Storskrake

 

Alla djurungar är så söta att de nästan tar andan ur en. Här var det en kull med storskrake och honan hade fullt upp. Särskilt roliga att se när de skulle klättra upp på mammas rygg och mamman hade också lite kämpigt tror jag :-D

Bilderna är från Näsviken i Karlshamn :-D

Stare som matar sina ungar

Var ute och gick med en kompis och kom förbi en stor ek där en stare flög in i ett hålighet. Vi hörde fågelungar så vi satte oss en stund och passade på trädet. 

Och ja visst, där kom en stare med ett bär i näbben. Nu i slutet av maj är blåbär och slånbär inte mogna. Men kanske var det ett enbär?

Och lyckan blev förstås total när vi fick se en liten gul näbb inne i håligheten som gapade i väntan på mer mat!

Enligt vad jag läst mig till så lägger en stare 5-6 stycken ljusblå ägg. Så det är troligt att det var flera ungar i trädet vilket vi också tyckte oss höra av ljuset.

På väg ut ur boet i trädet hade staren med sig saker ut. Gissar att det är spillning och kanske rester ifrån maten.  

 Staren är otroligt fin fågel med den fläckiga metalliska fjäderdräkten. Näbben är gul vilket gör att den i flykten lätt kan förväxlas med koltrast som också är en mörk fågel med gul näbb. Juvenila starar saknar metallglansen.

Senast på bloggen: Blekingeankor med ällingar

Uppdaterat är nu en sida om Blekinges lantraser och den här gången är det Blekingeankor med 10 dagar gamla ällingar som jag fått på bild:-D De är ursöta!!!
 https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/blekingeankor-med-allingar.html

Några Karlskronabilder

 

Lite bilder från en tur till Karlskrona då det är sommarvärme i solen :-D Kameran var förstås med :-D

Ejder som hjälps åt att passa kidsen. Man ser de ofta i stora grupper som här. Jag räknade till sammanlagt 25 små dunbollar. Honan kallas åda, hannen guding och ungarna ällingar :-D

En fasantupp vid Sketna bäck

 

Den här fasantuppen försökte jag få på bild igår vid Sketna bäck i Gullberna, men han envisades sig med att hålla sig i skuggan. Sent om sider flyttade han sig längre bort och när han väl kom ut i solljuset vände han bakdelen till och försvann bakom en slänt. Men skuggbilden blev ändå lite kul eftersom han gapade

Namnet Sketna bäck lär bäcken fått av att den rann förbi en pudrettfabrik där man omvandlade innehållet från gammeldags utedass-tunnor till gödning. Innehållet i dasstunnorna rann också ner i bäcken och doftade därav, och som i klarspråk fick namnet Sketna bäck.

Pudrettfabriken ska ha legat ungefär där Dynapac idag ligger i Karlskrona och när man tar gång- och cykelvägen från Gullberna mot Lyckeby passerar man bäcken.

Senast på bloggen

Ryssberget

 

Ryssberget

https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/ryssberget.html

Stenbron över Gallån vid Ruan, en magiskt vacker plats!

https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/stenbron-ruan.html

Kungsforsen i Mörrum

https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/kungsforsen-i-morrumsan.html

Gränums bränneri, ett av få bevarade brännvinsbrännerier

https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/granums-branneri.html

På tur med elskooter till vindskyddet vid Stora Kroksjön Långasjönäs Kar...

Gjorde ett litet klipp från elskootern till vindskyddet vid Stora Kroksjön i friluftsområdet Långasjönäs utanför Asarum. Bedårande vacker bokskog nu i lövsprickningen. Rekommenderar alla som har möjlighet att ta en tur dit.

Men dels så inser jag att jag måste ha mobilen på en så kallad selfiepinne då jag lyckades få med mina amatörmässiga fingrar i klippet ( pinsamt dåligt ;-) )

Men klippet blir också suddigt när jag kör. Precis som om kameran inte hinner med filma. Men jag tänker att det borde gå då människor fotar från bil. Så är det någon som vet hur man kommer tillrätta med att mobilen inte klarar av att ställa in fokus när man kör. Är det en inställningsgrej som går att ändra?

Så tacksam om någon kan hjälpa mig med tips på inställning eller vad det nu är för fel.

Men trots detta var kul att också filma lite så det lär komma lite fler klipp och inte bara stillbilder på bloggen :-D

https://youtu.be/n8sMey8Xn7I

https://youtu.be/_n-rsLLuGOU?si=oq1FHplk7t9Xi1TH

Nytt blogginlägg: Västra Vång Blekinges största järnåldersboplats

Foto: Blekinge museum

Idag skrev jag äntligen ett blogginlägg om Västra Vång och Johannishusåsen. Det har legat länge i tankarna men idag blev det klart.

Det ligger under Ronneby i högra menyn 

Västra Vång Blekinges största järnåldersboplats

https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/p/vastra-vang-blekinges-storsta.html

Bilden är från Blekinge museums databas och visar en av de 67 guldgubbar- och gummor som hittats vid arkeologiska utgrävningar i Västra Vång. 

Backsipporna i Västra Vång

Tog en tur med bilen i det vackra vårvädret och kom förbi Västra Vång. Platsen ni vet där man hittade Guldgubbar och gummor. Och som varit en så stor järnåldersboplats att den nu är med på kartan över Skandinaviens större järnåldersboplatser.

På sluttningen upp på själva kullen där det legat ett kulthus växte mängder med backsippor och det är de som utgör bilderna i det här inlägget. Resultatet av fotograferingen ser ni här!

 

.

Vildmink i Blekinge

 Fantastiskt fint möte vid havet

Ett trevligt möte vid kusten! En vildmink dök upp när jag satt och fikade vid havet och gottade mig i vårsolen.

Minken var ganska orädd :-) Han strök sig och ålade sig längs bryggan och på de olika stenarna för att doftmarkera. Detta avbröts då han hittade lite ätbart som han åt med ett smaskande ljud så det var nog gott. :-D Kanske fiskrens från någon fiskare då det fanns just fiskare i närheten.

Skillnad på Vildmink och uppfödd mink
Jag blev förstås glad av mötet då detta bara är den andra minken som jag lyckats få på bild. Men bägge var vildmink och inte utsläppta vilket man kan se på att de vilda minkarna har en vit fläck under hakan.

Den vita naturliga fläcken avlades bort på burminkarna för att de fina damerna inte ville ha en vit fläck på sina minkpälsar som de bar runt halsen. Vildminken brukar vara mindre än den uppfödda minken. Men sedan förekommer också mink som är en blandning av de bägge. Nu är, tack och lov, minkuppfödningen förbjuden i Sverige och Danmark och förhoppningsvis stängs med tiden alla djurfabriker då människor inser vilket djurplågeri detta är. Alla djur har precis som den här minken rätt att få leva naturliga fria liv precis som vi människor.

Klicka på länken så kan du se klippet på vildminken i youtube.

Vildmink i Blekinge youtubeklipp

Länk till den första vildminken jag fotograferade våren 2021. https://utflyktochvandringsbloggen.blogspot.com/2021/03/djurlivet-under-morgonturen.html

Hopplöst motljus

Vårsolen stod som högst på himlen och med vildminken på en brygga var det omöjligt att gå runt och fånga den med medljus. Så vad gör man? Lägger ut bilderna trots dålig kvalité då det ändå var ett så roligt möte 💙💙💙

Skakar av sig lite vatten efter simturen

Och här åker tungan ut för att slicka sig runt
 munnen efter att ha knaprat i sig en liten fisk

Vildminken är ett mycket smidigt djur som rör sig helt ljudlöst

Vem är du?

Med stor frenesi doftmarkerades omgivningen

Orädd trots att han är medveten om kameran

Smidigt gör vildminken många doftmarkeringar

Pälsvård under en bryggan

En ny brygga som markeras

Doftmarkeringar även på den här bryggan

Troligen låg det lite fiskrens på bryggan

Märkliga fenomen i naturen

Konformig hålighet

Jag hittade den här stenen på stranden vid Råå utanför Helsingborg.

Stränderna där är fyllda med miljontals småsten så det var lite märkligt att jag hade ögonen med mig och såg den. 

Hålet i stenen är konformigt och helt jämt utan spår. Jag gissar därför att en liten sten svarvat hålet på naturlig väg genom vattnets rörelser .

Om det var borrat för människohand till ett sänke borde hålet varit jämt och inte konformigt och dessutom spårigt efter borren. Jag är inte så kunnig på geologi så det skulle vara roligt att få veta vad en geolog skulle säga. 

Vi möter naturen med alla våra sinnen

Man behöver vara så generös mot sig själv att man stannar upp och verkligen ser naturen runt om sig för att ta in den. Dofter, ljud, och synintryck. Egentligen använder vi alla våra sinnen under en naturvistelse. Om man sätter sig ner under ett träd används även känseln och därtill smaken om vi plockar några blåbär på vägen.

Om vi inte stillar oss och verkligen tar in naturen kan vi inte inte heller minnas den...

Stenåldersyxa

Som barn hittade jag en träbit som såg ut precis som en kattass, tyvärr har jag inte kvar den. Min syster däremot hade sannerligen mer tur och hittade en stenåldersyxa i grönstensflinta några mil nordöst om Karlskrona. Stenåldersyxan är daterad till 3500 år f. kr. ett inlägg om den kommer så småningom :-D 

Önska sig något då man ser första exemplaret av en art

I dag tog jag en snabbt runda ut för att lapa D-vitamin i solen men det var attans så kallt i vinden. Men jag fick se årets första krokus och det är förstås alltid trevligt! Och så fick det bli några lika snabba mobilbilder.

När jag var barn så sades det att när man fick se det första exemplaret av en art på våren så fick man önska sig något! Är det fler som hört detta sägas?

Så vad önskade jag mig? Nähä du, det är hemligt. För om om man berättar vad man önskat sig så slår det inte in berättar samma talesätt... 

Staden under medeltiden
Husen speglade sig så fint i vattnet. Här låg under 1400-1500-talet stadskärnan i Lyckå stad och det var strax nedanför som vägen Via Regia, Kungsvägen från Kalmar-Bröms och ner mot Ronneby- Sölvesborg gick över ån och in till stadens tog. 

I dag ligger en modern asfalterad korsning här så stadsplanen kan fortfarande urskiljas med en del fantasi. 

Men resterna av staden kyrka kan ses bakom Gamla Tingshuset/ gamla biblioteket vid Mariagården som församlingshemmet heter.

Kyrkan föll under pågående söndagsmässa en dag i början av 1700-talet. När stadsrättigheterna drogs in till förmån för Kristianopel som började byggas år 1600, så blev den forna staden Lyckå än fattigare än den tidigare varit. Pengarna räckte inte till att underhålla kyrkan. Utan den började rasa en söndag mitt under mässan.

Här rinner Lyckebyån ut i Östersjön. Den omkring 10 mil långa ån börjar i sjön Stora Visjön några kilometer norr om Kosta. Området runt sjön är också ett naturreservat i Lessebo kommun och är ett fint strövområde.

Nedan bron vid Kronokvarnen som just nu renoveras med ny fisktrappa och förbättring av fallet. Här tas vattnet till Karlskrona stad. För längesedan gick vattenskutor upp hit längs ån och tog dricksvatten med sig in till Karlskrona.