Nytt Strålalyckan

Strålalyckan är en äldre ålderdomlig odlad betesmark med örter, insekter och odlingsrösen.

Länk i högermenyn: https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/stralalyckan-ett-naturminne.html

Utflykt i Skåne

 

Efter en tur i nordöstra Skåne har jag lagt ut lite nya länkar om Ivö - Skånes största ö som ligger  i Skånes största sjö. Med böljande rapsfält och andra sevärdheter. Länkarna ligger under Skåne i högermenyn.

Det blev också ett stopp i Barum för att se Barumkvinnans grav. Detta är ett av de bäst bevarade och äldsta fornfynden som gjort i Sverige. Hon tros ha levt för ca 9000 år sedan. En mamma som också var fiskare och jägare. Alltså så trodde man att hon var man, men det fick omvärderas.

Ängsmark

 

Filmtips! Hur ska vi fixa käket?

Stefan Sundström har gjort en serie som ligger ute på Facebook som heter "Hur ska vi fixa käket?" 

Där besöker han olika platser och pratar med olika människor på ett enkelt sätt om mat och miljö. 

Enkelt, sunt och tänkvärt. Han tar också upp olika miljöproblem som han diskuterar med olika personer på olika platser i Sverige.

Länk: Stefan Sundström Hur ska vi fixa käket? 

Grodyngel

Länk till filmklipp Grodyngel

Detta är en liten film på grodyngel som käkar på en bit bröd som några barn kastade ner till dem. Grodyngeln högg i och bettede sig som små minipirayor 😊

Det var svårt att komma nära med kameran. Men man kunde se att de hade små ögon och gälar, på utveckling till att bli små grodor .

Riktigt uppskattat av oss alla som stod på land. Stora som små flockades vi runt grodyngel helt fascinerande av naturens underverk.

Rapsfälten

 

Nu när rapsfälten blommar för fullt måste jag dela några bidrag från östra sidan av Blekinge.

Har vi rätt att älska hur och vem vi vill?

 

Bild från SVT

Ja, får vi älska vem vi vill och vad händer när man bryter osynliga normer? 

Sevärd dokumentär !!!

En film på svtplay om Ulla och Hamzeh från Sturkö i Blekinge, och deras kamp för att få leva ihop. 

Du hittar film och inslag under länkarna:

https://www.svtplay.se/video/35075587/ulla-och-hamzeh-fyra-begravningar-och-ett-brollop?id=jLZ52Dx&fbclid=IwAR0YnMygK1Yuvon2wDLHmuDDkr-FCoyY4yRpLlYaxuyGB4AGF3N0adXt594
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/nu-blir-karlekssagan-dokumentarfilm-pa-svt

Brytningstid

                       

En dag kom jag förbi det här trädet som såg ut att befinna sig i ett gränsland. Nästan, men inte helt uppe på randen av ett krön. 

Vårsolen bryter igenom de oroliga molnen. Vad kommer att hända? Kommer det onåbara mörkret över trädets toppar att få överhanden eller solljuset och värmen som börjat gro vid dess fötter, där det har börjat spira?  

Det är svårt att vara oviss...

.

Stenar av betydelse längs vägen

 

Väghållningssten Törnerydsvägen Karlshamn

Under långa tider har människor kommit och gått

Är man ute och vandrar eller åker längs en väg och det dyker upp väghållningsstenar längs vägen så är vägen gammal. Men dessa väghållningsstenar ser mycket olika ut. Ibland bara ett märke, en symbol för de olika bönderna, ett inristat nummer och ibland kommer mer avancerade stenar med väglottsnummer och årtal.

År 1628 inrättades Lantmäteriet och med det kom vägunderhållningsskyldighet för bönderna. Det var olika tjänstemän från länsstyrelsen som kronofogde eller fjärdingsman som mätte ut och delade in vägarna i väglotter till de enskilda bönderna att sköta. Dessa markerades sedan med stenar för att klargöra vart bondens väglott började och tog slut.

Väghållningssten Augerum Karlskrona

En lag med samsyn på vägunderhåll kom 1734 och böndernas underhållsskyldighet gällde utan ersättning och de skulle då också ansvara för att hålla hästar till nästa gästgivargård / skjutshåll. Det skulle vara högst 2 mil mellan dessa gästgiverier. Förutom regler för hur gästgiverierna skulle se ut och vilken standard de skulle hålla, gavs också riktlinjer för de olika vägarnas utseende. En Kungsväg och landsväg skulle vara 10 alnar bred och en kyrkväg 6 alnar. 1 aln var 2 fot dvs. 59,3 cm.

Lönnemåla- Hemsjö Olofström

AK-arbeten med nya vägar

Jag har ett minne då jag som barn var och klättrade på ett berg intill vägen mellan Lyckeby och Torsås och där fann en sten med inskriptioner. Helt begeistrad över mitt spännande fynd kom jag hem och berättade för mamma som förstod att det var en sten som AK-arbetare satt upp. Sedan dess har jag på flera platser just AK-stenar som talar om att vägen är gjord efter första världskriget.

Statens arbetslöshetskommission instiftades 1914 då man förstod att första världskriget skulle innebära stor arbetslöshet. Men det var först efter första världskriget som arbetslösheten steg och var 1922 34 procent. Många utav dessa arbeten var just att förbättra vägnätet.

.

Förminskningen av Ronneby blodbad

Ronneby kyrka

Minst 2000 dog vid massakern i Ronneby

Intressant dansk artikel från Videnskap.dk om det märkliga fenomenet att flera svenska historiker vill förminska och förlöjliga minnet av Blodbadet i Ronneby. Även i Danmark finns en tendens att glömma bort det forna Östdanmark som Blekinge tillhörde, i sin historia. 

Vid Stockholms blodbad 1520 avrättades 80-90 personer ur adeln. Vid Linköpings blodbad år 1600 avrättades 5 rådsherrar som stått på den förlorande sidan vid slaget vid Stångebro.

Utplåna staden

Vid Ronneby blodbad under Nordiska sjuårskriget 1564 dödades runt 2000 personer. Erik XIV var ute efter att utplåna staden. Det var en massaker där alla dödades urskillningslöst. Barn, kvinnor, gamla och inte bara vapenföra män vilket var brukligt vid den här tiden. Ändock har jag stött på flera historiker som menar att händelsen saknar betydelse och att Ronnebyborna håller liv i historien genom att hylla och fira händelsen som annars, med rätta skulle få falla i glömska. Ett resonemang som inte används vid andra ovan nämnda blodbad. Jag är inte på något sätt historiker men tycker att jag ändå med rätta kan reagera och fundera på denna mycket märkliga attityd till en stor massaker. Varför? Är det fortfarande, även för nutidsmänniskor obekvämt att svenskarna gjorde sig skyldiga till ett massmord på danskar? Är det därför nutida historiker vill förminska händelsen och till och med påstå att Blekingarna hyllar en betydelselös händelse? Läs gärna artikeln i Videnskap.dk. 

Svenskerne stod bag glemt massakre på danskere
For 450 år siden red Sveriges kong Erik 14. til Ronneby i Blekinge og slagtede 2.000 danskere. Skønt det var en af Nordens største massakrer, er den ikke husket af ret mange

https://videnskab.dk/kultur-samfund/svenskerne-stod-bag-glemt-massakre-pa-danskere?fbclid=IwAR3rnpJD7j_SesGGYRaTnLR7v_NGwoI7M_5BOfDa0M5HXVLvXKtVM-eCTBE

Danska trupper vid Älvsborg 1563 Nordiska sjuårskriget

Naturens gåva! Ätbara örter

 Naturens gåva! Ätbara örter. Harsyra, nässla och smultron <3

Kvinnoförtryckets bänk!

En ovanlig detalj i Öljehults kyrka är kyrktagningsbänken som går att dras ut under en av de nedersta bänkraderna. Det är just att bänken är utdragningsbar som är lite ovanlig. Men kyrktagningen var ett tvång i alla församlingar i Sverige, i en tid då kyrkoplikt gällde. Man var tvungen att gå till gudstjänsten, tillhöra Svenska kyrkan och för kvinnor att bli kyrktagna då de blivit orena vid förlossningen. 

Här skulle den nyförlösta kvinnan kyrktagas av prästen innan hon fick lov att gå in i kyrkorummet. Ett vidrigt och förlegat kvinnoförtryck. Borde man inte hyllat alla dessa kvinnor som låg hemma och födde sina barn utan modern mödravård och smärtlindring. Med följden att både mödra- och barndödligheten var stor. Nej, förutom denna prestation med livet som insats ansågs hon oren, och skulle ligga på knä (vilket är en förnedrande ställning) nere vid kyrkporten tills den manligt styrda kyrkan hade sagt sitt.

Seden har sitt ursprung i Moseboken. Där en kvinna som fött ett gossebarn skulle stanna hemma 40 dagar och hade hon fött en flicka skulle hon stanna hemma 80 dagar från templet. Att föda en flicka behövde tydligen längre tid av rening. Efter detta skulle hon frambära ett reningsoffer till templet. Alltså hon behövde renas för att ha fött barn! Inte välkomnas, äras, hyllas, eller glädjas. Utan den nyförlösta kvinnan skulle renas! Männen behövde inte renas naturligtvis. 

Utdragningsbar kyrkotagningsbänk finns även i Bräkne-Hoby kyrka. I Jämshög har man ett helt rum för denna kvinnorening, som kyrkan stolt kallar gudmorshuset utan att reflektera över sedens innebörd. Man vill gärna omskriva att det handlade om att välsigna modern. Men så var det inte, och vid en välsignelse behövs det inga särskilda bänkar för att ligga på knä för den manliga prästens fötter längst ner i kyrkan.

Kyrkotagning fanns i Sverige fram till 1942 då den nya kyrkohandboken omskrivit seden till en moders tacksägelse. Var inte fäderna tacksamma? Ja, ni hör resonemanget från kyrkan håller inte.

Inser att jag sticker ut med denna kritik mot kyrkan. Och Nej, jag har ingen tilltro till kyrkan, även om jag är en stor anhängare av Jesu kärleksbudskap! Med ett kärleksbudskap till sin nästa står vi upp rakryggade och ser varandra som jämbördiga partner med respekt och omtanke. I kärlek används aldrig maktmedel. Kärlek är alltid fri! Och alltid öppen!

 

Urgammal väg till utskeppningshamnen i Nättraby

Utsnitt av Generalkarta 1684

De tidigaste vägarna som gick i nord- sydlig riktning från Värend ner till hamnarna i Blekinge var viktiga både för Värendsborna som fick sina varor såld men också för Blekinge som kunde transportera hem varor från hamnarna vid kusten.

Det här vägen som går förbi Marielund gick ifrån Växjö ner över Blekinge gränsen och igenom Tving och Fridlevstad till utskeppningshamnen i Nättraby. Den svenska kungen hade under 1300-talet genom flera gårdsdonationer sett till Växjöbiskopen hade fått full kontroll över vägen. Blekinge var danskt från mitten av 1000-talet till 1658, med undantag av åren mellan 1332-1360 då den svenska kungen Magnus Eriksson köpt Skånelandskapen för 34 000 mark silver.

Enligt en uppgift som jag fått, utan säker källa, säger att 4,6 kilometer av vägsträckningen här är exakt samma som under 1600-tal och troligen även tillbaka till 1300-talet. Dock var den då i betydligt sämre skick än den är i dag. De flesta vägar under den här tiden var trampade gångstigar och några mycket få var framkomliga med oxkärror och häst med vagn. 

Koordinater: 56.2135627,15.5406537

Kartnål Google maps finns här 

Det som transporterades från Värend ner till utskeppningshamnarna i Blekinge var till största delen timmer, ved, pottaska, tjära, oxar och hudar.

Bland det som tvärtom importerades till hamnarna i Blekinge fanns  salt, kläde, humle, öl

Bronsåldersröse

Det märkliga är att människor har rört sig inom samma område under flera tusen år.

Vid Marielund finns ett bronsålders fält med rösen och stensättningar på ett höjdkrön över den omgivande vägen i öster och dalgången i väster.

Ekebacken vid Marielund är ett fint lövskogsområde med ädellövskog. Delvis finns här stora block och äldre grova träd med svampar och tickor. Det finns vandringsstigar igenom området. 

Namnet Ekbacken kan ha kommit av en äldre ek-odling i den norra delen mot Marielunds gård.

Ekebacken är en av Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotoper och av Länsstyrelsen registrerad som Natura 2000. 

Nu grönskar det i vårens glada tid

Nu grönskar det i dalens famn,

nu doftar äng och lid.

Kom med, kom med på vandringsfärd

i vårens glada tid!