud sticka upp på honans rygg. Strax där efter dyker ytterligare en unge upp och efter drygt en kvart får jag se en tredje unga kravla sig ner för att få lite mat av sin pappa. 

Hanen har fullt sjå och håller sig hela tiden intill redet. Tidigare har han simmat iväg långt och ofta hållit sig utom synhåll från redet. Men nu håller han sig i en ganska snäv cirkel runt boet där han oförtröttligt dyker efter mat som han kommer med till de nykläckta ungarna.

Det är lite rörande att se när hanen kommer med en på tok för stor fisk som han försöker mata ungarna med i filmklippet nedan. När den första ungen inte kan få grepp om den stora fisken försöker han med en annan unga som inte heller kan äta en så stor fisk med sin lilla näbb. Han trugar och pockar under flera minuter tills han till slut ger upp och sväljer fisken. Men strax därpå kommer han med en ny mindre fisk. Och förvånansvärt nog så kan ändå dessa nykläckta ungar ändå får i sig ganska stora fiskar om man jämför med deras små näbbar.

Men hanen kommer också med mindre djur som han får upp under sina dyk.

I början av klippet kan man höra honans varningsläte när en stor fiskmås flyger för nära över huvudet på skäggdoppingarna. Lätet låter som när ett får bräker.

Filmklipp


Man förundras över dessa små ungar. Hur vet de att det nalkas mat när hanen kommer? Och hur vet de att de ska krypa upp och värma sig på mammans rygg? 

När jag sitter där och följer dem kan jag se att en av ungarna försöker krypa upp på mammans rygg framme vid halsen men försöket misslyckas då klättringen är för brant för ungen. Då beger sig ungen direkt till bakdelen av mamman och där är klättringen lättare. Hur kan en så liten bräcklig nykläckt fågelunge ha ett sådant förstånd? 

Äggen i första redet måste ha drunknat, tyvärr
När jag räknar på tiden som gått sedan skäggdoppingarna övergav sitt översvämmade rede så är det nog tyvärr så att de äggen drunknade. Genom ett av naturens under måste honan ha lagt nya ägg omgående i det nya redet för att de ska kunna ha hunnit kläckas till idag. Lite sorgligt att de inte fick överleva när de legat på äggen i flera veckor måste ungarna också i äggen hunnit bli ganska stora, men tyvärr. 

Men så mycket större glädje med dessa som nu kläckts! 

Filmklipp


Så länge stannar ungarna hos föräldrarna
När jag läser på så tar föräldrarna hand om ungarna tills de är flygfärdiga och att det brukar ta 71-79 dagar. Det blir 2 månader och 11-19 dagar. 

Dessa är födda den 14-15 juni. De borde då bli flygfärdiga efter den 26 augusti. Vi får se om det stämmer...


måndag 26 maj 2025

Silverskon i Hästskobäcken i Farabol

 


Enligt en sägen skall en forntida kung ridit förbi då hans häst tappade sin silversko precis här.

Hästskobäcken ligger precis vid gränsen till Småland norr om Farabol. Innan 1658 var detta gränsen mellan Danmark och Sverige.

Tidigare nämn har varit Åminne år 1241.

Märkasbeck år 1554

Landmerckerbecken år 1555 (Säkert pga. gränsen till Sverige)

Hässkobeck år 1603.


Trevliga ortsnamn: Vällust

 


När jag slår upp ortsnamnet "Vällust" i Hallbergs bok "Ortsnamn i Blekinge" skriver han att Vällust är ett uppkallelsenamn och att de är inlånade från andra ställen och sedan omvandlats för att passa in på orten.

Vällust stavades år 1624 Vellyst och ligger utanför Mörrum. 


Under Bloggkategorier i vänstermenyn kan du läsa mer om ortsnamn, här är några sidor...






fredag 23 maj 2025

Senast på bloggen

Pressträff vid Mörrumsån från vänster: Lohla-Marie, Blekinge läns tidning,
Radio Blekinge, SVT Nyheter och Per Larsson länsstyrelsen.
Även Daniel Ottosson enhetschef på länsstyrelsen var med.

Jag är resursperson för Länsstyrelsen i Blekinge när det gäller tillgänglighet och har varit med dem ute vid några tillfällen och medverkat vid planering av tillgänglighet. Nu i maj 2025 fick jag en inbjudan att vara med vid Länsstyrelsens pressträff då de berättade om nya fina och lätt tillgängliga rastplatser och parkeringar längs Mörrumsån.

Här kan du läsa mitt blogginlägg och om länsstyrelsens arbete för bättre tillgänglighet i naturområden. Ny-tillganglighet-langs-morrumsan-i.html

SVT Nyheter Blekinge inslaget i nyhetssändningen hittar du här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/efter-satsningen-nu-kan-rullstolsburna-lohla-marie-behalla-sitt-naturintresse



måndag 12 maj 2025

Senast på bloggen


Fulltofta med Ringsjön i bakgrunden

Dagsutflykt till

Fulltofta naturområde i Skåne

Vägen vid Sankt Magnhilds källa

Bjeverödsdammarna 

En mycket naturskön vandring på träspångar intill den porlande Kvesarumsån. Tillgänglighetsanpassad led.

https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/bjeverodsdammarna-naturskon-vandring.html


Fulltofta Häggenäs, Gäddängens våtmark , badplats. Tillgänglighetsanpassad led och fågelutkik

På en smal landremsa mellan Ringsjön och våtmarken Gäddängen går en kortare tillgänglighetsanpassad led och fågelutkik. Här finns en naturlig sandstrand för bad och grillplats med bänkbord på Ringsjöns strand. För den som vill finns stora möjligheter att vandra fritt i hagarna bland stora ekar och andra lövträd.

https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/fulltofta-haggenas-gaddangens-vatmark.html


Naturcentrum med lunch & café i Fulltofta med många olika leder, varav den 6 km långa Vasahusslingan är tillgänglighetsanpassad. 

Läs också om Sankt Magnhilds källa

https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/fulltofta-naturcentrum-vasahusslingan.html


Fulltofta Skånes största Storkhägn intill medeltidskyrkan och slottet med anor från 1100-talet

https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/fulltofta-storkhagn.html

Allén från väg 13 ner till Fulltofta slott & festvåning där kyrkan och Skånes största storkhägn ligger.
Du når här även Häggenäs naturreservat med fågeltorn och leder.
Samt tillgänglighetsanpassad led och fågelutkik.





söndag 4 maj 2025

Senast på bloggen

 








Utflykt- och vandringsbloggen är nu uppdaterad med lite information och bilder om Klockstapeln och järnvägstunnlarna under torget som tillhörde Varvsbanan.

Kika gärna in och läs på Karlskrona en stad på öar


torsdag 1 maj 2025

Djurlivet vid ån


Svanarna tog det lugnt vid ån. 


Gässlingarna

Vid ån bor flera grågässpar med gässlingar. Filmade ett litet klipp av dem när de går och betar med föräldrarna. Klippet ligger på Youtube.

Youtube: Gässlingarna betar vid ån





måndag 28 april 2025

Äggtider i naturen!

 


En förbipasserande ung kille berättade att de ibland inte får vara ifred för svanarna i ån. Vad jag kunde se så fanns det bara ett enda ägg i boet, men kanske gömde sig äggen bara längre in i boet. Jag hoppas och vill gärna tro att det blir några söta ungar lite längre fram i maj <3 Fortsättning följer i så fall då jag ska försöka ha lite koll på boet.











tisdag 22 april 2025

Lyckeby en solig vårdag!



Det är lätt att trivas en solig vårdag på promenad längs Lyckebyån!

Här kan du läsa ett gammalt inlägg om bron, kvarnen och Världsarvet

Bron byggd 1790 och klarar dagens trafik!


Laxräkning i nya laxtrappan  😄

Den nya laxtrappan vid bron mitt i Lyckeby blev klar nu 2024. I den finns en kamera installerad och via en länk på nätet kan man gå in och se laxarna som passerar.

Kameran räknar också hur många laxar som passar både uppför och nedför laxtrappan. Kameran beräknar även hur stora laxarna är som passerar kameran! 

Här kan du följa länken till laxarna i Lyckebyån 😄

https://www.fiskdata.se/raknare/live/live.php?locationId=243


Radhusen som ligger där stadskärnan låg i staden Lyckå under 1500-talet. Här gick också landsvägen, Via Regia över ån och rakt in till torget i Lyckå.
 

Följer grågässen med gässlingar vecka för vecka

Måndagen den 28 april  Första gången jag får se grågässen är den 28 april och då är det 5 par grågäss som redan fått ungar. Ett av paren har...