 |
| En "Öppen plats" med bördig jord är Ekebacksgärdet tillhörande Augerums gård |
Vad skyddade pålspärrarna utanför Lyckebyåns utlopp?
Jag har en del funderingar på varför man byggde pålspärrar söder om Lyckebyåns utlopp. Det faktum att man satt upp pålspärrar just där, visar på att man velat skyddat något som varit mycket viktigt för befolkningen och som behövde skyddas mot angrepp utifrån av fiender.
Men frågan är vad man velat skydda på platsen åren runt 1000- 1100-talet på platsen där Lyckeby idag ligger? Eller är det Lyckebyån man velat skydda?
 |
| Platsen öster om Lösens kyrka hade betydelse innan Lyckå byggdes. |
Lösen med Kungalev och by
Man anser att området direkt öster om Lösens kyrka varit den plats där ett större centrum eller by legat. Dels beroende på att havet gick så lång upp för tusen år sedan, och dels för att man vet att det någonstans i Lösen funnits en Kungalev, dvs. en förvaltningsgård för den danske kungen.
Men i havet utanför Lösen har man hittills inte funnit några pålspärrar.
 |
Lyckå slott som är borg nr 2.
År 1449 gjordes inköpen av tomter för den första träborgen, Lyckå 1
|
Lyckå, en oansenlig fiskeby?
Man tänker sig att när Kungaleven i Lösen förlorat sin betydelse så inrättas staden Lyckå och den första träborgen byggs. Köpebrevet när Claus Nielsen Sparre år 1449 köper några tomter avsedda för ett borgbygge finns bevarade. Det är det första omnämnandet vi känner till om den forna staden strax norr om Lyckebyån utlopp i Östersjön. Och det är där utanför i havet pålspärrarna ligger. Man menar numera att Lyckå aldrig var någon blomstrande stad och att staden inte alls var gammal utan tvärtom en oansenlig fiskeby med hamn när Sparre började bygget av borgen.
Frågan om pålspärrarna
Förra året 2021 fann man en rad med helt nya pålspärrar och det visade sig att de var fällda år 1113.
Längre in mot Lyckebyåns utlopp ligger ytterligare en tredje pålspärr sydost om Enholmen och den har jag inte hittat någon datering på. Det är möjligt att det inte finns någon datering gjord på den pålspärren.
Pålspärrar satte upp 300-400 år före det att Lyckå inrättades och eftersom man hittills ansett att Lyckå bara var en oansenlig fiskeby fanns det inget av värde att skydda på platsen. Detta är orimligt och det är kring detta mina funderingar går. Det måste helt enkelt funnits något där som var mycket viktigt att skydda! Detta något som historien döljer och som återstår att avslöja...
Jag tror inte att en liten fiskehamn räcker. Men det kan ha varit så att man felbedömt Lyckås betydelse så att hamnen var betydligt större än man hittills trott. Kanske var platsen som senare blev Lyckå inte alls en liten, utan en ganska stor fiskeby med en viktig hamn där man bedrev handel av betydelse och som behövde skyddas ?
 |
| Ekebacksgärdet söder om Augerums gård |
Ekebacksgärdet en större stormannagård med by?
En annan möjlighet är att Ekebacksgärdet vid Augerum, där man funnit en båtgrav från 600-talet har haft en större betydelse och med en befolkning till en större by. Båtgravar är mycket ovanligt i denna delen av Sverige så varför finns det en på den här platsen? Anmärkningsvärt är att det var en kvinna som fanns i båtgraven när den upptäcktes i slutet av 1800-talet. Man fann även rester till hus och det finns gravfält längs ån och på Kummeln. Dessa är väl synliga om man vandrar Lyckåleden.
Jag tänker att en möjlighet är att området kring Augerum, med färdväg via Lyckebyån, varit mer betydande än vad vi hittills trott. Många tror inte detta på grund av vattenfallet vid Lyckeby. Men faktum är att vi inte vet hur ån såg ut vid fallet innan dammen byggdes på 1700-talet.
 |
Augerums gård idag.
Här har en äldre tidig väg passerat norrut och kartor antyder på en tullstation. |
Vattenvägen på ån var viktig
Augerums gård har gamla anor, och en betydande väg mot Småland har passerat Augerums gård. Det var ingen ödemark. Man drog vägen där folket fanns, dit transporterna skulle. Varför byggde man en gård just vid Augerum om inte ån var farbar?
Det är allmänt vedertaget att namnet Augerum ska ha betydelsen ave- grund vik, samt -rum som betyder öppen plats. Platser med -rum tillkom senast under vikingatiden enligt Hallberg "Ortsnamn i Blekinge". Vid den här tiden var vi danskar och pratade danska. Jag tror helt enkelt att namnet istället betyder Aage/Auge/ Åke. Alltså Åkes öppna plats.
 |
| Lyckebyån |
Stormannen Åke utövade handel?
Då vi inte har så mycket fakta ännu att gå på, får man fundera på olika möjligheter.
Om vi tänker oss att en storman vid namn Aage/Auge/Åke har bott vid Ekebacksgärdet och Augerum någon gång under mitten av det första tusen åren efter Kristus kan denna storgård haft en handel med en betydande hamn.
Kring Ekebacksgärdet söder om Augerum där man fanns båtgraven från 600-talet och där man också fann rester av hus kan denna storman haft en betydande handel norrut och med en hamn. Kanske detta utgjorde början till dels Augerums gård, men också som föregångare till Lyckå?
Jag menar att även om Lösen haft en betydelse som Kungalev och med en by/befolkning som bott öster om nuvarande Lösens kyrka, så måste pålspärrarna ovillkorligen ha skyddat något oerhört viktigt. Inga pålspärrar är hittills funna i havet utanför Lösen, vilket är värt att begrunda i sammanhanget.
En viktig plats måste ha funnits runt Lyckebyån kring år 1000
Så jag tror att man måste börja fundera på om fiskebyn som fanns innan Lyckå blev stad kanske inte alls var så oansenlig, utan tvärtom har det sannolikt legat en by, till exempel i närheten av Ekebacksgärdet med en viktig hamn för handeln. Där byn eller en storman idkade handel med människor från skogarna i norra Blekinge och Småland via land- och vattenvägarna som gick norrut.
Troligen har dessa byar, både runt Lösen och Augerum existerat samtidigt, men att hamn och handel höll sig till Lyckebyån. Det är ju där pålspärrarna finns.
I vart fall är det helt osannolikt att man runt år 1000 byggde inte mindre än tre pålspärrar för att skydda en obetydlig fiskehamn. Nej, något mycket större och viktigare har funnits här! Frågan är bara vad?
 |
| Ekebacksgärdet med sluttningar ner mot Lyckebyån |
Spännbuckla från vikingatiden funnen i Augerum
