Minskade anslag från regegeringen till naturvård

Foto: Peje Johansson/Sveriges Radio. Daniel Ottosson Enhetschef länsstyrelsen

 

Radio Blekinge https://sverigesradio.se/artikel/lansstyrelsen-sager-upp-personal

Tillgängligheten hotas av mindre anslag

Regeringen minskade anslagen drastiskt till länsstyrelserna vilket också rör Blekinge, lyssna gärna på inslagen ovan från Radio Blekinge. 

Jag är mycket orolig att det pågående arbetet som länsstyrelsen gör med att öka tillgängligheten i Blekinges naturområden bromsas eller rent av stoppas. 

Länsstyrelsen har på senare tid rustat upp naturreservaten Almö, Gökalv, Halen, Torhamns udde, Sternö. I flera områden arbetar man med att öka tillgängligheten med rullstolsanpassade toaletter, leder för rullstol och bättre skyltning som ska bli bättre för allmänheten men också synskadade.

Borde öka anslagen istället för att minska dem

Regeringen borde ökat anslagen inte minskat dem och jag är mycket ledsen över denna utveckling. Många människor har efter pandemiåren hittat ut till vår svenska natur och då fler människor söker sig ut i olika naturområden borde också anslagen ökas.

Mer satsningar skulle också göras i skogsbygden som helt glöms bort. Jag tänker då på leder, badplatser och på kulturbyggnader som linbastor och backstugor, kolarkojor. Både på att bevara kulturbyggnader men också på att göra dem lättbesökta. Det finns också flera fina naturreservat och badplatser i skogsbygden som kunde lyftas fram mera. Många vill kunna plocka svamp och bär, fågelskåda och bada i våra insjöar.

Mål för friluftslivet och Myndigheten för delaktighet

De senaste tio åren har Sveriges regering gett i uppdrag till bland annat länsstyrelserna att öka tillgängligheten i  Mål för friluftslivet: https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/natur-och-landsbygd/mal-for-friluftslivet.html och inrättandet av Myndigheten för delaktighet (mfd) https://www.mfd.se/  

Men nu går utvecklingen tyvärr bakåt efter beslut av den nya regeringen och det kommer att drabba många naturintresserade och rörelsehindrade.

Tidigare blogginlägg

Medverkade tillsammans med länsstyrelsen i Naturmorgon P1 

All kärlek till er !

 

Naturmorgon

Tillsammans med länsstyrelsen i Blekinge län var jag med i Naturmorgon och pratade om hur viktigt det är för livskvalitén att alla ska kunna komma ut i naturen. I Blekinge jobbar länsstyrelsen intensivt med frågan och tillgängligheten har ökat i många naturreservat.  Bravo Länsstyrelsen!!!

Lyssna gärna på inslaget som gått i repris flera gånger under året 😊

 https://sverigesradio.se/artikel/almo-naturreservat-i-blekinge-ska-vara-tillgangligt-for-alla

Almö naturreservat i Blekinge ska vara tillgängligt för alla 

• 5 februari  kl 07.00

Lohla-Marie De Bie har fått svårt att gå och bjuder in Daniel Ottoson från länsstyrelsen i Blekinge för att syna tillgängligheten till Almö naturreservat väster om Karlskrona. Med ganska små insatser kan tillgängligheten öka betydligt. Lyssna på hur det kan gå till i klippet ovan.

Lisa Henkow/ Naturmorgon i P1

lisa.henkow@sverigesradio.se

naturmorgon@sverigesradio.se

Medverkar i Naturmorgon P1 på lördag

På lördag medverkar jag i Naturmorgon P1 Sveriges radio om hur viktigt det är med lättillgängliga naturområden, tillsammans med Daniel Ottosson på Länsstyrelsen i Blekinge. Jippi!!!

Programmet är inspelat på Almö- ett av Blekinges vackra naturområden och med bra lättillgängliga slingor där man kommer fram med barnvagn/rullstol och med närheten till havet och ekhagarna.

Det är fantastiskt att länsstyrelsen i Blekinge visar så stort intresse för lättillgängliga naturområden och jobbar för det. Men kunskap behövs också. Beroende på vart i livet man befinner sig behövs olika anpassningar för att nå naturen på ett enkelt sätt. 

Naturmorgon sänds kl 06.10 på lördag den 5 februari 2022 

Naturmorgon skriver på Facebook och Instagram

Breda naturslingor med bra underlag för såväl barnvagn som permobil. Bra information både på nätet och på informationstavlor. Inbjudande grillplatser och rymliga toaletter.

Det är sånt som gör naturen tillgänglig för alla – även för den som har svårt att gå, till exempel.

Har du tips på såna ställen? Naturreservat eller andra platser som är guldkorn ur tillgänglighetssynpunkt?

Tipsa i tråden!!

På bilden syns Lohla-Marie De Bie som själv fått svårt att gå och har upptäckt både det som hindrar och det som underlättar i naturen, och diskuterar det med Daniel Ottosson från Länsstyrelsen i Blekinge.

I Naturmorgon på lördag 5 februari följer vi med dem båda till Almö naturreservat och får ta del av en rad konkreta tips som kan göra naturen mer tillgänglig.

Foto: Lisa Henkow/Sveriges Radio

.

Spännande och lärorikt om flodpärlmusslorna

Flodpärlmussla. Den stora drygt 100 år och den mindre 10+ år.

Musslornas liv och leverne

I det här blogginlägget vill jag berätta om något riktigt spännande och intressant som jag inte visste någonting förut!

Det började med att jag åkte till Naturum i Ronneby och lyssnade på en föreläsning av Mikael Svensson från artdatabanken som berättade om Sveriges musslor. Vi har 7 olika sorter i landet. Föredraget handlade mest om stormusslorna och flodpärlmusslan. Men även tjockskalig målarmussla och dammusslan. När jag var barn badade jag ofta i en liten sjö och där kunde jag då, och fortfarande kan hitta musslor. Jag fick på föredraget lära mig att det är dammusslan som trivs i insjövatten som inte forsar.

Flodpärlmusslan

På lördagen efter föredraget var det exkursion som länsstyrelsen i Blekinge anordnade. Då var vi i Lindefors vid Bräkneån och ledare var limnologen (kunnig på sötvatten) Andreas Holmberg med kollegan Roger.

Flodpärlmusslan är fridlyst och akut hotad

Men det som jag lärde mig på de här dagarna var att de faktiskt finns i Blekinge. Man har hittat flodpärlmusslan i Bräkneån, Lyckebyån, Mieån och Silltorpsån.  

Även tjockskalig målarmussla är fridlyst och det innebär att man inte får fiska dem.

Flodpärlmusslan kan bli nästan dubbelt så gammal som en människa

På bilden ovan håller jag två flodpärlmusslor i handen som bägge är döda. Den stora är drygt 100 år och den mindre 10+ år. De berättade att flodpärlmusslor blir lite olika gamla beroende på vart i landet det är, men här i Blekinge blir flodpärlmusslan omkring 150 år. På andra ställen kan den bli upp mot 180 år. Den äldsta flodpärlmusslan som hittats i Sverige föddes på 1700-talet och blev 280 år gammal! 

De blir max 13-16 centimeter långa.

Det går att bestämma ålder på en död mussla genom att såga ett tvärsnitt genom skalet och där räkna årsringarna på samma sätt som man gör med träd. Ringarna man ser på musslornas skal är tillväxtringar och är inte kopplade till deras ålder. Den mörka färgen kommer av färgämnen i vattnet.

Nyligen död mussla som ännu inte blivit uppäten av kräftdjur

Flodpärlmusslan jag håller på bilden ovan är en nyligen död mussla. Det kan man se på att innanmätet, det vill säga själva musslan finns kvar. De blir i regel uppätna av kräftor som gillar att käka musslor så snart de kommer åt. Men de kan inte ta en levande stängd mussla.

Det man ser vid sidorna på musslan ovan är musslans muskler som den stänger skalet med.

Levande flodpärlmussla

På bilden ovan håller jag en levande flodpärlmussla. Dessa har en fot som de sticker ut från skalet och med hjälp av foten kan den flytta sig kortare sträckor. När man plockar upp en levande mussla drar den med en gång in foten och stänger sig. Ett försvar då inte flodpärlmusslan vill bli angripen.

En flodpärlmussla på botten av Bräkneån.

Står på botten och äter

Vuxna flodpärlmusslor står upp med hjälp av sin fot på botten av åarna och filtrerar vatten. Genom det filtrerade vattnet får den i sig små växtpartiklar som den äter.

Försök med blåmusslor  men konsekvenserna för människor och djur är inte utredda

I Hällaryds skärgård finns ett försök med att odla blåmusslor. Tanken är att blåmusslorna ska filtrera vattnet så det blir renare. Men problemet med detta som jag ser det är att gifter fastnar i musslor som sedan ska malas ned till hönsfoder. Men man har inte studerat vilka konsekvenser detta innebär, så man vet inte om dessa gifter påverkar hönsen eller i nästa steg människor som äter ägg eller kyckling. För min del tycker jag därför detta prjekt är skrämmande då man inte vet konsekvenserna vare sig för människor, djur eller naturen.

Höns behöver kalk som finns i musselskalen. Därför ger man ofta musselskal och snäckskal till höns att picka på. Förr var det ett knep att hängs ner kalkrika skal i grävda dricksvattenbrunnar för att balansera pH-värdet.

Musselodlingen i Hällaryds skärgård ser du om du åker med skärgårdsbåten från Matvik mot Tärnö. De ligger norr om Eköholm och ovan vatten ser man en hel rad med bojar,

Vattenkikare

Under exkursionen fick de som ville låna vattenkikare med vars hjälp man kan se under vattenytan för att hitta flodpärlmusslorna. 

Skal efter flodpärlmusslor

Flodpärlmusslans förökning är komplicerad

Av flodpärlmusslor finns både hannar och honor. Hannarna sprutar ut sina spermier uppströms honorna som fångar in spermierna. Trots att en hona lägger , om jag minns rätt från exkursionen, 4 miljoner ägg per år, får varje hona under sin livstid  i genomsnitt inte mer än 3 ungar som uppnår vuxen ålder. Detta på grund av en komplicerad förökningscykel och att många faror lurar på vägen.

Larverna lever som parasiter på lax och öring

Äggen mognar efter ca 9 månader och du kläcks larverna som heter glochidier. De är bara ett par milimeter stora. Dessa små flodpärlemussellarver lever sedan som parasiter på öring och lax. Larverna fäster på laxen eller öringen gälar. Detta sker främst på små lax och öringar som får en inflammation av larverna på gälarna. Det gör att laxen och öringarna sedan blir immuna mot mussellarverna och fäster inte andra år. Man kan kanske likna det vid våra barnsjukdommar. Har vi haft vattenkoppor blir vi immuna och får det inte igen.

Om väldigt många larver fäster på en enda lax eller öring kan det leda till att fisken dör av syrebrist då den inte kan andas. 

Larverna lever omkring 9-10 månader på gälarna och släpper sedan taget och faller ner i vattnet. Larven måste då ramla ner i strömmande vatten med grusig botten där den kan gräva ner sig och lever så i 7 år.

Efter 7 år kommer den färdiga flodpärlmusslan upp och ställer sig på botten där den börjar filtrera vattnet för att få näring. Där lever de sedan 150-200 år beroende på var i landet de finns.

Så det är en komplicerad väg för musslorna att föröka sig. Finns det ingen lax eller öring kan inte flodpärlmusslan föröka sig.

Ett vackert parti av Bräkneån

 

Pärlfiske- musslan dödas

Flodpärlmusslan har fått sitt namn efter att de gör pärlor. Ett litet sandkorn som fastnar i musslan under filtreringen kapslas in och bildar vackra och dyrbara pärlor. Tyvärr måste musslan brytas upp och då dör den, för att man ska kunna få ut pärlan. Detta är inte tillåtet längre i Sverige. Men förr fiskades pärlor och prydde dräkter till adel och kungahus.

Det säga att 1 flodpärlmussla på 10 000 har bildat en pärla. Det är nästan lika många som finns totalt i Blekinge idag (2023). Och det talar om hur många musslor som måste dödas världen över för att få tag på en enda pärla. Totalt blir väldigt många dödade och musslor har sin plats i ekosystemet och behöver få vara fredade.

Margareta-pärla!

Flodpärlmussla heter på latin (Margaritifera margaritifera). När pärlan bildas kallas det att den margaritiferas. Flicknamnet Margareta betyder pärla!

Limnologen Roger elfiskar och assisteras av sonen denna lördag

Elfiske

Efter studiet av flodpärlmusslor visade länsstyrelsens limnologer hur det går till när de elfiskar. Apparaten som limnologen har på ryggen ger ut en kort stöt av likström som bedövar fiskarna i några få sekunder och kan då fiskas upp med håv, om man är snabb.

De fångade fiskarna släpptes ned tillfälligt i ett akvarium

Fiskarna som provfiskades upp släpptes sedan tillfälligt ned i ett akvarium medan vi diskuterade vilka arter det var. Fiskarna släpptes sedan ut i ån igen.

Öring - den största ljusa fisken i akvariet

De fiskar som fångades under ett par minuters elfiske var:

Lake- den stora mörka fisken längst ned i akvariumet

Öring- Den ljusa fisken av de längst ner i akvariet på bilden nedan.

Elritsa- de två mindre fiskarna högre upp i akvariet

Nederst i akvariet lake och öring

Lindefors kvarnplats sedan 1700-talet

I Lindefors vid Bräkneån har det funnits såg och kvarn. Detta är den kvarnbyggnaden som idag finns kvar. Kvarndammen är i stort sett igenväxt.

Lindefors ligger på nordöstra sidan av Bräkneån i höjd med Lillagärdes naturreservat som ligger på den västra sidan. Tyvärr finns ingen bro över ån här.

Från skvaltkvarn till turbin och sågverk

Vid Lindefors har det funnits mindre skvaltkvarnar ända sedan 1782. Den senaste kvarnen som syns på bild nedan byggdes 1907 av Carl Wilhelm Salomosen från Linneryd. Vattenfallet och markområdet köptes sedan av Ernst Persson. Platsen användes förr som badplats men är nu igenväxt.

Senare byttes kvarnhjulet ut mot en turbin.

Sågen byggdes under andra världskriget och kvarnen lär ha varit i drift till 1946 och sågen till 1967.

Tyvärr är bron borta men på andra sidan i det som är Lillagärde naturreservat finns en hålväg som för gick mellan Tararp och Lillagärde.

Flottning i Bräkneån

Förr flottades det på Bräkneån. Ån är därför på en del sträckor rensade på stenblock då timret hindrades av stenen. Idag försöker man återställa ån när möjligheter ges för att hindra att vattnet flödar för fort genom landskapet. Även fisk behöver sten som bildar lugnare partier i vattenflödet.

Inspirerande fördrag och exkursion av länsstyrelsen

Innan jag var på föredraget på Naturum och var med på exkursionen kunde jag ingenting om musslor i stort sett. När du läser texten får du ha detta i åtanke. Jag kan ha uppfattat informationen fel även om jag försökte memorera så noga jag kunde då det var så pass intressant. Och det är så jag tänkte detta blogginlägg. Får du chans att gå på Naturums föreläsningar eller på event som länsstyrelsen håller i så delta. Det är både roligt och lärorikt!

 Mer om Bräkneån på Utflykt och vandringsbloggen under länken

https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/braknean.html

.

Urgammal väg till utskeppningshamnen i Nättraby

Utsnitt av Generalkarta 1684

De tidigaste vägarna som gick i nord- sydlig riktning från Värend ner till hamnarna i Blekinge var viktiga både för Värendsborna som fick sina varor såld men också för Blekinge som kunde transportera hem varor från hamnarna vid kusten.

Det här vägen som går förbi Marielund gick ifrån Växjö ner över Blekinge gränsen och igenom Tving och Fridlevstad till utskeppningshamnen i Nättraby. Den svenska kungen hade under 1300-talet genom flera gårdsdonationer sett till Växjöbiskopen hade fått full kontroll över vägen. Blekinge var danskt från mitten av 1000-talet till 1658, med undantag av åren mellan 1332-1360 då den svenska kungen Magnus Eriksson köpt Skånelandskapen för 34 000 mark silver.

Enligt en uppgift som jag fått, utan säker källa, säger att 4,6 kilometer av vägsträckningen här är exakt samma som under 1600-tal och troligen även tillbaka till 1300-talet. Dock var den då i betydligt sämre skick än den är i dag. De flesta vägar under den här tiden var trampade gångstigar och några mycket få var framkomliga med oxkärror och häst med vagn. 

Koordinater: 56.2135627,15.5406537

Kartnål Google maps finns här 

Det som transporterades från Värend ner till utskeppningshamnarna i Blekinge var till största delen timmer, ved, pottaska, tjära, oxar och hudar.

Bland det som tvärtom importerades till hamnarna i Blekinge fanns  salt, kläde, humle, öl

Bronsåldersröse

Det märkliga är att människor har rört sig inom samma område under flera tusen år.

Vid Marielund finns ett bronsålders fält med rösen och stensättningar på ett höjdkrön över den omgivande vägen i öster och dalgången i väster.

Ekebacken vid Marielund är ett fint lövskogsområde med ädellövskog. Delvis finns här stora block och äldre grova träd med svampar och tickor. Det finns vandringsstigar igenom området. 

Namnet Ekbacken kan ha kommit av en äldre ek-odling i den norra delen mot Marielunds gård.

Ekebacken är en av Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotoper och av Länsstyrelsen registrerad som Natura 2000. 

Kommunerna brister i både i kommunikation och tillgänglighet

 

Trapp till toan vid kajen i Sanda, Sturkö

Tillgänglighet som inte fungerar

Här har kommunen gjort ett helt omöjligt torrdass på Sanda på Sturkö när det gäller tillgänglighet. Dasset är utformat med en bred dörr och med en ramp upp till toan. Men den rampen är omöjlig att ta sig uppför med rullstol och det går inte att vända. Dessutom är det både en hög tröskel in till torrtoan samt en trapp ner från kajen. 

Efterfrågar en trevlig och seriös kommunikation

Problemet är att när jag skriver till kommunerna eller skärgårdstrafiken bryr de sig inte om att svara. De har svarsplikt ändå åsidosätts den. Man tycker att både kommunerna, skärgårdstrafiken, Svenska kyrkan med flera skulle kunna föra ett vettigt samtal om tillgängligheten. Man skulle kunna hitta lösningar tillsammans med ett gott samarbete. Men när de inte ens svarar är det svårt. 

Länsstyrelsen däremot funkar kommunikationen och arbetat helt perfekt. De är trevliga och ger information om hur de arbetar med tillgängligheten till exempelvis naturreservat och efterfrågar vilka behov som finns.

Tröskel in till torrtoan och en ramp som inte fungera. Hur är det tänkt att den ska fungera?

Skärgårdstrafiken skyltar båtarna med missvisande rullstolssymbol och svarar inte på mail

Nyligen skrev jag också till skärgårdstrafiken när de skyltat en skärgårdsbåt med rullstolssymbol men som jag kan inte komma ombord på med min rullstol. Eller föraren går det bara om man lyfter på en rullstol för hand. Hur ska man kunna påverka tillgängligheten när de inte ens svarar?

Skärgårdstrafiken skyltar med rullstolssymbol, men utan att kunna köra en rullstol ombord.

Om man vill åka skärgårdsbåt behöver alla förbereda sig och särskilt om man är rullstolsburen, ibland ska assistenter och färdtjänst involveras. Då är det en förstörd dag om man kommer fram och inte kan komma på båten som trots allt är rullstolsskyltad! Färdtjänsten hem ska bokas flera dagar i förväg så då blir man stående på kajen. 

Problemet är att rampen är för smal för rullstol och att det är en glipa mellan kaj och båt där hjulen fastnar. Jag funderar på om rullstolen kan trycka ut båten från kajen och så rullstolen ramlar i vattnet? 

I vart fall mycket obehagligt att fastna med rullstolen mellan kaj och brygga. Och med minsta välvillighet borde skärgårdstrafiken svara och före ett samtal om detta och skylta rätt.

https://blekingetrafiken.se/reseinformation/skargardstrafik/karlshamn/#karlshamn-kastellet

Borde ta hjälp för att få rätt utformning av tillgänglighetsanpassningar

Myndigheterna borde ta hjälp av rullstolsburna för att få tillgängligheten rätt utformad. Hur det funkar att vara rullstolsburen vet man först när man själv sitter i en rullstol. Dessa är dessutom utformade på olika sätt och Regionerna runt om i Sverige hyr numera ofta ut el-scooter till rörelsehindrade eftersom det är billigare för Regionerna. Tillgänglighetsanpassningen måste ta hänsyn till både el-scooter och rullstol om det ska fungera.

Det skulle absolut bli billigare om de hade en referensgrupp att ta hjälp av när det gäller utformningen av tillgänglighet än att göra fel och få göra om. Att blunda för problemen väcker bara irritation.

Bilden är från Torhamn där en fin tillgänglighetsanpassad vattentoa finns i hamnen samt även en enklare men fungerande tillgänglighetsanpassad toa vid badplatsen Petersvik.

Utdikningen av Lyckebyån

 

Skäverydssjön var en av de sjöar som dikades ut vid det stora utdikningsprojektet som startades i mitten av 1900-talet, då ett tiotal sjöar försvann i södra Småland och norra Blekinge. Tanken var att få mer odlingsbar mark men projektet slog galet fel! Nästan ingen mark blev odlingsbar och idag växer skog eller sly på den allra största delen av det som tidigare var sjöbotten. En del av naturskandalen ligger i att man aldrig gjorde någon konsekvensanalys av projektet efter att utdikningen slutfördes. 

Bilden är tagen de sista dagarna i oktober 2021 vid Skäveryds gård som ligger några kilometer norr om Vissefjärda i Småland. Lyckebyån som går i östra kanten av den forna sjön svämmar över några gånger per år. Dels beroende på snösmältning under våren, kraftigt regn eller vid reglering av dammarna norrut. Men sommartid finns det inget vatten alls länge i sjön, utan då betar korna den yta som förr var en mycket vacker sjö. Det är inte bara en utseendeförändring av det sjörika landskapet som skett, utan det påverkar miljön i negativ riktning med koldioxidutsläpp, övergödning av Östersjön och en påverkan av det ekologiska systemet där en biologisk mångfald påverkats av människans ingrepp i naturen.

Det har för många år sedan tagits fram ett underlag för att omvandla Skäverydssjön till våtmark men tyvärr har inget därefter hänt. Vi får hoppas länsstyrelsen i Kalmar län och markägaren åter tar tag i våtmarksprojektet och sätter det i verket!

Kanotleden från Gusemåla -Västersjön-Mästaremåla passerar Skäveryd.  Paddla i Lyckebyån

Vägen som syns till vänster i bild är den gamla Kungsvägen som Carl XI byggde i slutet av 1600-talet då han behövde en vagnsbred väg till den nya örlogsstaden Karlskrona. Vägen förband den nya staden med Lenhovda -Eksjö-Stockholm. Dessförinnan fanns en ridstig, Lyckåleden, som sedan urminnes tider har följt Lyckebyåns dalgång. Utanför bild längs vägen står en milsten på ett fundament i vägkanten. Någon kilometer norrut låg gästgivargården i Emmabo.

Betesdjur på forna Skäverydssjön med Lyckebyån i bakgrunden.

.

Vinter på slåtterängen

Kom förbi Bromåla slåtteräng där jag var i somras och fotograferade allehanda blommor och örter. En riktigt fin plats där Länsstyrelsen i Blekinge nyligen anlitat folk som verkligen kan det här med gärdsgårdar. Vackert också mitt i vintern!

Kolla gärna hur det ser ut under sommaren: Slåtterängen i Bromåla  https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/slatterangen-i-bromala.html 

Stenar av betydelse längs vägen

 

Väghållningssten Törnerydsvägen Karlshamn

Under långa tider har människor kommit och gått

Är man ute och vandrar eller åker längs en väg och det dyker upp väghållningsstenar längs vägen så är vägen gammal. Men dessa väghållningsstenar ser mycket olika ut. Ibland bara ett märke, en symbol för de olika bönderna, ett inristat nummer och ibland kommer mer avancerade stenar med väglottsnummer och årtal.

År 1628 inrättades Lantmäteriet och med det kom vägunderhållningsskyldighet för bönderna. Det var olika tjänstemän från länsstyrelsen som kronofogde eller fjärdingsman som mätte ut och delade in vägarna i väglotter till de enskilda bönderna att sköta. Dessa markerades sedan med stenar för att klargöra vart bondens väglott började och tog slut.

Väghållningssten Augerum Karlskrona

En lag med samsyn på vägunderhåll kom 1734 och böndernas underhållsskyldighet gällde utan ersättning och de skulle då också ansvara för att hålla hästar till nästa gästgivargård / skjutshåll. Det skulle vara högst 2 mil mellan dessa gästgiverier. Förutom regler för hur gästgiverierna skulle se ut och vilken standard de skulle hålla, gavs också riktlinjer för de olika vägarnas utseende. En Kungsväg och landsväg skulle vara 10 alnar bred och en kyrkväg 6 alnar. 1 aln var 2 fot dvs. 59,3 cm.

Lönnemåla- Hemsjö Olofström

AK-arbeten med nya vägar

Jag har ett minne då jag som barn var och klättrade på ett berg intill vägen mellan Lyckeby och Torsås och där fann en sten med inskriptioner. Helt begeistrad över mitt spännande fynd kom jag hem och berättade för mamma som förstod att det var en sten som AK-arbetare satt upp. Sedan dess har jag på flera platser just AK-stenar som talar om att vägen är gjord efter första världskriget.

Statens arbetslöshetskommission instiftades 1914 då man förstod att första världskriget skulle innebära stor arbetslöshet. Men det var först efter första världskriget som arbetslösheten steg och var 1922 34 procent. Många utav dessa arbeten var just att förbättra vägnätet.

.

Privatpersoner som hittat fornlämningar i Blekinge

Bild Radio Blekinge

Familj hittade nya runor vid Offerlunden i Halahult

När en familj var och besökte den märkliga offerlunden i Halahult norr om Karlshamn sommaren 2022, hittade de en avslagen sten med hittills okända runor! 

Radio Blekinge berättar om fyndet Radio Blekinge

Även Länsstyrelsen skriver om händelsen i ett lite längre inlägg https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---blekinge/2022-07-19-runfynd-gjort-i-blekinge.html

Här kan du läsa om Halahults offerlund https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com

Bild: Lena König

Hällristningar i Lena Königs trädgård

Lena König som driver podden Arkeologi och Historia i Blekinge gjorde ett program om hällristningar och plötsligt hittar hon hällristnngar i sin egen trädgård!

Lyssna på programmet här. Nygammal trädgårdskonst - nya hällristningar i Torhamn 

Stenåldersyxan

Och så det otroliga att min syster hittade en 5000 år gammal stenåldersyxa hemma i byn, vilket jag snart kommer att berätta mer om i ett eget inlägg.

En 5000 år gammal stenåldersyxa hittades av en liten tjej