Utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com Tips på utflykter och besöksmål i Blekinge med omnejd. Natur-Kulturhistoria- Djurliv-- Ställplatser- Skogsäventyr
Pataholm- en pittoresk och romantisk plats för sommarflanörer
Pataholm är en pittoresk miljö som varit lydköping under Kalmar. Idag kan vi strosa runt bland trähuset där bättre ståndpersoner som handelsmän och redare bodde. Kullerstengator och blommande trädgårdar. Äta en räkmacka i cafeet eller köpa en ny hatt i hattbutiken. Skärgården är fågelrik. Pataholm är en mycket speciell plats som bör ses!
Strömsrum är Sveriges äldsta träslott och här finns rester efter flera försvarsanläggningar från medeltiden. Strömsrum
Emmy Rappe blev Sveriges första sjuksköterska och startade Sveriges första sjuksköterske utbildning tillsammans med Röda korset. Läs mer under Strömsrum
Sälsafari i Bergkvara! Jättefin båttur bland kobbar och skär. Såg mycket sjöfågel som häger men förstås knubbsäl! En fin upplevelse som jag kommer att göra om :-D
Kulturkvateren längs med Mieån i Karlshamn, Blekinge.
Här där Mieån rinner ut i Östersjön låg fiskeläget. Bodekull. Namnet kommer av bodarna, kanske fiskebodar på kullen/ höjden intill åmynningen.
År 1664 fick Bodekull stadsrättigheter och två år senare, 1666 fick staden namnet Karlshamn efter Karl X Gustav.
År 1668 blev Karlshamn stapelstad vilket innebar att staden fick rätt att bedriva handel med utlandet och med skyldighet att ta upp tull.
På Boön anlades 1659 ett örlogsvarv som byggde några stora regalskepp innan varvet flyttades till den nyanlagda örlogsstaden Karlskrona 1680.
Idag är Boön en bilfri ö med fina vandringsstråk och med några lämningar kvar från historien. Härifrån kan man njuta av fina vyer från staden andra sidan sundet. Riktigt sevärt om man kommer till Karlshamn och gillar natur och historia ❣️❣️❣️
Andra lördagen i juli var det folkfest och Varvets dag vid Mårtenssons varv på Östra Hästholmen, Torhamn.
Dagens höjdpunkt förutom de vackra vyerna var en Sillamacka tillagad på vedeldad häll. Men syltad rödlök, hovmästarsås, sallad och rårörda lingon. Mums!
En gammal båt som seglat klart. I boden hade varvet en hässja där de kunde smida järndetaljer till båtbyggeriet.
Ön i bakgrunden är Öppenskär där man nyligen hittat fynd från järnåldern. Bland annat klippta guldmynt i mängder. Även några vikingatida gravar och lite annat smått och gott. Tyvärr måste man ha egen båt för att ta sig ut till Öppenskär annars hade ett besök där varit trevligt.
Efter besöket på Mårtenssons varv blev det en promenad runt på ön. Fina vyer och lite stämningsfullt ljus i regndiset. Jag hade dock tur för regnet slutade när jag kom fram till varvet och började igen när jag satt på färjan tillbaka till fastlandet. Så jag fick uppehåll under hela besöket på ön! :-D
Under eken...
Jag gissar att det är en bastu skärgårdsbefolkningen har där ute i viken?
Kor i skärgården måste väl heta sjökor? ;-D
Typisk skärgårdsbebyggelse den röda mangårdsbyggnaden i ett lite kargare landskap av berghällar, enbuskar, ek och björk och förstås en vimpel framför stuan!
Gratis Linfärja ut till Östra Hästholmen och Ytterön. Här finns det fina vyer att vandra i och ett stort naturreservat. Badplats samt att det går att bada vid bryggorna vid Buddevik.
Det har blivit förbättrad tillgänglighet med nya grillplatser, stigar och bänkar på Torhamnsudde vilket jag lagt ut under länken nedan med bilder och text.
Orkideen Fläcknycklar och en rad fåglar kunde jag också se. Bland annat gravand som är en av mina favoriter.
Ett badande par vid bryggan berättade att de upp mätt 19 grader i vattnet i början av juli. På tok för kallt för min smak men de var lyckliga :-D
Öland har fått en egen meny på Bloggen som växer så det knakar och besöksantalet blir allt fler vilket gör mig riktigt glad. Så roligt att ni är så många som delar glädjen med mig över vår natur och våra besöksmål :-D
Först ut under Öland blev Bårby borg. Den anda fornborgen på Öland som har utnyttjat branten vid landborgen. Fina hästar var där också :-D
Jag har sedan slutet av april följt ett skäggdoppingspar som häckar och föder upp sina ungar. Det hela började med att jag fick se en skäggdopping ligga på ägg i ett rede. På behörigt avstånd stod jag kvar och väntade och fick också se den andre i paret simma i närheten och söka föda. Sedan var min nyfikenhet väckt och jag har gjort många besök hos dem. Så många att de inte reagerar på min närvaro men jag försöker alltid sitta stilla och röra mig försiktigt utan ljud för att inte oroa dem.
Måndagen den 28 april
Paret turas om att ruva
Jag kan läsa mig till att bland skäggdoppingar turas honan och hanen åt att ruva äggen. Men av praktiska skrivskäl kommer jag att kalla den som ligger i boet för honan och den som bygger rede och matar ungar för hane. Det blir för komplicerat att skriva annars.
Jag kan inte heller skilja på dem så jag vet aldrig vid mina besök om de precis turas om eller om det är honan eller hanen som ligger på ägg just då.
Teleobjektiv med respekt för skäggdoppingarna
Jag under hela tiden jag följt dem varit noga med att inte störa dem. Med tiden lärde jag förstås känna skäggdoppingarna och deras varningsläte som låter lite som ett bräkande får. Detta ljud ger de ifrån sig när fiskmåsar kommer för nära boet.
Med tiden vande de sig vid mig och jag kunde sitta lite närmare och de var fullt medvetna om att jag var där, men fortsatte sina bestyr kring rede och ungar utan att störas.
Jag har naturligtvis använt teleobjektiv för att ändå hålla behörigt avstånd till skäggdoppingarna.
Varningsläten när större fåglar kommer för nära boet låter som en får som bräker.
Honan ska ha mindre tofs
Enligt vad jag kan läsa mig till ska honan ha en lite mindre huvudtofs och lite mindre kindskägg än hanen i sommardräkt. Vinterdräkten ska vara lika.
Tros flera timmar som jag suttit och iakttagit dem har jag svårt, ja faktiskt helt omöjligt att se skillnad på dem.
Ett tag tyckte jag att honan var aning större men det hängde nog ihop med att den ser mindre ut i vatten då den ligger lågt där. Och att den ser större ut i boet där man ser hela fågeln.
Ägget!
Plötsligt när skäggdoppingen reser sig så kan jag se ett ägg. Kanske ligger det fler bakom som inte syns ifrån mitt håll.
Vanligtvis lägger skäggdoppingen 3-6 ägg och får två kullar per år. Det borde därför ligga några fler ägg i boet än det jag ser.
Skäggdoppingen lämnar boet och tar en kort simtur runt det. Men bägge föräldrarna är samtidigt helt intill boet.
Så kommer skäggdoppingen upp ur vattnet och efter en noggrann och lite omständlig process lägger hon sig till rätta över ägget eller möjligen äggen.
Den andre skäggdoppingen ägnar sig åt att fiska och putsa fjäderdräkten.
Skäggdoppingen är en mycket god simmare och snabb på att hitta något ätbart vid dyken under vatten.
I beskrivningar blir en skäggdopping 46-51 cm och har ett vingspann på 59-73 cm. De väger runt 1,1 kg men kan variera på 0,5 kg upp och ner i vikt.
Torsdagen den 1 maj
Svanarna
Jag träffade på en ung kille som berättade att svanarna brukade vara på skäggdoppingarna.
Jag funderade på detta och frågade sedan en man som bott vid havet under många år och han trodde det handlade om revir. Inte att svanarna försökte ta äggen utan att svanarna anser att platsen är deras häckningsplats och då anser att skäggdoppingarna är inkräktare.
Men med tiden som försvann svanarna. Kanske hittade de en annan plats att häcka på då jag aldrig såg dem ligga på ägg. På så sätt blev det också lugnare för skäggdoppingarna.
Måndagen den 5 maj
När kommer ungarna att kläckas?
Det är fantastiskt att de är så idoga och aldrig lämnar redet med äggen. Och nu börjar jag bli nyfiken och slår upp att skäggdoppingen ligger på äggen mellan 25-31 dagar.
Jag vet inte när skäggdoppingarna lade sig på äggen men om jag utgår från den 28 april så borde de då kläckas innan den 28 maj då det gått en månad. Vi får se vad som händer och när de kläcks.
Onsdagen den 7 maj
Var och varannan dag tar jag en runda förbi skäggdoppingarna och också grågässlingarna för att kolla till dem lite.
I mitten av maj går det drygt en vecka då jag av olika anledningar inte kan besöka redet med skäggdoppingarna. När jag till slut återigen kommer förbi redet blir jag så ledsen. Redet är borta och skäggdoppingarna syns inte till.
Det kom några dagars skyfall av regn runt den 20 maj och denna stora regnmängd har gjort att redet blivit översvämmat och skäggdoppingarna har blivit tvungna att överge redet.
Men hur har det gått för äggen? Har de drunknat eller hade äggen hunnit kläckas så att skäggdoppingarna fått ungarna med sig och flyttat. Det hela är så sorgligt men jag hoppas på ett mirakel att de klarat sig...
Måndagen den 31 maj- ett nytt rede!
Men bara efter någon dag får jag plötsligt se en skäggdopping komma med ett mycket långt vasstrå i näbben. Vasstrået är en bra bit över en meter långt och det ser lite märkligt ut att skäggdoppingen kommer dragandes med ett så långt strå.
Men samtidigt inser jag vad detta betyder och börjar ivrig följa efter skäggdoppingen från land.
Jo då, till min stora glädje leder färden på andra sidan vattnet till ett nytt rede där honan ligger helt stilla i redet.
De har byggt ett nytt bo på en annan plats! Men nu uppstår frågorna: Kan skäggdoppinghonan verkligen lägga nya ägg så snabbt efter att de förlorat de gamla äggen? Hon kan väl inte medvetet avgöra när hon vill lägga ägg? Eller har de på något sätt lyckas få äggen med sig eller ligger honan på redan kläckta ungar från det gamla redet?
En ny tid av bevakning börjar för min del. Och nu går det också lättare då den nya placeringen av redet är lättare att övervaka och besöka.
Söndagen den 1 juni
Honan ligger still i redet. Hanen finns hela tiden i närheten och då och då kommer han med någon present till boet. Ett långt vasstrå eller sjögräs att bättra på boet med. Han ägnar också mycket tid till sitt eget födosök och till att putsa fjädrarna.
Skäggdoppingar hjälps åt att ruva äggen. Men jag lyckas aldrig upptäcka att de byter plats i redet. Men den av paret som inte ligger på ägg måste se till att få i sig näring och sköta om sin egen fjäderdräkt för att sedan efter avlösning ligga still många timmar. Det är verkligen ett beundransvärt arbete de gör.
När jag sitter där funderar jag på hur de kommunicerar? För på något sätt kommer de överens om vilken som ska vara i redet och vilken som ska födosöka. Hur gör de när de bestämmer plats för boet? Är det så att de kommer överens eller börjar en av parterna bara bygga på lämplig plats? Ju mer jag iakttar dem ju fler frågor får jag. Det hade varit intressant att forska på djurens beteenden. Man menar att de inte kan tänka och planera, Inte kan fundera. Men hur kan då de vara så samspelta? Inte bara att de tänker och bygger, fixar och ordnar för egen del. De måste ha en kommunikation. Och hur mycket har dessa fåglar begrepp om att de väntar tillökning? Ju äldre jag blir desto mer övertygad blir jag om att djur både tänker, känner och förstår så mycket mer än vi människor ofta tror.
Filmklipp
Tisdagen den 13 juni - Minst 4 ägg redet
Nu är skäggdoppingarna i full gång med att bygga på redet. Jag kan se att när båtar kör förbi kommer det svallvågor som får redet att gunga betänkligt och är mycket nära att svämmas över- igen. Men oförtröttligt bygger de på boet med vasstrå, tång eller tångruskor fulla med dy.
Näckrosor knipsar hanen av vid rötterna under vattnet och så kommer han simmande med det stora näckrosbladet guppande efter sig. Ofta petar han in bomaterialet i boet och sedan tar honan vid och lägger det till rätta medan hanen direkt tar en ny tur ut i vattnet för att leta upp mer material.
Den här dagen reser sig honan äntligen och jag kan räkna till minst 4 ägg i boet. Hon tar ett mycket snabbt dyk i vattnet intill redet och lägger sig direkt på äggen igen. Kanske behöver hon svalka sig eller kanske insekter är för besvärande där hon ligger still timme efter timme.
Filmklipp
Måndagen den 16 juni - Kläckta ungar!
När jag kommer till skäggdoppingarna den här dagen blir jag glatt överraskad när jag får se ett extra litet runt huvud sticka upp på honans rygg. Strax där efter dyker ytterligare en unge upp och efter drygt en kvart får jag se en tredje unga kravla sig ner för att få lite mat av sin pappa.
Hanen har fullt sjå och håller sig hela tiden intill redet. Tidigare har han simmat iväg långt och ofta hållit sig utom synhåll från redet. Men nu håller han sig i en ganska snäv cirkel runt boet där han oförtröttligt dyker efter mat som han kommer med till de nykläckta ungarna.
Det är lite rörande att se när hanen kommer med en på tok för stor fisk som han försöker mata ungarna med i filmklippet nedan. När den första ungen inte kan få grepp om den stora fisken försöker han med en annan unga som inte heller kan äta en så stor fisk med sin lilla näbb. Han trugar och pockar under flera minuter tills han till slut ger upp och sväljer fisken. Men strax därpå kommer han med en ny mindre fisk. Och förvånansvärt nog så kan ändå dessa nykläckta ungar ändå får i sig ganska stora fiskar om man jämför med deras små näbbar.
Men hanen kommer också med mindre djur som han får upp under sina dyk.
I början av klippet kan man höra honans varningsläte när en stor fiskmås flyger för nära över huvudet på skäggdoppingarna. Lätet låter som när ett får bräker.
Filmklipp
Man förundras över dessa små ungar. Hur vet de att det nalkas mat när hanen kommer? Och hur vet de att de ska krypa upp och värma sig på mammans rygg?
När jag sitter där och följer dem kan jag se att en av ungarna försöker krypa upp på mammans rygg framme vid halsen men försöket misslyckas då klättringen är för brant för ungen. Då beger sig ungen direkt till bakdelen av mamman och där är klättringen lättare. Hur kan en så liten bräcklig nykläckt fågelunge ha ett sådant förstånd?
Äggen i första redet måste ha drunknat, tyvärr
När jag räknar på tiden som gått sedan skäggdoppingarna övergav sitt översvämmade rede så är det nog tyvärr så att de äggen drunknade. Genom ett av naturens under måste honan ha lagt nya ägg omgående i det nya redet för att de ska kunna ha hunnit kläckas till idag. Lite sorgligt att de inte fick överleva när de legat på äggen i flera veckor måste ungarna också i äggen hunnit bli ganska stora, men tyvärr.
Men så mycket större glädje med dessa som nu kläckts!
Filmklipp
Så länge stannar ungarna hos föräldrarna
När jag läser på så tar föräldrarna hand om ungarna tills de är flygfärdiga och att det brukar ta 71-79 dagar. Det blir 2 månader och 11-19 dagar.
Dessa är födda den 14-15 juni. De borde då bli flygfärdiga efter den 26 augusti. Vi får se om det stämmer...
Onsdagen den 18 juni - Lämnat redet
Hör ser man att honan med ungar på ryggen har mindre huvud- och haktofs än hannen.
Två dagar efter ungarna kläckts hittar jag skäggdoppingfamiljen simmande långt från boet. De åker på mammans rygg och pappan kommer med fisk. Han matar ungarna medan de ligger kvar på ryggen.
I skrivande stund den 30 juni har jag inte sett skäggdoppingarna sedan den här gången för snart två veckor sedan. Jag tror inte hela familjen omkommit utan hoppas och tror att de simmat ut i havet. Om de är någorlunda stationära kanske de återkommer när ungarna blivit större? Men jag saknar dem...
