Hästar på rad

De här hästarna gick och betade i en så somrig hage. När jag stannade och tog några bilder visade de sig riktigt sällskapliga och kom fram och radade upp sig invid staketet :-D

 

Smart byggnad

 

På en tur genom Siretorp på Listerlandet kom jag förbi där här byggnaden mellan två stora flyttblock i en hage. Jag har inte hittat information om att den är gammal, historisk, utan kanske är det en modern fåra- och alpackabonde som hittat ett smart sätt att utnyttja naturen för att bygga en bod mellan blocken.

I hagen gick två fina och nyklippta alpackor. De var nyfikna och kom genast fram till staketet, kanske hoppades de på att få lite godsaker? Mycket söta :-D

Kossor i gryningen

I gryningen kommer jag förbi en så fin försommaräng där det går kor och betar. Det första morgonljuset försöker tränga igenom molntäcket och lyser upp denna mängd med smörblommor i tusental. Kalvarna står i en grupp under ett stort träd och snart kommer allt fler gående ut ur skogen. Möjligt att de tagit skydd i skogen under natten och nu när gryningsljuset kommer så vaknar de till och kommer ut på ängen där de börjar betar lugnt och rofyllt.

Vårens tid, då de små liven släcks ...

Slåtterängen slås med lie där djuren inte skadas och örterna
 hinner fröa av sig vilket ger en artrikedom.

Så här i höskördens tid är det många djur som faller offer för de stora maskinerna. 

Rådjurskiden ligger still och gömmer sig när en fara hotar, så de inte ska synas. Men vad hjälper det att gömma sig, för en framrusande lantgårdsmaskin...

Och vipornas bo i det höga gräset, där de har sina ägg, oroar en nära vän. Med några rader från en dikt uttrycker hon deras sorg, där de står och ser ut över den storproducerande ängen, där inga ägg mer rymmer några liv...

Små liv som växte till under vårens glada tid,  fick inte leva, och kanske inte ens födas, där maskinerna skurit av gräset, vipornas ägg och de nyfödda ungarnas liv.

Det kan innebära en stor sorg, att vara en förälder, även i naturen.

Här gick han tyst bakom sin

harv i sen april

med blicken sänkt,

varv efter varv,

ty han såg till

att inte något vipebo

kom under hästens sko.

Vad tänkte han väl, där han

gick i alla år?

Vad mötte han för väldig blick

i harvens spår

var sen april, när vipan kom

och klagade runtom?

Jag vet blott ett och det är visst.

Han märkte med en pilekvist

vart vipebo.

Nu har han ro.

.

Hänryckningens årstid

 

Moody Tones

 

Olika redigeringar beroende på vad som passar där man vill placera dem och efter tycke och smak.

Gråskala, blek pastell eller med färg, olika nyanser skapar olika rum vid en inramning.

Sagoidyll i skogsbrynet

 

Då och då kommer man förbi små söta stugor längs vägen,  som den här med tomten fylld av blommor i blått, rött och gult. 

Och nu har jag fått veta lite mer om stugan. Den kallas mormors stuga efter Maria Liljegren och hennes man ställde stugan här 1870 som då hade köpt den av trädgårds-Sven. Efter det att Maria blivit änka öppnade hon Ramdalas första affär i stugan. Även hennes dotter Axelina och dotterdottern Karin hade senare båda affärer i Ramdala. 

Jag misstänkte att torpstugan kanske varit ett båtsmanstorp, men så var det alltså inte. Båtsmanstorpet har legat på andra sidan vägen men mer söder ut.  

Tack för hjälpen med informationen :-D

Nytt Strålalyckan

Strålalyckan är en äldre ålderdomlig odlad betesmark med örter, insekter och odlingsrösen.

Länk i högermenyn: https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/stralalyckan-ett-naturminne.html

Utflykt i Skåne

 

Efter en tur i nordöstra Skåne har jag lagt ut lite nya länkar om Ivö - Skånes största ö som ligger  i Skånes största sjö. Med böljande rapsfält och andra sevärdheter. Länkarna ligger under Skåne i högermenyn.

Det blev också ett stopp i Barum för att se Barumkvinnans grav. Detta är ett av de bäst bevarade och äldsta fornfynden som gjort i Sverige. Hon tros ha levt för ca 9000 år sedan. En mamma som också var fiskare och jägare. Alltså så trodde man att hon var man, men det fick omvärderas.

Ängsmark

 

Filmtips! Hur ska vi fixa käket?

Stefan Sundström har gjort en serie som ligger ute på Facebook som heter "Hur ska vi fixa käket?" 

Där besöker han olika platser och pratar med olika människor på ett enkelt sätt om mat och miljö. 

Enkelt, sunt och tänkvärt. Han tar också upp olika miljöproblem som han diskuterar med olika personer på olika platser i Sverige.

Länk: Stefan Sundström Hur ska vi fixa käket? 

Grodyngel

Länk till filmklipp Grodyngel

Detta är en liten film på grodyngel som käkar på en bit bröd som några barn kastade ner till dem. Grodyngeln högg i och bettede sig som små minipirayor 😊

Det var svårt att komma nära med kameran. Men man kunde se att de hade små ögon och gälar, på utveckling till att bli små grodor .

Riktigt uppskattat av oss alla som stod på land. Stora som små flockades vi runt grodyngel helt fascinerande av naturens underverk.

Rapsfälten

 

Nu när rapsfälten blommar för fullt måste jag dela några bidrag från östra sidan av Blekinge.

Har vi rätt att älska hur och vem vi vill?

 

Bild från SVT

Ja, får vi älska vem vi vill och vad händer när man bryter osynliga normer? 

Sevärd dokumentär !!!

En film på svtplay om Ulla och Hamzeh från Sturkö i Blekinge, och deras kamp för att få leva ihop. 

Du hittar film och inslag under länkarna:

https://www.svtplay.se/video/35075587/ulla-och-hamzeh-fyra-begravningar-och-ett-brollop?id=jLZ52Dx&fbclid=IwAR0YnMygK1Yuvon2wDLHmuDDkr-FCoyY4yRpLlYaxuyGB4AGF3N0adXt594
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/nu-blir-karlekssagan-dokumentarfilm-pa-svt

Brytningstid

                       

En dag kom jag förbi det här trädet som såg ut att befinna sig i ett gränsland. Nästan, men inte helt uppe på randen av ett krön. 

Vårsolen bryter igenom de oroliga molnen. Vad kommer att hända? Kommer det onåbara mörkret över trädets toppar att få överhanden eller solljuset och värmen som börjat gro vid dess fötter, där det har börjat spira?  

Det är svårt att vara oviss...

.

Stenar av betydelse längs vägen

 

Väghållningssten Törnerydsvägen Karlshamn

Under långa tider har människor kommit och gått

Är man ute och vandrar eller åker längs en väg och det dyker upp väghållningsstenar längs vägen så är vägen gammal. Men dessa väghållningsstenar ser mycket olika ut. Ibland bara ett märke, en symbol för de olika bönderna, ett inristat nummer och ibland kommer mer avancerade stenar med väglottsnummer och årtal.

År 1628 inrättades Lantmäteriet och med det kom vägunderhållningsskyldighet för bönderna. Det var olika tjänstemän från länsstyrelsen som kronofogde eller fjärdingsman som mätte ut och delade in vägarna i väglotter till de enskilda bönderna att sköta. Dessa markerades sedan med stenar för att klargöra vart bondens väglott började och tog slut.

Väghållningssten Augerum Karlskrona

En lag med samsyn på vägunderhåll kom 1734 och böndernas underhållsskyldighet gällde utan ersättning och de skulle då också ansvara för att hålla hästar till nästa gästgivargård / skjutshåll. Det skulle vara högst 2 mil mellan dessa gästgiverier. Förutom regler för hur gästgiverierna skulle se ut och vilken standard de skulle hålla, gavs också riktlinjer för de olika vägarnas utseende. En Kungsväg och landsväg skulle vara 10 alnar bred och en kyrkväg 6 alnar. 1 aln var 2 fot dvs. 59,3 cm.

Lönnemåla- Hemsjö Olofström

AK-arbeten med nya vägar

Jag har ett minne då jag som barn var och klättrade på ett berg intill vägen mellan Lyckeby och Torsås och där fann en sten med inskriptioner. Helt begeistrad över mitt spännande fynd kom jag hem och berättade för mamma som förstod att det var en sten som AK-arbetare satt upp. Sedan dess har jag på flera platser just AK-stenar som talar om att vägen är gjord efter första världskriget.

Statens arbetslöshetskommission instiftades 1914 då man förstod att första världskriget skulle innebära stor arbetslöshet. Men det var först efter första världskriget som arbetslösheten steg och var 1922 34 procent. Många utav dessa arbeten var just att förbättra vägnätet.

.