Minskade anslag från regegeringen till naturvård

Foto: Peje Johansson/Sveriges Radio. Daniel Ottosson Enhetschef länsstyrelsen

 

Radio Blekinge https://sverigesradio.se/artikel/lansstyrelsen-sager-upp-personal

Tillgängligheten hotas av mindre anslag

Regeringen minskade anslagen drastiskt till länsstyrelserna vilket också rör Blekinge, lyssna gärna på inslagen ovan från Radio Blekinge. 

Jag är mycket orolig att det pågående arbetet som länsstyrelsen gör med att öka tillgängligheten i Blekinges naturområden bromsas eller rent av stoppas. 

Länsstyrelsen har på senare tid rustat upp naturreservaten Almö, Gökalv, Halen, Torhamns udde, Sternö. I flera områden arbetar man med att öka tillgängligheten med rullstolsanpassade toaletter, leder för rullstol och bättre skyltning som ska bli bättre för allmänheten men också synskadade.

Borde öka anslagen istället för att minska dem

Regeringen borde ökat anslagen inte minskat dem och jag är mycket ledsen över denna utveckling. Många människor har efter pandemiåren hittat ut till vår svenska natur och då fler människor söker sig ut i olika naturområden borde också anslagen ökas.

Mer satsningar skulle också göras i skogsbygden som helt glöms bort. Jag tänker då på leder, badplatser och på kulturbyggnader som linbastor och backstugor, kolarkojor. Både på att bevara kulturbyggnader men också på att göra dem lättbesökta. Det finns också flera fina naturreservat och badplatser i skogsbygden som kunde lyftas fram mera. Många vill kunna plocka svamp och bär, fågelskåda och bada i våra insjöar.

Mål för friluftslivet och Myndigheten för delaktighet

De senaste tio åren har Sveriges regering gett i uppdrag till bland annat länsstyrelserna att öka tillgängligheten i  Mål för friluftslivet: https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/natur-och-landsbygd/mal-for-friluftslivet.html och inrättandet av Myndigheten för delaktighet (mfd) https://www.mfd.se/  

Men nu går utvecklingen tyvärr bakåt efter beslut av den nya regeringen och det kommer att drabba många naturintresserade och rörelsehindrade.

Tidigare blogginlägg

Medverkade tillsammans med länsstyrelsen i Naturmorgon P1 

All kärlek till er !

 

Naturmorgon

Tillsammans med länsstyrelsen i Blekinge län var jag med i Naturmorgon och pratade om hur viktigt det är för livskvalitén att alla ska kunna komma ut i naturen. I Blekinge jobbar länsstyrelsen intensivt med frågan och tillgängligheten har ökat i många naturreservat.  Bravo Länsstyrelsen!!!

Lyssna gärna på inslaget som gått i repris flera gånger under året 😊

 https://sverigesradio.se/artikel/almo-naturreservat-i-blekinge-ska-vara-tillgangligt-for-alla

Almö naturreservat i Blekinge ska vara tillgängligt för alla 

• 5 februari  kl 07.00

Lohla-Marie De Bie har fått svårt att gå och bjuder in Daniel Ottoson från länsstyrelsen i Blekinge för att syna tillgängligheten till Almö naturreservat väster om Karlskrona. Med ganska små insatser kan tillgängligheten öka betydligt. Lyssna på hur det kan gå till i klippet ovan.

Lisa Henkow/ Naturmorgon i P1

lisa.henkow@sverigesradio.se

naturmorgon@sverigesradio.se

Stort tack för det gågna året 2025

Tack till alla 54 100 besökare på Utflykts- och vandringsbloggen under 2025!

Vid nyår brukar jag gå igenom det gångna året och besöksantalet gör mig så glad :-D Helt underbart att 54 100 personer har besökt bloggen under året. Ett stort tack till var och en av er :-D

Platser som besökts under 2025 - värda att besöka om du får möjlighet...

Här kommer några av de platser jag besökt under 2025 och som jag själv älskar och tycker är särskilt värda uppmärksamhet och ett besök om du har möjlighet. 

Länkar till dessa platser hittar du i menyn på bloggens högra sida.

Björnö hus - en ruin i Mönsterås skärgård

Inlägget på sociala medier om Björnö hus var årets höjdpunkt klick-mässigt. 

Jag åkte till Björnö hus- en ruin i skärgården norr om Mönsterås. Både jag och min kompis som var med upptäckte ett enormt intresse efter att vi lade ut bilder på blogg och sociala medier. Vi till och med funderade på om öborna på Björnö fick denna lugna oas nedsprungen efter våra inlägg. ;-) Folk ville ha exakta vägbeskrivningar- och de fick de förstås. 

Björnö hus är en märklig ruin med rum under jord öppna för allmänheten och ett magiskt läge på en höjd över skärgården. Även Björnö hus historia är värd att läsas. Troligen ett kloster från tidig medeltid som på 1600-talet byggdes om till privat palats. Kolla under Kalmar län.

Kronobäcks klosterruin

Även mitt återbesök på Kronobäcks klosterruin strax söder om Mönsterås var spännande och med en skicklig guide. Jag rekommenderar verkligen att ta just en guidad tur under sommaren då det absolut ger så mycket mera och guiden var så duktig. Funkande med rullstol och med rullstolsanpassad vattentoalett.

Pittoreska Pataholm- en gammal köping

Pataholm mellan Kalmar och Mönsterås vid Kalmarkusten är en sevärd idyll. Jag hade turen att stanna till just när det var någon typ av hembygdsdag med marknad och öppna musiebodar. Annars finns här café och några småbutiker samt konstnärer. Mycket idyllisk bebyggelse och historia. Ligger invid havet - ett sant sommarparadis.

Ölands järnåldershistoria. Här porten in till Gråborg

Några turer till Öland för att utforska öns järnåldershistoria gjorde att bloggen fick en ny menyrad över Öland. Jag besökte flera borgar och runstenar. Himmelsberga museum är sevärt och bra matställe för oss turister. 

På bilden är porten in till Gråborg- Ölands näst största fornborg. Fram till 2018 då arkeologen Henke Fallgren hittade murarna till den försvunna Sörby borg var Gråborg den största fornborgen på Öland. Men Sörby borg är enormt stor. Dock finns bara mycket låga murar kvar som är svåra att skilja från vanliga stenmurar för att hägna in djur. Däremot skall man besöka Museet Skedemosse om man är det minsta intresserad av Ölands historia. Mycket välgjort. Museet är dock ej tillgängligt med rullstol- barnvagn.

Svanhalla brygga (under Karlskrona i menyn) 

Bilden ovan är från Svanhalla brygga, Karlskrona- Blekinges östkust. Lätt att bara svänga ner med bilen med en fikakorg och att skåda fågel ifrån. Kvällstid ser man Långe Erik på Ölands södra udde härifrån. Gissningsvis cirka 2,5 mil mellan Olsäng och Långe Erik.

Underbara Olsäng i Blekinges östkust- Karlskrona

Olsäng i Blekinges östkust. Min favoritplats när det gäller att fågelskåda och fota från gömsle. 
Här finns också badplats som är långrund- uppskattad plats av många barnfamiljer. Här finns sältorn att se knubbsäl ifrån- OBS även vintertid. Kolla under Sälarna på östkusten under Karlskrona.

Industriminne Gränums bränneri- Olofström

Äntligen blev det av. Under Nässelfrossan i juni anordnades guidade turer i det gamla brännvinsbränneriet i Gränum. Mycket intressant och givande och Gränumsdalen ligger fint innan bokskogen tar vid vid Ryssberget och de högre områdena runt Olofström.

Garpens fyrplats- Kalmar län

Garpens fyrplats i södra Kalmar län är verkligen en pärla i havet. Här finns restaurang och övernattning. Man åker ut med båt ifrån Bergkvara hamn. Verkligen en svensk pittoresk sommaridyll!

Fågelskådning Vattenriket Kristianstad, Skåne

Vattenriket i Kristianstad, Skåne. Linnerundan är ett fint område med vacker natur. Erbjuder fågelskådning på maderna kring Helgeå. Ruinen efter borgen Lillö hus. Kultur, glass och mat när leden på slutetappen går igenom Tivoliparken. Och 6 km motion. Därtill Naturum och chans att se utter runt Naturum. Besöksvärt och stadsnära!

Sälsafari med båt från Bergkvara- södra Småland

I de södra delarna av Kalmar län kan man åka på sälsafari med båt från Bergkvara. Här kommer man sälarna riktigt nära. Båtresan är ett måste för alla fågelskådare. En vacker båttur inomskärs på morgonen. Där efter passar det bra att sitta kvar i båten som tar dig ut till Garpen där du kan äta lunch!

Tack till Skånska landskap !

Tillgänglighets- snack med Skånska landskap!

Skånska landskap är en stiftelse som har hand om 13 (om jag minns rätt) naturområden med vandringsleder runt om i Skåne. Jag åkte tillsammans med en kompis ner till Fulltofta där ett av de bäst tillgängliga områdena finns. När jag bloggade om dessa fina upplevelser hörde Skånska landskap av sig och bjöd in mig att prata tillgänglighet i områden de håller på att rusta upp. 

Mycket smart gjort av Skånska landskap! Då det är billigast att göra rätt från början. Det är när måste måste börja bygga om det blir dyrt på riktigt. Hör gärna av dig om du håller på att bygga eller rusta upp och vill höra vad någon med rullstol tycker. Levd expertkunskap!

Snogeholms naturområde är en del av Skånska landskap.
Här kan man även hyra stugor

Så vi besökte Snogeholm i södra Skåne och Arriesjöns naturområden i närheten av Malmö. Besök dessa platser om du har elskooter eller rullstol eller barnvagn eller om du går på dina ben - fint för alla! Lättillgängliga områden och med möjlighet till fika och lunch i anslutning till områdena. Kolla in under Skåne så kan du läsa mer. Kolla även in Beverödsdammarna- som är ett av de vackraste naturområdena som jag besökt. Vid Fulltofta kan jag också tipsa om Storkhägnet och om lederna vid Ringsjöns strand. 

Stort tack till Sofia och Cia på Skånska landskap och lycka till med allt ert tillgänglighetsarbete.

Tack till Länsstyrelsen i Blekinge

Jag är så otroligt glad för kontakten med Länsstyrelsen i Blekinge och för det otroligt fina arbeta ni gör ute i naturreservaten.

Ett särskilt stort tack även för er attityd och vilja när det gäller att förbättra tillgängligheten. Något som jag hoppas att även kommuner, regioner och privata aktörer kan ta efter så att även de får uppleva det positiva i arbetet med tillgänglighet när den fungerar som bäst! 

Det är också billigast att göra rätt från början och där är vi med en levd expertkunskap viktigt. Vi kan visa vad som fungerar från början och därmed minska risken med kostnader för ombyggnader. 

Ni alla på Länsstyrelsen i Blekinge gör ett viktigt hälsoarbete. Naturen påverkar människor positivt genom att ge glädje men också vetenskapligt bevisat att vi människor påverkas positivt både i kropp och själ av att vara i naturen.

Jag är en av personerna som länsstyrelsen i Blekinge använder som resurspersoner dels genom att aktivt möta upp i naturområdena men också genom att få yttra mig skriftligt angående olika remisser när nya områden planeras.

Nygjord och anpassad grillplats på Torhamnsudde.
Snart kommer också nya vattentoaletter vid parkeringen

Nu är Torhamns udde på gång att rustas upp. Redan i somras blev jag glad när jag såg hur väl det som redan gjorts under året fungerar. Men mer är på gång. Bland annat vattentoaletter vid parkeringen till Torhamns udde. Verkligen en efterlängtad upprustning! I mitt remissvar skrev jag att jag hoppas att toaletterna i alla naturreservat kommer att vara öppna året runt. Vi är så många som besöker naturreservaten även vintertid. Och särskilt för människor med hälsoproblem kan behovet att snabbt och ofta besöka toaletter vara avgörande för vilket område man kan åka till. Detta gäller ofta också barnfamiljer. Så behovet finns och kommer nu att bli avhjälpt på Torhamns udde.

Andra områden som håller på att rustas upp är Hanö och Käringhejans naturreservat. 

Möte med massmedia och länsstyrelsen vid invigning av nya anpassade rastplatser
vid Mörrumsån i Blekinge

På försommaren var jag med när de nya mycket funktionella rastplatserna vid Mörrumsån invigdes. Där kom både tidningarna, radio och tv. Så glad att behovet lyfts även i media.

Ett problem är fortfarande de självstängande grindarna som är helt utmärkta för gående och för rullstol. MEN TYVÄRR inte för elskooter. Allt fler med rörelsehinder och äldre får idag elskooter förskrivet att hyra av Regionerna. Problemet är att det är så svårt, ofta till och med omöjligt att ta sig igenom en självstängande grind med elskooter. Om detta inte åtgärdas är risken att man kostar på upprustningar i naturreservaten men rörelsehindrade kommer inte in i området pga av de självstängande grindarna. Ett av mina förslag är att så snart det är möjligt kombinera självstängande grind med en färist som en elskooter kan köra över. Men de områden där detta inte är möjligt återstår det att klura över- och att få tillverkaren av dessa självstängande grindar med oss så att konstruktionen kan anpassas för elskooter.

Nu önskar jag alla engagerade på länsstyrelsen ett riktigt Gott Nytt År 2026 och hoppas på fortsatt gott samarbete kring tillgänglighet.

Nytt spännande initiativ - Vi med permobil i Blekinge

Träff i Olofström intill Halen

Det här fantastiska initiativet kom från Cindy Christiansen i Olofström. Hon startade upp grupp Vi med permobil i Blekinge i Olofström. Stort Tack Cindy för din initiativförmåga! Vid första träffen vid Blåsevikens grillplats på stranden till sjön Halen kom runt 15 personer! Det var så skoj att träffa andra i samma situation. gruppen i Olofström har fortsatt att växa och träffas. Är du intresserad så gå med i gruppen och hör av dig till Cindy.

Bor du i Karksrona-Ronneby-Karlshamn och kör permobil/ elskooter så hör av dig till mig så kör vi igång träffar även i östra Blekinge. Epost: lohlamariedebie@live.se eller Facebook. Det är troligt att det kommer att göras elskooterträffar för alla i Blekinge på olika orter i Blekinge- där vi sammanstrålar. Exempelvis Ronneby brunnspark- och skog där man kommer fram med elskooter. Där finns flera grillplatser och Naturum är tillgängligt.

Önskar ER alla ett Gott Nytt År 2026!

.

Senast på bloggen

Pressträff vid Mörrumsån från vänster: Lohla-Marie, Blekinge läns tidning,
Radio Blekinge, SVT Nyheter och Per Larsson länsstyrelsen.
Även Daniel Ottosson enhetschef på länsstyrelsen var med.

Jag är resursperson för Länsstyrelsen i Blekinge när det gäller tillgänglighet och har varit med dem ute vid några tillfällen och medverkat vid planering av tillgänglighet. Nu i maj 2025 fick jag en inbjudan att vara med vid Länsstyrelsens pressträff då de berättade om nya fina och lätt tillgängliga rastplatser och parkeringar längs Mörrumsån.

Här kan du läsa mitt blogginlägg och om länsstyrelsens arbete för bättre tillgänglighet i naturområden. Ny-tillganglighet-langs-morrumsan-i.html

SVT Nyheter Blekinge inslaget i nyhetssändningen hittar du här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/efter-satsningen-nu-kan-rullstolsburna-lohla-marie-behalla-sitt-naturintresse

Medverkar i Naturmorgon P1 på lördag

På lördag medverkar jag i Naturmorgon P1 Sveriges radio om hur viktigt det är med lättillgängliga naturområden, tillsammans med Daniel Ottosson på Länsstyrelsen i Blekinge. Jippi!!!

Programmet är inspelat på Almö- ett av Blekinges vackra naturområden och med bra lättillgängliga slingor där man kommer fram med barnvagn/rullstol och med närheten till havet och ekhagarna.

Det är fantastiskt att länsstyrelsen i Blekinge visar så stort intresse för lättillgängliga naturområden och jobbar för det. Men kunskap behövs också. Beroende på vart i livet man befinner sig behövs olika anpassningar för att nå naturen på ett enkelt sätt. 

Naturmorgon sänds kl 06.10 på lördag den 5 februari 2022 

Naturmorgon skriver på Facebook och Instagram

Breda naturslingor med bra underlag för såväl barnvagn som permobil. Bra information både på nätet och på informationstavlor. Inbjudande grillplatser och rymliga toaletter.

Det är sånt som gör naturen tillgänglig för alla – även för den som har svårt att gå, till exempel.

Har du tips på såna ställen? Naturreservat eller andra platser som är guldkorn ur tillgänglighetssynpunkt?

Tipsa i tråden!!

På bilden syns Lohla-Marie De Bie som själv fått svårt att gå och har upptäckt både det som hindrar och det som underlättar i naturen, och diskuterar det med Daniel Ottosson från Länsstyrelsen i Blekinge.

I Naturmorgon på lördag 5 februari följer vi med dem båda till Almö naturreservat och får ta del av en rad konkreta tips som kan göra naturen mer tillgänglig.

Foto: Lisa Henkow/Sveriges Radio

.

Spännande och lärorikt om flodpärlmusslorna

Flodpärlmussla. Den stora drygt 100 år och den mindre 10+ år.

Musslornas liv och leverne

I det här blogginlägget vill jag berätta om något riktigt spännande och intressant som jag inte visste någonting förut!

Det började med att jag åkte till Naturum i Ronneby och lyssnade på en föreläsning av Mikael Svensson från artdatabanken som berättade om Sveriges musslor. Vi har 7 olika sorter i landet. Föredraget handlade mest om stormusslorna och flodpärlmusslan. Men även tjockskalig målarmussla och dammusslan. När jag var barn badade jag ofta i en liten sjö och där kunde jag då, och fortfarande kan hitta musslor. Jag fick på föredraget lära mig att det är dammusslan som trivs i insjövatten som inte forsar.

Flodpärlmusslan

På lördagen efter föredraget var det exkursion som länsstyrelsen i Blekinge anordnade. Då var vi i Lindefors vid Bräkneån och ledare var limnologen (kunnig på sötvatten) Andreas Holmberg med kollegan Roger.

Flodpärlmusslan är fridlyst och akut hotad

Men det som jag lärde mig på de här dagarna var att de faktiskt finns i Blekinge. Man har hittat flodpärlmusslan i Bräkneån, Lyckebyån, Mieån och Silltorpsån.  

Även tjockskalig målarmussla är fridlyst och det innebär att man inte får fiska dem.

Flodpärlmusslan kan bli nästan dubbelt så gammal som en människa

På bilden ovan håller jag två flodpärlmusslor i handen som bägge är döda. Den stora är drygt 100 år och den mindre 10+ år. De berättade att flodpärlmusslor blir lite olika gamla beroende på vart i landet det är, men här i Blekinge blir flodpärlmusslan omkring 150 år. På andra ställen kan den bli upp mot 180 år. Den äldsta flodpärlmusslan som hittats i Sverige föddes på 1700-talet och blev 280 år gammal! 

De blir max 13-16 centimeter långa.

Det går att bestämma ålder på en död mussla genom att såga ett tvärsnitt genom skalet och där räkna årsringarna på samma sätt som man gör med träd. Ringarna man ser på musslornas skal är tillväxtringar och är inte kopplade till deras ålder. Den mörka färgen kommer av färgämnen i vattnet.

Nyligen död mussla som ännu inte blivit uppäten av kräftdjur

Flodpärlmusslan jag håller på bilden ovan är en nyligen död mussla. Det kan man se på att innanmätet, det vill säga själva musslan finns kvar. De blir i regel uppätna av kräftor som gillar att käka musslor så snart de kommer åt. Men de kan inte ta en levande stängd mussla.

Det man ser vid sidorna på musslan ovan är musslans muskler som den stänger skalet med.

Levande flodpärlmussla

På bilden ovan håller jag en levande flodpärlmussla. Dessa har en fot som de sticker ut från skalet och med hjälp av foten kan den flytta sig kortare sträckor. När man plockar upp en levande mussla drar den med en gång in foten och stänger sig. Ett försvar då inte flodpärlmusslan vill bli angripen.

En flodpärlmussla på botten av Bräkneån.

Står på botten och äter

Vuxna flodpärlmusslor står upp med hjälp av sin fot på botten av åarna och filtrerar vatten. Genom det filtrerade vattnet får den i sig små växtpartiklar som den äter.

Försök med blåmusslor  men konsekvenserna för människor och djur är inte utredda

I Hällaryds skärgård finns ett försök med att odla blåmusslor. Tanken är att blåmusslorna ska filtrera vattnet så det blir renare. Men problemet med detta som jag ser det är att gifter fastnar i musslor som sedan ska malas ned till hönsfoder. Men man har inte studerat vilka konsekvenser detta innebär, så man vet inte om dessa gifter påverkar hönsen eller i nästa steg människor som äter ägg eller kyckling. För min del tycker jag därför detta prjekt är skrämmande då man inte vet konsekvenserna vare sig för människor, djur eller naturen.

Höns behöver kalk som finns i musselskalen. Därför ger man ofta musselskal och snäckskal till höns att picka på. Förr var det ett knep att hängs ner kalkrika skal i grävda dricksvattenbrunnar för att balansera pH-värdet.

Musselodlingen i Hällaryds skärgård ser du om du åker med skärgårdsbåten från Matvik mot Tärnö. De ligger norr om Eköholm och ovan vatten ser man en hel rad med bojar,

Vattenkikare

Under exkursionen fick de som ville låna vattenkikare med vars hjälp man kan se under vattenytan för att hitta flodpärlmusslorna. 

Skal efter flodpärlmusslor

Flodpärlmusslans förökning är komplicerad

Av flodpärlmusslor finns både hannar och honor. Hannarna sprutar ut sina spermier uppströms honorna som fångar in spermierna. Trots att en hona lägger , om jag minns rätt från exkursionen, 4 miljoner ägg per år, får varje hona under sin livstid  i genomsnitt inte mer än 3 ungar som uppnår vuxen ålder. Detta på grund av en komplicerad förökningscykel och att många faror lurar på vägen.

Larverna lever som parasiter på lax och öring

Äggen mognar efter ca 9 månader och du kläcks larverna som heter glochidier. De är bara ett par milimeter stora. Dessa små flodpärlemussellarver lever sedan som parasiter på öring och lax. Larverna fäster på laxen eller öringen gälar. Detta sker främst på små lax och öringar som får en inflammation av larverna på gälarna. Det gör att laxen och öringarna sedan blir immuna mot mussellarverna och fäster inte andra år. Man kan kanske likna det vid våra barnsjukdommar. Har vi haft vattenkoppor blir vi immuna och får det inte igen.

Om väldigt många larver fäster på en enda lax eller öring kan det leda till att fisken dör av syrebrist då den inte kan andas. 

Larverna lever omkring 9-10 månader på gälarna och släpper sedan taget och faller ner i vattnet. Larven måste då ramla ner i strömmande vatten med grusig botten där den kan gräva ner sig och lever så i 7 år.

Efter 7 år kommer den färdiga flodpärlmusslan upp och ställer sig på botten där den börjar filtrera vattnet för att få näring. Där lever de sedan 150-200 år beroende på var i landet de finns.

Så det är en komplicerad väg för musslorna att föröka sig. Finns det ingen lax eller öring kan inte flodpärlmusslan föröka sig.

Ett vackert parti av Bräkneån

 

Pärlfiske- musslan dödas

Flodpärlmusslan har fått sitt namn efter att de gör pärlor. Ett litet sandkorn som fastnar i musslan under filtreringen kapslas in och bildar vackra och dyrbara pärlor. Tyvärr måste musslan brytas upp och då dör den, för att man ska kunna få ut pärlan. Detta är inte tillåtet längre i Sverige. Men förr fiskades pärlor och prydde dräkter till adel och kungahus.

Det säga att 1 flodpärlmussla på 10 000 har bildat en pärla. Det är nästan lika många som finns totalt i Blekinge idag (2023). Och det talar om hur många musslor som måste dödas världen över för att få tag på en enda pärla. Totalt blir väldigt många dödade och musslor har sin plats i ekosystemet och behöver få vara fredade.

Margareta-pärla!

Flodpärlmussla heter på latin (Margaritifera margaritifera). När pärlan bildas kallas det att den margaritiferas. Flicknamnet Margareta betyder pärla!

Limnologen Roger elfiskar och assisteras av sonen denna lördag

Elfiske

Efter studiet av flodpärlmusslor visade länsstyrelsens limnologer hur det går till när de elfiskar. Apparaten som limnologen har på ryggen ger ut en kort stöt av likström som bedövar fiskarna i några få sekunder och kan då fiskas upp med håv, om man är snabb.

De fångade fiskarna släpptes ned tillfälligt i ett akvarium

Fiskarna som provfiskades upp släpptes sedan tillfälligt ned i ett akvarium medan vi diskuterade vilka arter det var. Fiskarna släpptes sedan ut i ån igen.

Öring - den största ljusa fisken i akvariet

De fiskar som fångades under ett par minuters elfiske var:

Lake- den stora mörka fisken längst ned i akvariumet

Öring- Den ljusa fisken av de längst ner i akvariet på bilden nedan.

Elritsa- de två mindre fiskarna högre upp i akvariet

Nederst i akvariet lake och öring

Lindefors kvarnplats sedan 1700-talet

I Lindefors vid Bräkneån har det funnits såg och kvarn. Detta är den kvarnbyggnaden som idag finns kvar. Kvarndammen är i stort sett igenväxt.

Lindefors ligger på nordöstra sidan av Bräkneån i höjd med Lillagärdes naturreservat som ligger på den västra sidan. Tyvärr finns ingen bro över ån här.

Från skvaltkvarn till turbin och sågverk

Vid Lindefors har det funnits mindre skvaltkvarnar ända sedan 1782. Den senaste kvarnen som syns på bild nedan byggdes 1907 av Carl Wilhelm Salomosen från Linneryd. Vattenfallet och markområdet köptes sedan av Ernst Persson. Platsen användes förr som badplats men är nu igenväxt.

Senare byttes kvarnhjulet ut mot en turbin.

Sågen byggdes under andra världskriget och kvarnen lär ha varit i drift till 1946 och sågen till 1967.

Tyvärr är bron borta men på andra sidan i det som är Lillagärde naturreservat finns en hålväg som för gick mellan Tararp och Lillagärde.

Flottning i Bräkneån

Förr flottades det på Bräkneån. Ån är därför på en del sträckor rensade på stenblock då timret hindrades av stenen. Idag försöker man återställa ån när möjligheter ges för att hindra att vattnet flödar för fort genom landskapet. Även fisk behöver sten som bildar lugnare partier i vattenflödet.

Inspirerande fördrag och exkursion av länsstyrelsen

Innan jag var på föredraget på Naturum och var med på exkursionen kunde jag ingenting om musslor i stort sett. När du läser texten får du ha detta i åtanke. Jag kan ha uppfattat informationen fel även om jag försökte memorera så noga jag kunde då det var så pass intressant. Och det är så jag tänkte detta blogginlägg. Får du chans att gå på Naturums föreläsningar eller på event som länsstyrelsen håller i så delta. Det är både roligt och lärorikt!

 Mer om Bräkneån på Utflykt och vandringsbloggen under länken

https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/braknean.html

.

Urgammal väg till utskeppningshamnen i Nättraby

Utsnitt av Generalkarta 1684

De tidigaste vägarna som gick i nord- sydlig riktning från Värend ner till hamnarna i Blekinge var viktiga både för Värendsborna som fick sina varor såld men också för Blekinge som kunde transportera hem varor från hamnarna vid kusten.

Det här vägen som går förbi Marielund gick ifrån Växjö ner över Blekinge gränsen och igenom Tving och Fridlevstad till utskeppningshamnen i Nättraby. Den svenska kungen hade under 1300-talet genom flera gårdsdonationer sett till Växjöbiskopen hade fått full kontroll över vägen. Blekinge var danskt från mitten av 1000-talet till 1658, med undantag av åren mellan 1332-1360 då den svenska kungen Magnus Eriksson köpt Skånelandskapen för 34 000 mark silver.

Enligt en uppgift som jag fått, utan säker källa, säger att 4,6 kilometer av vägsträckningen här är exakt samma som under 1600-tal och troligen även tillbaka till 1300-talet. Dock var den då i betydligt sämre skick än den är i dag. De flesta vägar under den här tiden var trampade gångstigar och några mycket få var framkomliga med oxkärror och häst med vagn. 

Koordinater: 56.2135627,15.5406537

Kartnål Google maps finns här 

Det som transporterades från Värend ner till utskeppningshamnarna i Blekinge var till största delen timmer, ved, pottaska, tjära, oxar och hudar.

Bland det som tvärtom importerades till hamnarna i Blekinge fanns  salt, kläde, humle, öl

Bronsåldersröse

Det märkliga är att människor har rört sig inom samma område under flera tusen år.

Vid Marielund finns ett bronsålders fält med rösen och stensättningar på ett höjdkrön över den omgivande vägen i öster och dalgången i väster.

Ekebacken vid Marielund är ett fint lövskogsområde med ädellövskog. Delvis finns här stora block och äldre grova träd med svampar och tickor. Det finns vandringsstigar igenom området. 

Namnet Ekbacken kan ha kommit av en äldre ek-odling i den norra delen mot Marielunds gård.

Ekebacken är en av Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotoper och av Länsstyrelsen registrerad som Natura 2000. 

Kommunerna brister i både i kommunikation och tillgänglighet

 

Trapp till toan vid kajen i Sanda, Sturkö

Tillgänglighet som inte fungerar

Här har kommunen gjort ett helt omöjligt torrdass på Sanda på Sturkö när det gäller tillgänglighet. Dasset är utformat med en bred dörr och med en ramp upp till toan. Men den rampen är omöjlig att ta sig uppför med rullstol och det går inte att vända. Dessutom är det både en hög tröskel in till torrtoan samt en trapp ner från kajen. 

Efterfrågar en trevlig och seriös kommunikation

Problemet är att när jag skriver till kommunerna eller skärgårdstrafiken bryr de sig inte om att svara. De har svarsplikt ändå åsidosätts den. Man tycker att både kommunerna, skärgårdstrafiken, Svenska kyrkan med flera skulle kunna föra ett vettigt samtal om tillgängligheten. Man skulle kunna hitta lösningar tillsammans med ett gott samarbete. Men när de inte ens svarar är det svårt. 

Länsstyrelsen däremot funkar kommunikationen och arbetat helt perfekt. De är trevliga och ger information om hur de arbetar med tillgängligheten till exempelvis naturreservat och efterfrågar vilka behov som finns.

Tröskel in till torrtoan och en ramp som inte fungera. Hur är det tänkt att den ska fungera?

Skärgårdstrafiken skyltar båtarna med missvisande rullstolssymbol och svarar inte på mail

Nyligen skrev jag också till skärgårdstrafiken när de skyltat en skärgårdsbåt med rullstolssymbol men som jag kan inte komma ombord på med min rullstol. Eller föraren går det bara om man lyfter på en rullstol för hand. Hur ska man kunna påverka tillgängligheten när de inte ens svarar?

Skärgårdstrafiken skyltar med rullstolssymbol, men utan att kunna köra en rullstol ombord.

Om man vill åka skärgårdsbåt behöver alla förbereda sig och särskilt om man är rullstolsburen, ibland ska assistenter och färdtjänst involveras. Då är det en förstörd dag om man kommer fram och inte kan komma på båten som trots allt är rullstolsskyltad! Färdtjänsten hem ska bokas flera dagar i förväg så då blir man stående på kajen. 

Problemet är att rampen är för smal för rullstol och att det är en glipa mellan kaj och båt där hjulen fastnar. Jag funderar på om rullstolen kan trycka ut båten från kajen och så rullstolen ramlar i vattnet? 

I vart fall mycket obehagligt att fastna med rullstolen mellan kaj och brygga. Och med minsta välvillighet borde skärgårdstrafiken svara och före ett samtal om detta och skylta rätt.

https://blekingetrafiken.se/reseinformation/skargardstrafik/karlshamn/#karlshamn-kastellet

Borde ta hjälp för att få rätt utformning av tillgänglighetsanpassningar

Myndigheterna borde ta hjälp av rullstolsburna för att få tillgängligheten rätt utformad. Hur det funkar att vara rullstolsburen vet man först när man själv sitter i en rullstol. Dessa är dessutom utformade på olika sätt och Regionerna runt om i Sverige hyr numera ofta ut el-scooter till rörelsehindrade eftersom det är billigare för Regionerna. Tillgänglighetsanpassningen måste ta hänsyn till både el-scooter och rullstol om det ska fungera.

Det skulle absolut bli billigare om de hade en referensgrupp att ta hjälp av när det gäller utformningen av tillgänglighet än att göra fel och få göra om. Att blunda för problemen väcker bara irritation.

Bilden är från Torhamn där en fin tillgänglighetsanpassad vattentoa finns i hamnen samt även en enklare men fungerande tillgänglighetsanpassad toa vid badplatsen Petersvik.